Jag läser att Kataloniens ledare Artur Mas håller fast vid att hålla en folkomröstning om självständighet 9 november, trots att Madrid-regeringen säger nej. Idag har Mas träffat Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i två och en halv timme och diskuterat saken, men det enda som verkar ha kommit ut av detta möte är att de fortfarande inte är överens.
Jag bara undrar hur frågan kommer att drivas vidare. Om den spanska centralregeringen fortsätter att anse att folkomröstningen är olaglig - kommer de att försöka stoppa den med polis? Hur långt kommer det att gå? Detta blir en av höstens rysare.
Dessförinnan ska vi förstås se hur det går med Skottlands folkomröstning om självständighet 18 september. Där ser det dock enligt opinionsundersökningarna ut som att det kommer att bli ett tydligt nej om inget sensationellt inträffar fram till omröstningsdagen.
2014-07-30
2014-07-28
Libyen nästa större oroshärd
Vi har redan sett hur Syrien och Irak störtats in i inbördeskrig som ser ut att vara utan något slut inom närtid. Nu verkar det vara på gång för fullt även i Libyen. Striderna mellan olika grupper där har hållit på ett tag, men nu har det blivit riktigt allvarligt. Många länder uppmanar sina medborgare att omedelbart lämna landet. Ambassader stänger ner - bland annat flydde USA:s ambassadpersonal nyss över gränsen till Tunisien. Det finns inte längre något bränsle att tillgå på bensinstationer i Tripoli och vatten och elektricitet stängs av och på.
Det ser alltså ut som om Libyen håller på att bryta samman. Frågan är hur illa läget kan bli där. Landet tycks vara fullt av en mängd olika grupper som alla är fanatiskt hängivna till just sin egen ideologi eller stam. Dessutom finns det gott om vapen efter Gaddafi-regimens sammanbrott.
Vi kan förvänta oss stora flyktingströmmar från Libyen, detta ovanpå dem som redan kommer från Syrien. Grannländerna Egypten och Tunisien lär få ta den hårdaste smällen vad gäller flyktingar, men Europa torde hägra som ett slutmål för de flesta flyktingar. Fast kommer Europa att släppa in dem?
Omvärlden (inklusive Sverige) kommer att påverkas framförallt på två vis. För det första genom stora flyktingströmmar från Syrien, Irak och Libyen. För det andra genom högre priser på olja och gas, då alla tre länderna är eller har varit nettoexportörer av olja eller gas. Vad gäller Syrien och Libyen ligger väl redan exporten nere.
Det kan också hända att grannländer till dessa tre oroshärdar destabiliseras av de stora flyktingströmmarna och eventuellt militära operationer som går över gränserna. Turkiet och Iran kan troligen behålla sin stabilitet, men det kan bli svårare för Egypten, Tunisien, Libanon och Jordanien. Irak, som var svagast politiskt, har ju redan drabbats av militär invasion från Syrien.
Nu kommer också Europas förmåga och vilja att ta emot flyktingar att sättas på prov. Det gäller även Sverige. Som Johan Westerholm påpekar så drabbas samhällsservicen i flera mindre kommuner hårt av att få ta emot alltför många flyktingar (alltför många i betydelsen fler än vad kommunens vårdinrättningar klarar av). Han tar som exempel tandvården i Hultsfred, som kollapsade 2013. Det senaste exemplet jag läst om är Flen, där vårdcentralen tvingas stänga sin "öppna mottagning".
Det ser alltså ut som om Libyen håller på att bryta samman. Frågan är hur illa läget kan bli där. Landet tycks vara fullt av en mängd olika grupper som alla är fanatiskt hängivna till just sin egen ideologi eller stam. Dessutom finns det gott om vapen efter Gaddafi-regimens sammanbrott.
Vi kan förvänta oss stora flyktingströmmar från Libyen, detta ovanpå dem som redan kommer från Syrien. Grannländerna Egypten och Tunisien lär få ta den hårdaste smällen vad gäller flyktingar, men Europa torde hägra som ett slutmål för de flesta flyktingar. Fast kommer Europa att släppa in dem?
Omvärlden (inklusive Sverige) kommer att påverkas framförallt på två vis. För det första genom stora flyktingströmmar från Syrien, Irak och Libyen. För det andra genom högre priser på olja och gas, då alla tre länderna är eller har varit nettoexportörer av olja eller gas. Vad gäller Syrien och Libyen ligger väl redan exporten nere.
Det kan också hända att grannländer till dessa tre oroshärdar destabiliseras av de stora flyktingströmmarna och eventuellt militära operationer som går över gränserna. Turkiet och Iran kan troligen behålla sin stabilitet, men det kan bli svårare för Egypten, Tunisien, Libanon och Jordanien. Irak, som var svagast politiskt, har ju redan drabbats av militär invasion från Syrien.
Nu kommer också Europas förmåga och vilja att ta emot flyktingar att sättas på prov. Det gäller även Sverige. Som Johan Westerholm påpekar så drabbas samhällsservicen i flera mindre kommuner hårt av att få ta emot alltför många flyktingar (alltför många i betydelsen fler än vad kommunens vårdinrättningar klarar av). Han tar som exempel tandvården i Hultsfred, som kollapsade 2013. Det senaste exemplet jag läst om är Flen, där vårdcentralen tvingas stänga sin "öppna mottagning".
2014-07-27
Sveriges livsmedelsimport
Sverige importerar allt mer livsmedel. Nedan ser ni hur det ser ut för några näringsmässigt viktiga livsmedel 1961-2011 (data från FAOSTAT). Något att begrunda i hängmattan.
Jag skrev 2012 om Sveriges självförsörjningsgrad vad gäller livsmedel och ansåg då att Sverige nog skulle klara sig om vi bara lade om vår diet. Detta börjar dock se alltmer tveksamt ut med tanke på de trender man kan se i diagrammet ovan.
Sverige har de senaste decennierna varit en stor nettoexportör av spannmål, men trenden ser ut att peka farligt neråt och fortsätter den så har vi om tio år inget överskott där heller.
LCHF kan man glömma vid störningar i livsmedelsimporten, då vi importerar allt mer fett och kött. Nettoimporten av kött har en stabil trend mot mer importberoende sedan mitten av 1980-talet och med tanke på situationen för svenska köttproducenter kan man knappast förvänta sig någon vändning.
Vad gäller fett så skedde en jättestor förändring i mitten av 00-talet. Vad hände då?
Sverige har de senaste decennierna varit en stor nettoexportör av spannmål, men trenden ser ut att peka farligt neråt och fortsätter den så har vi om tio år inget överskott där heller.
LCHF kan man glömma vid störningar i livsmedelsimporten, då vi importerar allt mer fett och kött. Nettoimporten av kött har en stabil trend mot mer importberoende sedan mitten av 1980-talet och med tanke på situationen för svenska köttproducenter kan man knappast förvänta sig någon vändning.
Vad gäller fett så skedde en jättestor förändring i mitten av 00-talet. Vad hände då?
2014-07-23
Baltic Dry ner i botten igen
Baltic Dry Index är ett index över kostnaden för bulkfrakt av torrvaror (t.ex. järnmalm, kol eller spannmål). Dessa varor är råvaror till industrier och indexet ger därmed en tidig indikation på hur det står till i den globala ekonomin genom att visa efterfrågan på råvaror. Detta index påverkas förstås också av tillgången på fraktfartyg, men tillgångssidan för frakter är förhållandevis oelastisk då det tar runt två år att bygga ett fartyg. Indexet har också fördelen att det är mycket svårt att manipulera eller spekulera i, då man helt enkelt inte bokar frakter om man inte vill ha torrvaror levererade.
ZeroHedge uppmärksammar att Baltic Dry Index sjunker igen och nu gått in i den sämsta julimånaden sedan 1986.
