Idag haver allas vår älskade Statistiska Centralbyrå presenterat nationalräkenskaperna för årets första kvartal. Det visar sig att vår bruttonationalprodukt detta kvartal stigit med en halv procent och på ett år haver den stigit hela 4,2 procent! I sanning något som vi svenskar böra berömma oss utav! Vår finansminister Fru Andersson uttrycker det vi alla känna när hon kallar dessa glada siffror "en stabil, hälsosam tillväxt". Just så skall det säkerligen fortsätta länge till.
En viss ökänd bloggranne uttrycker visserligen åsikten att första kvartalets bruttonationalproduktstillväxt är den sämsta sedan 2014 - måhända är det så, men det vi se är utan tvivel endast ett tillfälligt hack i den eviga tillväxtens kurva.
Vissa kommentatorer verka i förskott ta ut alla ekonomiska olyckor som säkerligen icke komma att inträffa, såsom den i Svenska Dagbladets artikel citerade Fru Winsth. Trots hennes till nya framgångar manande efternamn dristar hon sig att antyda att den stabila och hälsosamma tillväxt vi nu se till stor del skulle bero på det låga ränteläget. Även om det skulle förhålla sig så är detta verkligen inget skäl att misstro stabiliteten och hälsan i vår svenska ekonomi, utan det låga ränteläget är endast ett uttryck för våra styrandes välvilja, i det att skuldsättningen då bliver så billig att den utan fara kan ignoreras såsom riskfaktor. Och som vår finansminister vidare förtäljer så äro vi ej på väg mot någon "överhettning" i ekonomin, utan de höga tillväxttal vi se äro enbart uttryck för den svenska ekonomins inneboende styrka.
Se bara huru byggandet ökar! Snart hava vi ännu större bostadsyta per person! Låtom oss sikta mot den största bostadsytan per capita i hela Europa! Kunna vi även driva upp priserna på dessa bostäder till ständigt nya rekordnivåer så bliva vi därmed det rikaste och lyckligaste folket i ett enat och lyckligt Europa!
Då och då höra vi huru olyckskorpar oroa sig för hushållens skulder, där bostadslånen öka med 8,5 procent per år, men detta är sannerligen ingenting att oroa sig över. Att dessa lån nu växa i högre takt än för några år sedan visar endast den stora tillförsikt med vilken svenska folket se framtiden an.
Ty att något prisfall på bostäder skulle inträffa är osannolikt, för att inte säga otänkbart. Och även om bostadspriserna tillfälligtvis skulle falla, exempelvis på grund av det ogenomtänkta och tillväxtfientliga amorteringskrav som nu införs, komma de säkerligen att straxt därefter återtaga sin välsignade vandring mot allt mer himmelska höjder.
Det finns de som oroa sig för att våra höga bostadspriser skulle vara ett hinder för de mindre lyckligt lottade att skaffa sig en bostad, men beskåden undret! Då rycka två professorer från vår Kungliga tekniska högskola ut och förklara huru vår omvårdande stat skall se till att även dessa mindre bemedlade medborgare skola kunna köpa sig en bostad!
Enstaka mörkmän antyda då och då att byggbolagen och bankerna skulle kunna drabbas av kris om bostadspriserna skulle falla alltför långt, men dessa profetior fyllda av negativitet skolen I icke fästa något avseende vid. Fallande bostadspriser skulle säkerligen endast stimulera det svenska folket att köpa de bostäder som då skulle bliva så mycket billigare, till glädje för både byggföretag och banker!
Nej, lyssnen icke till domedagsprofeterna, utan låten positivismen prägla edra liv och eder ekonomi!
2016-05-30
2016-05-25
Fransk protest slår mot energin och transporterna
De franska fackföreningarna har förstått vad som är ekonomins hjärta och livsblod - energin. Deras protester mot de lagförändringar som nyligen genomdrivits för att göra det lättare att avskeda anställda inriktar sig främst på energisektorn. Demonstranter har blockerat en stor del av landets raffinaderier och bränsledepåer och en del av de anställda strejkar också.
Hur viktiga raffinaderierna och drivmedelsdistributionen är för samhället illustreras av vad som hände vid de brittiska bränsleprotesterna 2000, då hela samhället höll på att gå in i väggen. Nu ser alltså Frankrike ut att vara på väg mot något liknande. Igår var en femtedel av landets bensinstationer utan bränsle att sälja, idag sägs det vara en tredjedel. Man har också för första gången sedan 2010 använt Frankrikes strategiska bränslereserv för att täcka behoven.