En viss återhämtning skedde 2009-2010. Därefter sjönk indexet igen för att nå en bottennivå 2012. Sedan har det skett en viss svagare återhämtning under 2013, men indexet är i år alltså åter på väg mot bottennivåer.
För det första indikerar det väl att det inte är någon höjdare att investera i rederier, då det uppenbarligen finns en stor överkapacitet. För det andra indikerar det att återhämtningen i den globala ekonomin har varit tämligen lam sedan finanskrisen.
Aktiemarknaderna har dock som bekant ignorerat denna lama återhämtning, då de blåsts upp till rekordnivåer av den lösa penningpolitik som de stora centralbankerna bedrivit de senaste åren. Den verklighet som avspeglas i Baltic Dry Index är dock en annan. När ska denna verklighet komma ikapp?
Läs även Cornucopia om att SEB anser att den globala återhämtningen nu är över.
ZeroHedge uppmärksammar att Baltic Dry Index sjunker igen och nu gått in i den sämsta julimånaden sedan 1986.
För det första indikerar det väl att det inte är någon höjdare att investera i rederier, då det uppenbarligen finns en stor överkapacitet. För det andra indikerar det att återhämtningen i den globala ekonomin har varit tämligen lam sedan finanskrisen.
Aktiemarknaderna har dock som bekant ignorerat denna lama återhämtning, då de blåsts upp till rekordnivåer av den lösa penningpolitik som de stora centralbankerna bedrivit de senaste åren. Den verklighet som avspeglas i Baltic Dry Index är dock en annan. När ska denna verklighet komma ikapp?
Läs även Cornucopia om att SEB anser att den globala återhämtningen nu är över.
2014-07-22
Bevisläget MH17:s nedskjutning över Ukraina
Det cirkulerar nu så mycket förvirrande uppgifter vad gäller nedskjutningen av trafikflyget MH17 över Ukraina i torsdags att det är dags för en ordentlig genomgång av vad vi vet. Jag försöker att sålla ut fakta från propaganda.
Vad gäller vad som orsakat flygkraschen verkar det stå klart att MH17 sköts ner av något slags vapensystem. Ingen påstår något annat (förutom möjligtvis förvirrade konspirationsteoretiker som påstår att det var en sprängladdning ombord). Så frågan är då vilket vapensystem och vem som sköt. Det finns tre rimliga alternativ till vem som sköt: ukrainsk militär, ukrainska rebeller och rysk militär. Hade en missil kommit från längre avstånd eller annat land så hade det uppmärksammats. Ukrainska militären och de ukrainska rebellerna var de som hade militär kontroll över olika områden runt nedskjutningsplatsen.
Såvitt jag kan se av kartan skulle det teoretiskt sett eventuellt vara möjligt att en BUK-missil avfyrad från Ryssland skjutit ner MH17, förutsatt att den stod precis vid gränsen. Då skulle dess räckvidd på 35 km möjligen räcka för att nå den punkt där MH17 befann sig. Teoretiskt sett skulle det också kunna vara missilsystem med längre räckvidd från ryskt territorium. Det är dock ingen som har påstått att en missil skulle ha kommit från Ryssland och detta skulle också ha synts tydligt för USA:s satelliter, så detta kan vi utesluta.
Då är frågan om det var en markbaserad luftvärnsmissil eller en missil från ett flygplan. Rebellerna har inga flygplan, så detta alternativ kan uteslutas. Enligt ryska flygvapenchefens presentation igår skulle det ha funnits ukrainska jaktplan i närheten. Detta har förnekats av Ukraina och USA, som säger att alla ukrainska jaktplan stod på marken just då, men det kan man förstås inte lita på i detta ömsesidiga propagandakrig. Att det skulle ha varit ett ryskt jaktplan får nog anses uteslutet, då ingen har påstått det och det skulle vara sensationellt om Ryssland blandade sig i konflikten direkt på ett så korkat sätt - de har ju hela tiden sett till att officiellt hålla sig utanför och bara agera i det fördolda.
Ryssarna säger att det var ukrainska SU-25 som flög i närheten av MH17. Dessa har enligt Wikipedia en högsta flyghöjd (utan last) på 7000 meter (5000 meter med full beväpning). MH17 befann sig på 10000 meter, vilket ger en höjdskillnad på 5000 eller om SU-25:an inte var fullt beväpnad kanske 4000 meter. SU-25 kan vara utrustad med jaktrobotar av typen R-60, som har en praktisk räckvidd på 4000 meter (eller enligt "reklambroschyren" möjligtvis så mycket som 8000 meter). Frågan är dock hur stor räckvidden är i höjdled - jag hittar inga uppgifter om det, men den borde vara betydligt mindre än den totala räckvidden. Det verkar alltså eventuellt kunna finnas en liten teoretisk möjlighet att en SU-25 skulle kunna skjuta ner ett trafikflygplan på 10000 meters höjd, men det verkar inte troligt. Den ryske flygvapenchefen far även med osanning när han påstår att SU-25 kan komma upp till 10000 meters höjd. Visserligen har ukrainska flygvapnet även stridsflyg som mycket väl skulle kunna skjuta ner ett flygplan på 10000 meters höjd, exempelvis MIG-29, men ingen har uppgett att något sådant stridsflyg skulle ha funnits i närheten.
Att det just är SU-25 som Ukrainas flygvapen använt i inbördeskriget är förstås ingen slump, då den används för attacker mot markmål. En SU-25 sköts för övrigt i onsdags ner av rebellerna från förhållandevis låg höjd med ett enklare luftvärnssystem (MANPADS).
Det verkar alltså inte vara troligt att MH17 sköts ner av en jaktrobot från ett stridsflygplan, varför det måste ha varit något slags luftvärnsmissil. Det är inte möjligt att skjuta ner flygplan på 10000 meters höjd med enklare luftvärnsmissiler (MANPADS), utan det krävs mer avancerade system, t.ex. BUK.
USA säger att deras satelliter har sett att missilen kom från rebellkontrollerat territorium mellan Snizjne och Torez några mil öster om Donetsk. Ryssarna håller för troligt att missilen kom från territorium som kontrollerades av den ukrainska staten. Ingen av dem har dock ännu presenterat bildbevis utan bara sagt att de har sådana (fast ryssarna har inte preciserat varifrån missilen skulle ha kommit). Troligen vill ingen av dem avslöja hur kapabla deras spionsatellitsystem är.
Ukrainas militär har BUK-system och har även enligt ryska satellitfoton haft dem stationerade tillräckligt nära det aktuella området. Ryssarna säger att den 17 juli stod ett ukrainskt BUK-system 50 km öster om Donetsk och 8 km söder om Sjaktyorsk (som ligger en mil väster om Torez). Ryssarna frågar varför Ukraina har dessa luftvärnssystem placerade där, när det är känt att rebellerna inte har något flyg. Svaret på frågan är väl uppenbart - Ukraina är förstås oroade för en attack från Ryssland. Men det skulle alltså tekniskt sett kunna vara en luftvärnsmissil från den ukrainska sidan som sköt ner MH17.
Rebellerna i Donbass erövrade i slutet av juni en BUK-enhet från den ukrainska militären, vilket de då skröt om och vilket även ryska media rapporterat, t.ex. Vesti. Även Ukraina sade att denna enhet erövrats av rebellerna, men det sades dock från båda sidor att detta var en enhet med något tekniskt fel som gjorde den oanvändbar. Enligt exempelvis denna nyhetssajt skulle dock denna enhet kunna repareras med hjälp från Ryssland. Uppenbarligen fick de igång denna enhet, då rebellerna sköt ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6500 meters höjd måndag 14 juli. Detta var alltför högt för att kunna vara utfört med någon enklare typ av luftvärnssystem. Ukraina påstår att det var en missil avfyrad från den ryska sidan av gränsen, men det finns inget som talar för detta. USA borde isåfall ha bekräftat det, då deras satelliter skulle ha sett det.
Rebellernas "premiärminister" Alexander Borodai säger att de inte har den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17, något som alltså motbevisas av att de sköt ner en An-26 på hög höjd några dagar tidigare. Det finns även foton och video från 17 juli av en BUK-vagn på rebellkontrollerat område. Dels av när den står uppställd i Snizjne, dels när den körs mellan Torez och Snizjne. Varför skulle förresten rebellerna slösa bränsle och tid på att köra omkring med vagnen om den vore trasig? Dessutom finns en video av hur en BUK-vagn där två av fyra missiler saknas transporteras iväg dagen efter. Dessa foton och videor är såvitt jag kan bedöma äkta (kanske med undantag för den sista, som visar en passerande transport på en svåridentifierad plats).
Det har sagts att det behövs ett stort välutbildat manskap för att använda ett BUK-system, men detta gäller vid användning mot stridsflygplan och med full kapacitet att identifiera mål. Ett trafikflygplan som flyger rakt fram kan man skjuta ner betydligt enklare. Även Finland har BUK-system och flera finländare med erfarenhet har de senaste dagarna skrivit om nedskjutningen av MH17 ur ett tekniskt perspektiv. James Mashiri har skrivit om det och hans kommentar citeras av Cornucopia:
Det räcker alltså med en person med relativt enkel utbildning samt några outbildade hantlangare för att kunna avfyra en BUK-missil mot ett civilflygplan. Varje BUK-vagn har en enklare radarenhet för att följa det tilltänkta målet. Med denna enhet kan man dock inte upptäcka och identifiera mål. I det aktuella fallet kan det dock vara möjligt att man har "identifierat" målet visuellt, t.ex. "titta där kommer ett jäkla ukrainskt transportflygplan igen - vi skjuter ner det", för att sedan rikta BUK-vagnens radar rätt och avfyra en missil.
Hade då rebellerna utbildning nog för att kunna hantera en BUK-vagn? Det borde i östra Ukraina finnas gott om personer med åtminstone grundläggande utbildning på BUK-systemen och åtminstone någon av dessa borde ha hamnat på rebellsidan. Om inte annat kan rebellerna mycket väl ha värvat över någon ryss som kunde systemet - de har ju en hel del ryska "frivilliga" med i andra funktioner och till och med deras befälhavare är Moskvabo.
Det är alltså säkert att både rebellsidan och regeringssidan i Ukraina hade den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17.
Det slängs för övrigt omkring en mängd anklagelser. Idag sade Ukrainas informationssäkerhetschef i en intervju att det var en "rysktränad, välutrustad, välutbildad officer" som "tryckte på knappen avsiktligt". Det behöver alltså inte vara så, utan det kan mycket väl ha varit någon ukrainare med grundläggande utbildning på det aktuella vapensystemet.
Från västsidan har USA:s president Obama, Storbritanniens premiärminister Cameron med flera sagt att rebellerna inte kunde ha skjutit ner ett trafikflygplan på hög höjd utan vapen och utbildning från Ryssland, något som emotsägs av det jag skrivit ovan om att rebellerna erövrat en ukrainsk enhet samt att det i Donbass troligen finns gott om personer med utbildning på BUK-systemet. Visserligen bör dock reservdelar till den trasiga enheten på något vis ha kommit från Ryssland. Huruvida detta var sanktionerat av ryska staten eller om delarna smugglades vet vi inte. Det finns inte heller några övertygande indicier för att rebellerna skulle ha haft tillgång till mer än en BUK-vagn (den som de erövrade från ukrainska militären) och därför verkar det inte troligt att Ryssland skulle ha levererat några sådana system till rebellerna.
Så hur är det då med motiv för att skjuta ner ett civilflygplan? Varken rebellerna eller Ryssland skulle kunna vinna något på det så vitt jag kan se. Ukraina skulle kunna vinna något på att göra en falsk flagga-operation i syfte att lura omvärlden att rebellerna eller Ryssland utfört ett illdåd som måste hämnas. Jag har dock svårt att tänka mig att de skulle anse att "nyttan" med ett sådant dåd skulle vara större än skadan. Jag kan även tänka mig många andra sätt att utföra en falsk flagga-operation som skulle vara betydligt mer fördelaktiga för Ukraina. Risken för storskandal om sanningen skulle avslöjas skulle vara alltför stor.
Det rör sig alltså troligen om ett misstag.
Kan Ukrainas militär ha begått ett misstag? Ja, det är fullt möjligt. 2001 sköt ukrainskt luftvärn ner ett ryskt civilt passagerarflygplan över Svarta Havet. Detta skedde under en övning, då missilen missade sitt mål och istället låste på passagerarflyget. Ukraina förnekade då till att börja med att de var skyldiga, men erkände senare och betalade ut ersättning till de anhöriga. I det aktuella fallet med MH17 har dock ingen (varken USA, Ryssland eller Ukraina) sagt att det skulle ha pågått någon luftvärnsövning, så jag ser det som möjligt men inte sannolikt.
Kan då Ukrainas luftvärn ha trott att det var ett militärflygplan? Knappast, då de visste att rebellsidan inte hade något flyg och det aktuella flygplanet kom västerifrån, inte österifrån från Ryssland.
Kan rebellerna ha gjort ett misstag? De hade bara en BUK-vagn utan det kompletta systemet för identifiering av mål och utan någon koppling till andra radarsystem eller civil flygledning. Med enbart visuell identifiering är det stor risk att de trodde att det återigen rörde sig om ett ukrainskt transportflygplan som kom flygande västerifrån.
Vi vet också att den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt i sociala medier om att de skjutit ner ännu ett An-26, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan. Detta rapporterades även av ryska media, t.ex. ITAR-TASS. Strelkov förnekar att han någonsin skulle ha haft ett konto på den aktuella sajten, men det verkar vara en efterhandskonstruktion.
Så som kunskapsläget ser ut idag pekar alltså det mesta mot att rebellsidan sköt ner MH17 av misstag, dock med en viss möjlighet att det var ukrainskt luftvärn som sköt av misstag.
Några invändningar? Motivera dem isåfall med referenser!
Vad gäller vad som orsakat flygkraschen verkar det stå klart att MH17 sköts ner av något slags vapensystem. Ingen påstår något annat (förutom möjligtvis förvirrade konspirationsteoretiker som påstår att det var en sprängladdning ombord). Så frågan är då vilket vapensystem och vem som sköt. Det finns tre rimliga alternativ till vem som sköt: ukrainsk militär, ukrainska rebeller och rysk militär. Hade en missil kommit från längre avstånd eller annat land så hade det uppmärksammats. Ukrainska militären och de ukrainska rebellerna var de som hade militär kontroll över olika områden runt nedskjutningsplatsen.
Såvitt jag kan se av kartan skulle det teoretiskt sett eventuellt vara möjligt att en BUK-missil avfyrad från Ryssland skjutit ner MH17, förutsatt att den stod precis vid gränsen. Då skulle dess räckvidd på 35 km möjligen räcka för att nå den punkt där MH17 befann sig. Teoretiskt sett skulle det också kunna vara missilsystem med längre räckvidd från ryskt territorium. Det är dock ingen som har påstått att en missil skulle ha kommit från Ryssland och detta skulle också ha synts tydligt för USA:s satelliter, så detta kan vi utesluta.
Då är frågan om det var en markbaserad luftvärnsmissil eller en missil från ett flygplan. Rebellerna har inga flygplan, så detta alternativ kan uteslutas. Enligt ryska flygvapenchefens presentation igår skulle det ha funnits ukrainska jaktplan i närheten. Detta har förnekats av Ukraina och USA, som säger att alla ukrainska jaktplan stod på marken just då, men det kan man förstås inte lita på i detta ömsesidiga propagandakrig. Att det skulle ha varit ett ryskt jaktplan får nog anses uteslutet, då ingen har påstått det och det skulle vara sensationellt om Ryssland blandade sig i konflikten direkt på ett så korkat sätt - de har ju hela tiden sett till att officiellt hålla sig utanför och bara agera i det fördolda.