Nu sprider sig strejken också till elektriciteten. Ikväll påbörjades en dygnslång strejk på ett kärnkraftverk och imorgon torsdag blir det strejk på landets alla 19 kärnkraftverk, som levererar tre fjärdedelar av elbehovet. Kärnkraften kommer dock inte att stängas ner helt, då kraftverken på grund av särskilda anställningsavtal (med säkerhetsskäl som bakgrund) inte får stoppas hursomhelst. De kommer att gå på reducerad kapacitet och Frankrikes elbolag tvingas därmed att köpa in el från grannländerna, vilket gick bra under en strejk i januari. Det är i och för sig inte en garanti för att det kommer att gå bra även nu, men det verkar troligt. Det kommer dock att bli dyrt för elbolagen.
Det ser inte ut att vara någon ände i sikte för de franska energistrejkerna, då regeringen inte tänker backa den lagstiftning de efter många vedermödor lyckades få igenom för två veckor sedan, och fackföreningarna inte tänker ge sig förrän lagen backas. Vem kommer att ge sig först och hur lång tid tar det? Hur spännande kommer effekterna på samhället att bli? Bränslebrist leder snabbt till brist på allting annat i våra transportberoende samhällen.
De brittiska bränsleprotesterna 2000 beskrivs för övrigt på ett bra sätt i Therese Uddenfeldts nyutkomna bok Gratislunchen. Jag har ännu inte hunnit läsa klart den, men kan efter att ha tagit mig igenom omkring halva boken rekommendera den starkt.
Hur viktiga raffinaderierna och drivmedelsdistributionen är för samhället illustreras av vad som hände vid de brittiska bränsleprotesterna 2000, då hela samhället höll på att gå in i väggen. Nu ser alltså Frankrike ut att vara på väg mot något liknande. Igår var en femtedel av landets bensinstationer utan bränsle att sälja, idag sägs det vara en tredjedel. Man har också för första gången sedan 2010 använt Frankrikes strategiska bränslereserv för att täcka behoven.
Nu sprider sig strejken också till elektriciteten. Ikväll påbörjades en dygnslång strejk på ett kärnkraftverk och imorgon torsdag blir det strejk på landets alla 19 kärnkraftverk, som levererar tre fjärdedelar av elbehovet. Kärnkraften kommer dock inte att stängas ner helt, då kraftverken på grund av särskilda anställningsavtal (med säkerhetsskäl som bakgrund) inte får stoppas hursomhelst. De kommer att gå på reducerad kapacitet och Frankrikes elbolag tvingas därmed att köpa in el från grannländerna, vilket gick bra under en strejk i januari. Det är i och för sig inte en garanti för att det kommer att gå bra även nu, men det verkar troligt. Det kommer dock att bli dyrt för elbolagen.
Det ser inte ut att vara någon ände i sikte för de franska energistrejkerna, då regeringen inte tänker backa den lagstiftning de efter många vedermödor lyckades få igenom för två veckor sedan, och fackföreningarna inte tänker ge sig förrän lagen backas. Vem kommer att ge sig först och hur lång tid tar det? Hur spännande kommer effekterna på samhället att bli? Bränslebrist leder snabbt till brist på allting annat i våra transportberoende samhällen.
De brittiska bränsleprotesterna 2000 beskrivs för övrigt på ett bra sätt i Therese Uddenfeldts nyutkomna bok Gratislunchen. Jag har ännu inte hunnit läsa klart den, men kan efter att ha tagit mig igenom omkring halva boken rekommendera den starkt.
2016-05-24
Rekordstor utbudsökning av bostadsrätter
Läsaren D L tipsade mig om att titta in på Hemnets statistik över antal bostäder på marknaden, och då specifikt antalet bostadsrätter i Stockholm.
Till att börja med kan vi konstatera att det i Stockholms län finns ett lågt utbud av villor till salu. Något högre än 2015, men betydligt lägre än övriga av de senaste nio åren. Ser man till hela landet är för övrigt utbudet det lägsta för de senaste nio åren.
Ser man på bostadsrätter däremot är det helt annorlunda.
Antalet bostadsrätter till salu i Stockholms län är högre än någon tidigare vår. Förra veckan var 4112 bostadsrätter till salu på Hemnet, vilket slår förra vårrekordet från vecka 23 år 2012, då det var 4054 bostadsrätter till salu. Det är inte alltför långt kvar till alla tiders rekord på 4214 bostadsrätter till salu vecka 38 år 2011. Detta rekord lär slås om en vecka och då kommer ni att att få läsa om det i tidningarna. Ni läste det först på denna blogg.