Ryssarna säger att det var ukrainska SU-25 som flög i närheten av MH17. Dessa har enligt Wikipedia en högsta flyghöjd (utan last) på 7000 meter (5000 meter med full beväpning). MH17 befann sig på 10000 meter, vilket ger en höjdskillnad på 5000 eller om SU-25:an inte var fullt beväpnad kanske 4000 meter. SU-25 kan vara utrustad med jaktrobotar av typen R-60, som har en praktisk räckvidd på 4000 meter (eller enligt "reklambroschyren" möjligtvis så mycket som 8000 meter). Frågan är dock hur stor räckvidden är i höjdled - jag hittar inga uppgifter om det, men den borde vara betydligt mindre än den totala räckvidden. Det verkar alltså eventuellt kunna finnas en liten teoretisk möjlighet att en SU-25 skulle kunna skjuta ner ett trafikflygplan på 10000 meters höjd, men det verkar inte troligt. Den ryske flygvapenchefen far även med osanning när han påstår att SU-25 kan komma upp till 10000 meters höjd. Visserligen har ukrainska flygvapnet även stridsflyg som mycket väl skulle kunna skjuta ner ett flygplan på 10000 meters höjd, exempelvis MIG-29, men ingen har uppgett att något sådant stridsflyg skulle ha funnits i närheten.
Att det just är SU-25 som Ukrainas flygvapen använt i inbördeskriget är förstås ingen slump, då den används för attacker mot markmål. En SU-25 sköts för övrigt i onsdags ner av rebellerna från förhållandevis låg höjd med ett enklare luftvärnssystem (MANPADS).
Det verkar alltså inte vara troligt att MH17 sköts ner av en jaktrobot från ett stridsflygplan, varför det måste ha varit något slags luftvärnsmissil. Det är inte möjligt att skjuta ner flygplan på 10000 meters höjd med enklare luftvärnsmissiler (MANPADS), utan det krävs mer avancerade system, t.ex. BUK.
USA säger att deras satelliter har sett att missilen kom från rebellkontrollerat territorium mellan Snizjne och Torez några mil öster om Donetsk. Ryssarna håller för troligt att missilen kom från territorium som kontrollerades av den ukrainska staten. Ingen av dem har dock ännu presenterat bildbevis utan bara sagt att de har sådana (fast ryssarna har inte preciserat varifrån missilen skulle ha kommit). Troligen vill ingen av dem avslöja hur kapabla deras spionsatellitsystem är.
Ukrainas militär har BUK-system och har även enligt ryska satellitfoton haft dem stationerade tillräckligt nära det aktuella området. Ryssarna säger att den 17 juli stod ett ukrainskt BUK-system 50 km öster om Donetsk och 8 km söder om Sjaktyorsk (som ligger en mil väster om Torez). Ryssarna frågar varför Ukraina har dessa luftvärnssystem placerade där, när det är känt att rebellerna inte har något flyg. Svaret på frågan är väl uppenbart - Ukraina är förstås oroade för en attack från Ryssland. Men det skulle alltså tekniskt sett kunna vara en luftvärnsmissil från den ukrainska sidan som sköt ner MH17.
Rebellerna i Donbass erövrade i slutet av juni en BUK-enhet från den ukrainska militären, vilket de då skröt om och vilket även ryska media rapporterat, t.ex. Vesti. Även Ukraina sade att denna enhet erövrats av rebellerna, men det sades dock från båda sidor att detta var en enhet med något tekniskt fel som gjorde den oanvändbar. Enligt exempelvis denna nyhetssajt skulle dock denna enhet kunna repareras med hjälp från Ryssland. Uppenbarligen fick de igång denna enhet, då rebellerna sköt ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6500 meters höjd måndag 14 juli. Detta var alltför högt för att kunna vara utfört med någon enklare typ av luftvärnssystem. Ukraina påstår att det var en missil avfyrad från den ryska sidan av gränsen, men det finns inget som talar för detta. USA borde isåfall ha bekräftat det, då deras satelliter skulle ha sett det.
Rebellernas "premiärminister" Alexander Borodai säger att de inte har den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17, något som alltså motbevisas av att de sköt ner en An-26 på hög höjd några dagar tidigare. Det finns även foton och video från 17 juli av en BUK-vagn på rebellkontrollerat område. Dels av när den står uppställd i Snizjne, dels när den körs mellan Torez och Snizjne. Varför skulle förresten rebellerna slösa bränsle och tid på att köra omkring med vagnen om den vore trasig? Dessutom finns en video av hur en BUK-vagn där två av fyra missiler saknas transporteras iväg dagen efter. Dessa foton och videor är såvitt jag kan bedöma äkta (kanske med undantag för den sista, som visar en passerande transport på en svåridentifierad plats).
Det har sagts att det behövs ett stort välutbildat manskap för att använda ett BUK-system, men detta gäller vid användning mot stridsflygplan och med full kapacitet att identifiera mål. Ett trafikflygplan som flyger rakt fram kan man skjuta ner betydligt enklare. Även Finland har BUK-system och flera finländare med erfarenhet har de senaste dagarna skrivit om nedskjutningen av MH17 ur ett tekniskt perspektiv. James Mashiri har skrivit om det och hans kommentar citeras av Cornucopia:
Jag kan t.ex köra BUK och lägga på radarn. Har bara fått utbildning i #T72, senast kört 2001. Hur kan jag? Jag har varit inne i en BUK under drift ett par timmar och fått lite skolning på samma gång.Läs även "Corporal Frisks" mer detaljerade beskrivning.
Jag skulle så klart inte kunna använda systemet taktiskt rätt och uppträda under fiendehot, men jag skulle få vagnen igång, kunna köra den till en åker. Parkera den, lägga på radar, ta lås och avfyra. Det mesta av detta även ensam, bara de sista faserna behöver två personer. Du kunde vara min sidekick, ingen expertis nödvändig.
Det räcker alltså med en person med relativt enkel utbildning samt några outbildade hantlangare för att kunna avfyra en BUK-missil mot ett civilflygplan. Varje BUK-vagn har en enklare radarenhet för att följa det tilltänkta målet. Med denna enhet kan man dock inte upptäcka och identifiera mål. I det aktuella fallet kan det dock vara möjligt att man har "identifierat" målet visuellt, t.ex. "titta där kommer ett jäkla ukrainskt transportflygplan igen - vi skjuter ner det", för att sedan rikta BUK-vagnens radar rätt och avfyra en missil.
Hade då rebellerna utbildning nog för att kunna hantera en BUK-vagn? Det borde i östra Ukraina finnas gott om personer med åtminstone grundläggande utbildning på BUK-systemen och åtminstone någon av dessa borde ha hamnat på rebellsidan. Om inte annat kan rebellerna mycket väl ha värvat över någon ryss som kunde systemet - de har ju en hel del ryska "frivilliga" med i andra funktioner och till och med deras befälhavare är Moskvabo.
Det är alltså säkert att både rebellsidan och regeringssidan i Ukraina hade den tekniska möjligheten att skjuta ner MH17.
Det slängs för övrigt omkring en mängd anklagelser. Idag sade Ukrainas informationssäkerhetschef i en intervju att det var en "rysktränad, välutrustad, välutbildad officer" som "tryckte på knappen avsiktligt". Det behöver alltså inte vara så, utan det kan mycket väl ha varit någon ukrainare med grundläggande utbildning på det aktuella vapensystemet.
Från västsidan har USA:s president Obama, Storbritanniens premiärminister Cameron med flera sagt att rebellerna inte kunde ha skjutit ner ett trafikflygplan på hög höjd utan vapen och utbildning från Ryssland, något som emotsägs av det jag skrivit ovan om att rebellerna erövrat en ukrainsk enhet samt att det i Donbass troligen finns gott om personer med utbildning på BUK-systemet. Visserligen bör dock reservdelar till den trasiga enheten på något vis ha kommit från Ryssland. Huruvida detta var sanktionerat av ryska staten eller om delarna smugglades vet vi inte. Det finns inte heller några övertygande indicier för att rebellerna skulle ha haft tillgång till mer än en BUK-vagn (den som de erövrade från ukrainska militären) och därför verkar det inte troligt att Ryssland skulle ha levererat några sådana system till rebellerna.
Så hur är det då med motiv för att skjuta ner ett civilflygplan? Varken rebellerna eller Ryssland skulle kunna vinna något på det så vitt jag kan se. Ukraina skulle kunna vinna något på att göra en falsk flagga-operation i syfte att lura omvärlden att rebellerna eller Ryssland utfört ett illdåd som måste hämnas. Jag har dock svårt att tänka mig att de skulle anse att "nyttan" med ett sådant dåd skulle vara större än skadan. Jag kan även tänka mig många andra sätt att utföra en falsk flagga-operation som skulle vara betydligt mer fördelaktiga för Ukraina. Risken för storskandal om sanningen skulle avslöjas skulle vara alltför stor.
Det rör sig alltså troligen om ett misstag.
Kan Ukrainas militär ha begått ett misstag? Ja, det är fullt möjligt. 2001 sköt ukrainskt luftvärn ner ett ryskt civilt passagerarflygplan över Svarta Havet. Detta skedde under en övning, då missilen missade sitt mål och istället låste på passagerarflyget. Ukraina förnekade då till att börja med att de var skyldiga, men erkände senare och betalade ut ersättning till de anhöriga. I det aktuella fallet med MH17 har dock ingen (varken USA, Ryssland eller Ukraina) sagt att det skulle ha pågått någon luftvärnsövning, så jag ser det som möjligt men inte sannolikt.
Kan då Ukrainas luftvärn ha trott att det var ett militärflygplan? Knappast, då de visste att rebellsidan inte hade något flyg och det aktuella flygplanet kom västerifrån, inte österifrån från Ryssland.
Kan rebellerna ha gjort ett misstag? De hade bara en BUK-vagn utan det kompletta systemet för identifiering av mål och utan någon koppling till andra radarsystem eller civil flygledning. Med enbart visuell identifiering är det stor risk att de trodde att det återigen rörde sig om ett ukrainskt transportflygplan som kom flygande västerifrån.
Vi vet också att den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt i sociala medier om att de skjutit ner ännu ett An-26, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan. Detta rapporterades även av ryska media, t.ex. ITAR-TASS. Strelkov förnekar att han någonsin skulle ha haft ett konto på den aktuella sajten, men det verkar vara en efterhandskonstruktion.
Så som kunskapsläget ser ut idag pekar alltså det mesta mot att rebellsidan sköt ner MH17 av misstag, dock med en viss möjlighet att det var ukrainskt luftvärn som sköt av misstag.
Några invändningar? Motivera dem isåfall med referenser!
2014-07-17
Risk att flyga över krigszoner såsom Ukraina
Ingen har väl vid det här laget missat dagens största nyhet att ett flygplan med 280 passagerare sköts ner över östra Ukraina.
Som Cornucopia påpekar är det fråga om mycket avancerad luftvärnsutrustning. Videon nedan visar den aktuella typen av mobilt luftvärn, Buk-M2 SAM-11. I videon kan man se lite glimtar från kontrollrummet och förstår då att ett sånt här system tar flera månader att lära sig och att man antingen måste vara väldigt bra på att läsa manualerna eller också ha tillgång till instruktörer. Troligen det senare - vi vet att ryska specialister och specialtrupper med största sannolikhet finns i östra Ukraina. Det räcker inte heller med enstaka utbildade personer, det behövs tiotals personer för att hantera ett system såsom detta.
Cornucopia länkar även till ett uttalande av en ledare för rebellerna/terroristerna i östra Ukraina där han bekräftar att man skjutit ner vad han trodde var ett av ukrainska militärens transportflygplan. Det hela ser alltså ut att ha varit ett tragiskt misstag.
Frågan är varför civilflyget har tagit risken att fortfarande flyga över Ukraina. Flera militärflygplan har skjutits ner i området för inbördeskriget och man vet att rebellerna/terroristerna sedan flera månader tillbaka förfogat över avancerat luftvärn som de erövrat från den ukrainska militären. I en het krigssituation där mycket är oklart är risken stor för att det sker misstag, ibland med katastrofala konsekvenser. Närmaste vägen från Amsterdam till Kuala Lumpur går dock tydligen över Ukraina och då vill inte flygbolagen slösa bränsle, tid och pengar på att ta en omväg. Nu lär de dock plötsligt ändra uppfattning och jag gissar att inga civilflyg kommer att flyga över östra Ukraina på ett bra tag. Även om de skulle försöka kommer säkerligen många oroliga passagerare att fråga om flygrutten och vägra flyga med om det skulle röra sig över östra Ukraina, vilket skulle tvinga flygbolagen att välja annan rutt.
Detta inlägg kan komma att uppdateras senare om det dyker upp annat som jag vill kommentera.
Tillägg kl 20:57: Mycket riktigt meddelar flera flygbolag nu att de kommer att undvika luftrummet över Östra Ukraina.
Cornucopia länkar även till ett foto av ett luftvärnssystem av typ BUK som har stått i Snizjne (Snezjnoje på ryska) (se denna karta) i östra Ukraina på rebellkontrollerat territorium. Detta stämmer för övrigt bra med den lägesangivelse "i området Toreza" som rebelledaren för "Donbass folkmilis" Igor Girkin (som för övrigt är rysk medborgare) angivit - Snizjne ligger omkring en mil öster om Torez/Toreza. Kraschplatsen Hrabove (Grabovo) ligger drygt en mil norr on Torez. Alla dessa ställen ligger några mil öster om Donetsk och bara någon mil från gränsen till Ryssland.
Wikipedia har mer information om incidenten, men ta den med en nypa salt då det är en pågående händelse och många vill peka finger och hitta syndabockar.
Tillägg kl 21:40: Här är en video av ett BUK-fordon som kör mellan Torez och Snizjne. Påstås vara från tidigare idag. Huruvida detta fordon kapats av rebellerna från den ukrainska militären eller om det levererats från Ryssland är oklart.
Tillägg kl 22:04: Läs försvarsbloggaren Wisemans kommentarer om incidenten.
Tillägg kl 22:25: Ryska nyhetsbyråer rapporterade nyligen om hur rebellerna i östra Ukraina erövrat BUK-fordon, t.ex. Vesti 29/6. Google-översättning:
Tillägg kl 23:22: Det börjar redan klarna vad som hänt. I slutet av juni erövrade rebellerna i Donbass minst en luftvärnsenhet av BUK-typ från den ukrainska militären. Enligt denna sajt var det dock något tekniskt fel på den, men den kunde repareras med hjälp från Ryssland och den användes för att skjuta ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6000 meters höjd i måndags 14 juli samt ett Su-25 igår. Idag trodde rebellerna felaktigt att det kom ännu ett An-26 flygande västerifrån och sköt ned flygplanet. Den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt om detta i sociala media, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan.
Det som blir intressant nu är att se hur efterspelet till detta blir. Gissningsvis lär de skyldiga klantskallarna bland Donetsk-rebellerna straffas obarmhärtigt - av Ryssland eller Donetsks "regering". Rysslands Putin och Medvedev är säkert ursinniga på de klantiga rebellerna som ställt till en sån här skandal. Kommer Ryssland att avbryta sin illa maskerade hjälp till rebellerna? Ryssland har gjort en stor propagandaförlust genom de klantiga rebellerna. Hur ska de nu få rätsida på sitt propagandakrig? Hur kommer Ukraina att agera militärt mot rebellerna fortsättningsvis? Rebellerna har proklamerat vapenvila medan man utreder flygkraschen - kommer Ukraina också att observera vapenvila? Skulle ryssarna stänga av stödet till rebellerna skulle de troligen vara ganska chanslösa.