Antalet nyinkomna bostadsrätter senaste veckan i Stockholms län slår dock redan alla tiders rekord.
Vad gäller nyinkomna bostadsrätter senaste veckan är det för övrigt rekord i hela landet. Fortsätter det några veckor till lär vi även få se ett nytt rekord för antalet bostadsrätter till salu i hela landet. Detta är dock en mer osäker förutsägelse och bygger som sagt på att trenden fortsätter ytterligare några veckor.
Detta rekordstora utbud hänger förstås samman med de rekordartat maniska bostadsrättspriserna som jag skrev om i början av april. Allt fler inser troligen att det pris de kan få ut för sin bostadsrätt idag motiverar att göra slag i saken och sälja. Särskilt om man redan gått i sådana funderingar kan det vara värt att tidigarelägga försäljningen. Köparna drivs i sin tur på av det amorteringskrav som kommer i sommar och vill hinna köpa innan de "drabbas" av det.
Även antalet nyinkomna villor stiger nu kraftigt både i Stockholm och hela landet, men där är det en bra bit kvar till rekord för antal villor till salu, så det ser än så länge inte ut som om det kommer att slås rekord även där under våren, även om möjligheten finns. Kanske kommer ett rekord för antalet villor till salu istället efter sommaren?
Som jag skrev i april så korrelerar även bostadspriserna fint med kreditimpulsen och det är därför inte förvånande att det som Cornucopia skrev igår är så att hushållens skulder ökade rekordmycket första kvartalet i år.
Så vad betyder då dessa rekordsiffror annars? Det kan vara ett tecken på att vi håller på att bygga upp en topp vad gäller priserna på bostadsrättsmarknaden.
Det behövs idag ingen stor förändring av de ekonomiska förutsättningarna för höga bostadspriser för att tippa över priskurvan nedåt. För att få en uppfattning om vad som då kan hända kan du läsa vad jag skrev för en månad sedan.
"Anpassa sin balansräkning" betyder i klartext "amortera så mycket man kan".
Till att börja med kan vi konstatera att det i Stockholms län finns ett lågt utbud av villor till salu. Något högre än 2015, men betydligt lägre än övriga av de senaste nio åren. Ser man till hela landet är för övrigt utbudet det lägsta för de senaste nio åren.
Antalet bostadsrätter till salu i Stockholms län är högre än någon tidigare vår. Förra veckan var 4112 bostadsrätter till salu på Hemnet, vilket slår förra vårrekordet från vecka 23 år 2012, då det var 4054 bostadsrätter till salu. Det är inte alltför långt kvar till alla tiders rekord på 4214 bostadsrätter till salu vecka 38 år 2011. Detta rekord lär slås om en vecka och då kommer ni att att få läsa om det i tidningarna. Ni läste det först på denna blogg.
Antalet nyinkomna bostadsrätter senaste veckan i Stockholms län slår dock redan alla tiders rekord.
Även antalet nyinkomna villor stiger nu kraftigt både i Stockholm och hela landet, men där är det en bra bit kvar till rekord för antal villor till salu, så det ser än så länge inte ut som om det kommer att slås rekord även där under våren, även om möjligheten finns. Kanske kommer ett rekord för antalet villor till salu istället efter sommaren?
Som jag skrev i april så korrelerar även bostadspriserna fint med kreditimpulsen och det är därför inte förvånande att det som Cornucopia skrev igår är så att hushållens skulder ökade rekordmycket första kvartalet i år.
Så vad betyder då dessa rekordsiffror annars? Det kan vara ett tecken på att vi håller på att bygga upp en topp vad gäller priserna på bostadsrättsmarknaden.
Det behövs idag ingen stor förändring av de ekonomiska förutsättningarna för höga bostadspriser för att tippa över priskurvan nedåt. För att få en uppfattning om vad som då kan hända kan du läsa vad jag skrev för en månad sedan.
- Risker på bostadsmarknaden
- Hur snabbt bör man amortera?
- Bostadskrasch i Sverige som Irland?
- Boprisfall värre än hög ränta
"Det kommer en sättning i svenska bostadspriser. Jag ser inte hur det kan undvikas. Man bör anpassa sin balansräkning efter det"Borg verkar dock tro att det kommer att bli stigande räntor som utlöser boprisfallet och att det därför kan dröja några år innan sättningen kommer. Jag tror att det blir någon annan utlösande faktor. Det lär dröja länge innan vi ser stigande räntor i dagens deflationsvärld.