Sista tillägg: Ryska media rapporterade tidigare idag rebellernas uppgifter att det var en An-26 som sköts ner, t.ex. ITAR-TASS. Det tyder på att de noga följer vad rebellerna rapporterar. Först något senare började de att rapportera om att det var ett civilt flygplan.
Som Cornucopia påpekar är det fråga om mycket avancerad luftvärnsutrustning. Videon nedan visar den aktuella typen av mobilt luftvärn, Buk-M2 SAM-11. I videon kan man se lite glimtar från kontrollrummet och förstår då att ett sånt här system tar flera månader att lära sig och att man antingen måste vara väldigt bra på att läsa manualerna eller också ha tillgång till instruktörer. Troligen det senare - vi vet att ryska specialister och specialtrupper med största sannolikhet finns i östra Ukraina. Det räcker inte heller med enstaka utbildade personer, det behövs tiotals personer för att hantera ett system såsom detta.
Cornucopia länkar även till ett uttalande av en ledare för rebellerna/terroristerna i östra Ukraina där han bekräftar att man skjutit ner vad han trodde var ett av ukrainska militärens transportflygplan. Det hela ser alltså ut att ha varit ett tragiskt misstag.
Frågan är varför civilflyget har tagit risken att fortfarande flyga över Ukraina. Flera militärflygplan har skjutits ner i området för inbördeskriget och man vet att rebellerna/terroristerna sedan flera månader tillbaka förfogat över avancerat luftvärn som de erövrat från den ukrainska militären. I en het krigssituation där mycket är oklart är risken stor för att det sker misstag, ibland med katastrofala konsekvenser. Närmaste vägen från Amsterdam till Kuala Lumpur går dock tydligen över Ukraina och då vill inte flygbolagen slösa bränsle, tid och pengar på att ta en omväg. Nu lär de dock plötsligt ändra uppfattning och jag gissar att inga civilflyg kommer att flyga över östra Ukraina på ett bra tag. Även om de skulle försöka kommer säkerligen många oroliga passagerare att fråga om flygrutten och vägra flyga med om det skulle röra sig över östra Ukraina, vilket skulle tvinga flygbolagen att välja annan rutt.
Detta inlägg kan komma att uppdateras senare om det dyker upp annat som jag vill kommentera.
Tillägg kl 20:57: Mycket riktigt meddelar flera flygbolag nu att de kommer att undvika luftrummet över Östra Ukraina.
Cornucopia länkar även till ett foto av ett luftvärnssystem av typ BUK som har stått i Snizjne (Snezjnoje på ryska) (se denna karta) i östra Ukraina på rebellkontrollerat territorium. Detta stämmer för övrigt bra med den lägesangivelse "i området Toreza" som rebelledaren för "Donbass folkmilis" Igor Girkin (som för övrigt är rysk medborgare) angivit - Snizjne ligger omkring en mil öster om Torez/Toreza. Kraschplatsen Hrabove (Grabovo) ligger drygt en mil norr on Torez. Alla dessa ställen ligger några mil öster om Donetsk och bara någon mil från gränsen till Ryssland.
Wikipedia har mer information om incidenten, men ta den med en nypa salt då det är en pågående händelse och många vill peka finger och hitta syndabockar.
Tillägg kl 21:40: Här är en video av ett BUK-fordon som kör mellan Torez och Snizjne. Påstås vara från tidigare idag. Huruvida detta fordon kapats av rebellerna från den ukrainska militären eller om det levererats från Ryssland är oklart.
Tillägg kl 22:04: Läs försvarsbloggaren Wisemans kommentarer om incidenten.
Tillägg kl 22:25: Ryska nyhetsbyråer rapporterade nyligen om hur rebellerna i östra Ukraina erövrat BUK-fordon, t.ex. Vesti 29/6. Google-översättning:
Donetsk milis fångade militära försvaret del A-1402. Point försvar är en division av Missile Forces och utrustade med självgående luftvärnsmissilsystem "Buk". Detta är den andra divisionen av flygvapnet, som passerade under kontroll av miliser under de senaste dagarna. En del överlämnade sig frivilligt, för det andra bedrivs många timmars strid, RIA "Novosti".Det var alltså inte för flera månader sedan, som jag felaktigt skrivit ovan, utan alltså bara för någon vecka sedan. Det var väldigt skickligt av rebellerna att lära sig hantera detta avancerade vapensystem så snabbt (avsiktlig ironi).
Tillägg kl 23:22: Det börjar redan klarna vad som hänt. I slutet av juni erövrade rebellerna i Donbass minst en luftvärnsenhet av BUK-typ från den ukrainska militären. Enligt denna sajt var det dock något tekniskt fel på den, men den kunde repareras med hjälp från Ryssland och den användes för att skjuta ner ett ukrainskt militärt transportflygplan av typen An-26 på 6000 meters höjd i måndags 14 juli samt ett Su-25 igår. Idag trodde rebellerna felaktigt att det kom ännu ett An-26 flygande västerifrån och sköt ned flygplanet. Den ryskfödde befälhavaren för Donetsk-rebellerna Igor Girkin (även känd som Igor Strelkov) skröt om detta i sociala media, men raderade raskt meddelandena när han insåg att de skjutit ned ett civilt passagerarflygplan.
Det som blir intressant nu är att se hur efterspelet till detta blir. Gissningsvis lär de skyldiga klantskallarna bland Donetsk-rebellerna straffas obarmhärtigt - av Ryssland eller Donetsks "regering". Rysslands Putin och Medvedev är säkert ursinniga på de klantiga rebellerna som ställt till en sån här skandal. Kommer Ryssland att avbryta sin illa maskerade hjälp till rebellerna? Ryssland har gjort en stor propagandaförlust genom de klantiga rebellerna. Hur ska de nu få rätsida på sitt propagandakrig? Hur kommer Ukraina att agera militärt mot rebellerna fortsättningsvis? Rebellerna har proklamerat vapenvila medan man utreder flygkraschen - kommer Ukraina också att observera vapenvila? Skulle ryssarna stänga av stödet till rebellerna skulle de troligen vara ganska chanslösa.
Sista tillägg: Ryska media rapporterade tidigare idag rebellernas uppgifter att det var en An-26 som sköts ner, t.ex. ITAR-TASS. Det tyder på att de noga följer vad rebellerna rapporterar. Först något senare började de att rapportera om att det var ett civilt flygplan.
Puerto Rico
Puerto Rico har jag nämnt förut och kallat det för "USA:s Grekland". Denna lilla karibiska ö, som inte är en delstat utan en "commonwealth", har en årlig statsbudget på 9,6 miljarder dollar, men den puertoricanska staten och dess statliga företag och institut har samlat på sig hela 73 miljarder dollar i skulder, vilket är långt över gränsen för vad de kan förväntas kunna betala tillbaka, särskilt med tanke på att BNP per capita för öns 3,7 miljoner invånare är låga 23678 dollar per år (för hela USA drygt 53000 dollar). Svårigheterna att betala tillbaka leder förstås till höga räntor för Puerto Rico.
Till skillnad från kommuner såsom Detroit (som för nu över ett år sedan gjorde den största konkursen för en kommun i USA:s historia) kan inte Puerto Rico göra konkurs, då de legalt sett har samma status som en delstat. Det skulle dock kunna hända att de helt enkelt inte betalar tillbaka på sina skulder eller "omstrukturerar" dem. Eftersom den puertoricanska staten till en del är beroende av lånade pengar för att klara sina utgifter skulle inställda betalningar innebära att de när de stängs av från vidare lån tvingas göra drakoniska nedskärningar i statens utgifter och därmed även i de tjänster staten tillhandahåller.
Statliga företag i Puerto Rico kan genom en nyligen införd lag "omstrukturera" sina skuldobligationer. Värst ute verkar elbolaget PREPA vara med omkring 9 miljarder i skulder, där de redan fått anstånd med betalningen till slutet av juli på obligationer som löpte ut för några månader sedan.
Många amerikanska fonder har investerat i puertoricanska obligationer då de på papperet givit bra avkastning. Nu har dessa fonder förstått den gamla sanningen att hög ränta innebär hög risk.
En kategori av investerare har dock kastat sig in i Puerto Rico med hull och hår och än så länge med goda vinster. Det gäller investeringar i fastigheter, närmare bestämt hotell och lyxbostäder. Dessa investerare har drivit upp priserna till nivåer som senast sågs innan finanskrisen 2008. Deras förhoppning är förstås att turisterna ska fortsätta att komma i ökande antal (vilket de fortfarande gör), kanske till och med ännu mer ökande om Puerto Ricos ekonomiska kris driver ner kostnaderna där. Att antalet turister skulle kunna minska på grund av en global kris som kanske till och med utlösts av just Puerto Rico finns förstås inte på kartan.
Ännu ett exempel på den myriad av småbubblor som bygger upp den globala kreditbubblan.
Till skillnad från kommuner såsom Detroit (som för nu över ett år sedan gjorde den största konkursen för en kommun i USA:s historia) kan inte Puerto Rico göra konkurs, då de legalt sett har samma status som en delstat. Det skulle dock kunna hända att de helt enkelt inte betalar tillbaka på sina skulder eller "omstrukturerar" dem. Eftersom den puertoricanska staten till en del är beroende av lånade pengar för att klara sina utgifter skulle inställda betalningar innebära att de när de stängs av från vidare lån tvingas göra drakoniska nedskärningar i statens utgifter och därmed även i de tjänster staten tillhandahåller.
Statliga företag i Puerto Rico kan genom en nyligen införd lag "omstrukturera" sina skuldobligationer. Värst ute verkar elbolaget PREPA vara med omkring 9 miljarder i skulder, där de redan fått anstånd med betalningen till slutet av juli på obligationer som löpte ut för några månader sedan.
Många amerikanska fonder har investerat i puertoricanska obligationer då de på papperet givit bra avkastning. Nu har dessa fonder förstått den gamla sanningen att hög ränta innebär hög risk.
En kategori av investerare har dock kastat sig in i Puerto Rico med hull och hår och än så länge med goda vinster. Det gäller investeringar i fastigheter, närmare bestämt hotell och lyxbostäder. Dessa investerare har drivit upp priserna till nivåer som senast sågs innan finanskrisen 2008. Deras förhoppning är förstås att turisterna ska fortsätta att komma i ökande antal (vilket de fortfarande gör), kanske till och med ännu mer ökande om Puerto Ricos ekonomiska kris driver ner kostnaderna där. Att antalet turister skulle kunna minska på grund av en global kris som kanske till och med utlösts av just Puerto Rico finns förstås inte på kartan.
Ännu ett exempel på den myriad av småbubblor som bygger upp den globala kreditbubblan.
Japanska hushållen vill inte låna mer
Edward Hugh postade följande diagram, som visar hur de japanska hushållens efterfrågan på lån ökar eller minskar.
Notera den kraftiga nedgången för efterfrågan på bolån i Japan senaste kvartalet - den kraftigaste nedgången sedan indexets början år 2000. Från att efterfrågan ökade har den plötsligt minskat lika kraftigt som under krisåret 2009. Även konsumtionslånen har drabbats i viss mån, om än inte lika mycket. Är det nu som "abenomin" (alltså premiärminister Abes ekonomiska politik som skulle återuppliva Japans ekonomi) slutligen tappar sin effekt?
Medan världens blickar riktas mot olika krig så håller saker på att hända på kreditmarknaderna. Även Portugal, Argentina och Kina inger där oro.
Medan världens blickar riktas mot olika krig så håller saker på att hända på kreditmarknaderna. Även Portugal, Argentina och Kina inger där oro.
2014-07-03
Sista urladdningen för svenska bostadsbubblan?
Ni har säkert inte missat att Riksbanken idag sänkte styrräntan från 0,75 till 0,25 procent, vilket var mer än de väntade 0,25 procentenheterna. Nu finns alltså inte mycket marginal kvar för att sänka räntan. Räntesänkningen kom på grund av att vi under lång tid nu har haft en prisinflation (mätt med KPI) långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Räntesänkningen till "krisnivå" kom trots att vi inte har någon kris i den svenska ekonomin, utan enbart på grund av den låga prisinflationen och de effekter den sägs ha. Sverige har därmed också sällat sig till de länder som har "näranollränta".
Inte oväntat försvagades kronan kraftigt, vilket i och för sig bara är en fortsättning av en trend med svagare krona som startat långt tidigare. Sommaren 2012 gick det som lägst 8,17 kronor på en euro (idag 9,29 kronor/euro). I mars i år gick det som lägst 6,33 kronor på en dollar (idag 6,82 kronor/dollar). De senaste nästan två åren har kronan rört sig i ett förhållandevis litet intervall på 6,30-6,80 kronor per dollar, men det ser idag ut att ha blivit ett utbrott ur detta intervall mot svagare krona. Det var emellertid inget jätteöverraskande som hände idag, då marknaderna via försvagad krona redan sedan ett bra tag ser ut att ha prisat in att Riksbanken skulle sänka räntan. Det som var mest överraskande var väl att detta hände så plötsligt. Å andra sidan har det dragit ut på tiden innan Riksbanken blev övertygad om att de skulle sänka räntan.
Förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson, som länge argumenterat starkt för att Riksbanken borde sänka räntan, tycker förstås att dagens sänkning "kommer alldeles för sent", men "bättre sent än aldrig".
En effekt av räntesänkningen är förstås att bolåneräntorna går ner. Detta ger i sin tur nytt bränsle till den svenska bostadsbubblan, då man nu kan låna mer pengar till samma månadskostnad och för dessa pengar gå ännu högre i budgivningarna på bostäder.
Eftersom det är valår väljer oppositionen att lägga skulden för höga hushållsskulder och bostadspriser på sittande regering. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson säger:
Nu går det inte att sänka Riksbankens styrränta särskilt mycket mer (som mest något tiotal räntepunkter) så vi lär relativt snart se en botten även för bolåneräntorna, även om de kan fortsätta att sjunka ett tag till efter denna Riksbankens med största sannolikhet sista signifikanta räntesänkning. Då återstår inte många faktorer som kan fortsätta att driva på de svenska bostadspriserna uppåt. Bostadspriserna kommer troligen att öka åtminstone under början av hösten, eftersom bostadsmarknaden inte kommer igång förrän då efter sommarens stiltje och det alltså är först då som räntesänkningen får effekt på bostadspriserna.
En annan faktor som kan driva bostadspriserna uppåt är att Bostadsrättslagen har ändrats från 1 juli, så att det inte länger krävs "beaktansvärda skäl" för andrahandsuthyrning, utan bara "skäl". Hur detta ska tolkas kommer vi att få se genom beslut från hyresnämnderna framöver, men det är i alla fall säkert att det blir lättare att hyra ut sin bostad i andra hand. Redan förra året underlättades andrahandsuthyrning genom en ny lag.
Tidigare har den svenska bostadsrättsmarknaden varit förskonad från den företeelse "buy to let" (köp för att hyra ut) som bidragit till bostadsbubblorna i många andra länder. Genom de lagändringar som gjorts har det dock blivit lättare att under vissa omständigheter köpa en lägenhet för uthyrning.
Räntesänkningen och underlättandet av andrahandsuthyrning kan som jag ser det alltså tillsammans leda till en sista urladdning uppåt för den svenska bostadsbubblan innan det är dags för fallet.
En intressant sak är för övrigt att bostadsrättsföreningar genom lagändringen från 1 juli får rätt att ta ut en avgift av den som hyr ut i andra hand, dock under förutsättning att stadgarna ändras. Jag undrar hur många föreningar som kommer att tillämpa detta. För vissa områden i Stockholms innerstad kan detta bli högst intressant för bostadsrättsföreningar som vill stävja andrahandsuthyrning.
Nå, vi kan konstatera att de svenska bostadspriserna fortsätter sin uppgång redan innan räntesänkning och lagändring. Även tillväxttakten för hushållens lån har de senaste två åren ökat något och ligger nu på en årstakt på 5,3 procent, alltså fortfarande en i längden ohållbart hög nivå.
Vi kan alltså efter dagens räntebeslut konstatera att hushållen fortfarande lånar för mycket, men att Riksbanken nu konstaterat att det inte är deras sak att stävja detta, eller åtminstone att inflationsmålet har högre prioritet. Vad gäller andra aktörer som skulle kunna göra något åt saken sätter jag inte mycket tilltro till att Finansinspektionen kommer att försöka dämpa bostadsprisökningarna, då de hittills under denna bostadsbubbla inte visat något som helst intresse för att göra allvarliga försök att stoppa denna farlig finansiella utveckling. Tvärtom producerar de med jämna mellanrum rapporter som kommer fram till att de svenska hushållens ökande skulder och de stigande bostadspriserna inte utgör några faror. "Det finns inget att se här, var goda gå vidare."
Inte oväntat försvagades kronan kraftigt, vilket i och för sig bara är en fortsättning av en trend med svagare krona som startat långt tidigare. Sommaren 2012 gick det som lägst 8,17 kronor på en euro (idag 9,29 kronor/euro). I mars i år gick det som lägst 6,33 kronor på en dollar (idag 6,82 kronor/dollar). De senaste nästan två åren har kronan rört sig i ett förhållandevis litet intervall på 6,30-6,80 kronor per dollar, men det ser idag ut att ha blivit ett utbrott ur detta intervall mot svagare krona. Det var emellertid inget jätteöverraskande som hände idag, då marknaderna via försvagad krona redan sedan ett bra tag ser ut att ha prisat in att Riksbanken skulle sänka räntan. Det som var mest överraskande var väl att detta hände så plötsligt. Å andra sidan har det dragit ut på tiden innan Riksbanken blev övertygad om att de skulle sänka räntan.
Förre vice riksbankschefen Lars EO Svensson, som länge argumenterat starkt för att Riksbanken borde sänka räntan, tycker förstås att dagens sänkning "kommer alldeles för sent", men "bättre sent än aldrig".
En effekt av räntesänkningen är förstås att bolåneräntorna går ner. Detta ger i sin tur nytt bränsle till den svenska bostadsbubblan, då man nu kan låna mer pengar till samma månadskostnad och för dessa pengar gå ännu högre i budgivningarna på bostäder.
Eftersom det är valår väljer oppositionen att lägga skulden för höga hushållsskulder och bostadspriser på sittande regering. Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Magdalena Andersson säger:
"Oavsett detta så vet vi att det som driver hushållens skuldsättning är de ökade bostadspriserna som det finns två orsaker till. Dels att regeringen har avskaffat fastighetsskatten utan att göra något åt ränteavdragen, dels att det byggs för lite."Jag håller för det första inte med henne om orsak och verkan. Det är inte de ökade bostadspriserna som driver upp hushållens skuldsättning, utan det är tvärtom - möjligheten för hushållen att öka sina skulder gör att de kan buda upp bostadspriserna. Sedan har hon rätt i att den avskaffade fastighetsskatten är en faktor som drivit upp priserna, men det finns flera andra faktorer, där Socialdemokraterna själva inte heller går fria, då de varit med om att inrätta det statliga bolåneinstitutet SBAB som drivit på en osund utveckling på bolånemarknaden.
Nu går det inte att sänka Riksbankens styrränta särskilt mycket mer (som mest något tiotal räntepunkter) så vi lär relativt snart se en botten även för bolåneräntorna, även om de kan fortsätta att sjunka ett tag till efter denna Riksbankens med största sannolikhet sista signifikanta räntesänkning. Då återstår inte många faktorer som kan fortsätta att driva på de svenska bostadspriserna uppåt. Bostadspriserna kommer troligen att öka åtminstone under början av hösten, eftersom bostadsmarknaden inte kommer igång förrän då efter sommarens stiltje och det alltså är först då som räntesänkningen får effekt på bostadspriserna.
En annan faktor som kan driva bostadspriserna uppåt är att Bostadsrättslagen har ändrats från 1 juli, så att det inte länger krävs "beaktansvärda skäl" för andrahandsuthyrning, utan bara "skäl". Hur detta ska tolkas kommer vi att få se genom beslut från hyresnämnderna framöver, men det är i alla fall säkert att det blir lättare att hyra ut sin bostad i andra hand. Redan förra året underlättades andrahandsuthyrning genom en ny lag.
Tidigare har den svenska bostadsrättsmarknaden varit förskonad från den företeelse "buy to let" (köp för att hyra ut) som bidragit till bostadsbubblorna i många andra länder. Genom de lagändringar som gjorts har det dock blivit lättare att under vissa omständigheter köpa en lägenhet för uthyrning.
Räntesänkningen och underlättandet av andrahandsuthyrning kan som jag ser det alltså tillsammans leda till en sista urladdning uppåt för den svenska bostadsbubblan innan det är dags för fallet.
En intressant sak är för övrigt att bostadsrättsföreningar genom lagändringen från 1 juli får rätt att ta ut en avgift av den som hyr ut i andra hand, dock under förutsättning att stadgarna ändras. Jag undrar hur många föreningar som kommer att tillämpa detta. För vissa områden i Stockholms innerstad kan detta bli högst intressant för bostadsrättsföreningar som vill stävja andrahandsuthyrning.
Nå, vi kan konstatera att de svenska bostadspriserna fortsätter sin uppgång redan innan räntesänkning och lagändring. Även tillväxttakten för hushållens lån har de senaste två åren ökat något och ligger nu på en årstakt på 5,3 procent, alltså fortfarande en i längden ohållbart hög nivå.
Vi kan alltså efter dagens räntebeslut konstatera att hushållen fortfarande lånar för mycket, men att Riksbanken nu konstaterat att det inte är deras sak att stävja detta, eller åtminstone att inflationsmålet har högre prioritet. Vad gäller andra aktörer som skulle kunna göra något åt saken sätter jag inte mycket tilltro till att Finansinspektionen kommer att försöka dämpa bostadsprisökningarna, då de hittills under denna bostadsbubbla inte visat något som helst intresse för att göra allvarliga försök att stoppa denna farlig finansiella utveckling. Tvärtom producerar de med jämna mellanrum rapporter som kommer fram till att de svenska hushållens ökande skulder och de stigande bostadspriserna inte utgör några faror. "Det finns inget att se här, var goda gå vidare."
Köpt gillande
Det har uppmärksammats (av bland annat Cornucopia) att Feministiskt Initiativ har köpt ett stort antal gilla-markeringar för sin Facebook-sida.
Denna debatt får mig att reagera på följande annons som dyker upp på Facebook:
Notera texten "Sponsrad"! Det betyder att även etablerade politiska partier som Socialdemokraterna köper gilla-markeringar på Facebook. Jag undrar om deras sida också kommer att få (eller redan har) gilla-markeringar av det mer suspekta slaget. Är inte Sveriges största parti Socialdemokraterna tillräckligt intressanta för att folk ska "gilla" deras Facebook-sida utan att de behöver värva flera "gillare" genom betald annonsering?
Jag noterade för övrigt att endast fem av mina drygt 300 vänner på Facebook "gillar" Socialdemokraternas sida.
Denna debatt får mig att reagera på följande annons som dyker upp på Facebook:
Jag noterade för övrigt att endast fem av mina drygt 300 vänner på Facebook "gillar" Socialdemokraternas sida.