"Anpassa sin balansräkning" betyder i klartext "amortera så mycket man kan".
2016-05-21
Spännande val 2016
Vi kan för i år tänka oss följande spännande inte helt otänkbara tidslinje för val och folkomröstningar i år:
- 23 juni: Storbritannien röstar i folkomröstningen ja till Brexit, alltså brittiskt utträde ur EU
- 26 juni: Spanien lyckas inte heller vid nyvalet få ihop ett parlament som kan bilda en majoritetsregering och det blir nytt nyval i november eller december
- 8 november: USA väljer Donald Trump till president
2016-05-20
Huvud-skuldra-formation på gång på Stockholmsbörsen?
Ser man på Stockholmsbörsens utveckling de senaste åren noterar man att det ser ut att kunna vara en stor huvud-skuldra-formation på gång, med nacklinje runt 1250 på OMXS30, se diagrammet nedan.
Om OMXS30 skulle bryta under senaste lokala bottnen vid 1250 kan vi isåfall enligt gängse teknisk analys se fram emot en nedgång på några hundra punkter eller annorlunda uttryckt några tiotal procent.
Om det skulle vara så som jag säger här pågår just nu uppbyggnaden av den högra skuldran i formationen. Notera att med tanke på hur lång den vänstra skuldran är kan det ta ytterligare några månader av skvalpande index innan genombrottet neråt sker.
Observera att denna formation bara är bekräftad om OMXS30 bryter under 1250. Det kan alltid hända något annat, men om signalen kommer bör man vara beredd på kraftig nedgång.
Vi har för övrigt redan i augusti förra året fått ett så kallat dödskors, då 50-dagars glidande medelvärde bröt ner genom 200-dagars glidande medelvärde (se diagrammet nedan), så att vi nu ser ytterligare nedgångar och därmed en bekräftelse av huvud-skuldra-formationen verkar inte osannolikt.
Om det skulle vara så som jag säger här pågår just nu uppbyggnaden av den högra skuldran i formationen. Notera att med tanke på hur lång den vänstra skuldran är kan det ta ytterligare några månader av skvalpande index innan genombrottet neråt sker.
Observera att denna formation bara är bekräftad om OMXS30 bryter under 1250. Det kan alltid hända något annat, men om signalen kommer bör man vara beredd på kraftig nedgång.
Vi har för övrigt redan i augusti förra året fått ett så kallat dödskors, då 50-dagars glidande medelvärde bröt ner genom 200-dagars glidande medelvärde (se diagrammet nedan), så att vi nu ser ytterligare nedgångar och därmed en bekräftelse av huvud-skuldra-formationen verkar inte osannolikt.
2016-05-18
Kinas ekonomi saktar in och dåliga lånen ökar
Jag har vid flera tillfällen tidigare skrivit om Kinas rekordstora kreditbubbla - senast i april då jag skrev om spekulationsbubblan i råvaror, som dock därefter snabbt blåstes ur. Denna sista bubbla var rekordsnabb, med uppgång och urblåsning på bara några månader.
I grunden för allt ligger Kinas enorma kredittillväxt. Kinas imponerande tillväxtsiffror har det senaste decenniet helt drivits av en kredittillväxt som är lika skrämmande som BNP-tillväxten är imponerande.
Det är därför inte underligt att Kinas centralbank nu undersöker riktigheten i bankernas data över dåliga lån. Mer specifikt undersöker de om nödlidande lån har kategoriserats som vanliga lån eller i kategorin "särskilt omnämnande". De undersöker även om dåliga krediter i tysthet har flyttats ut från balansräkningen och om tidsplanen för återbetalning är rimlig.
Samtidigt uppskattar CLSA att dåliga lån i "skuggbankssektorn", som används för att gå runt regleringarna av kreditmarknaderna, uppgår till 0,7 biljoner dollar. Detta alltså utöver bankernas officiella kreditsiffror.
Och antalet företag som inte kan betala tillbaks på sina obligationer har ökat kraftigt. Hittills i år rör det sig om 22 stycken, vilket är lika många som under hela förra året.
I april drog bankerna ner rejält på nyutlåningen betydligt mer än förväntat efter första kvartalets kreditpartaj. I mars ökade utlåningen netto med 210 miljarder dollar, i april bara med 85 miljarder. Detta tyder på att de styrande blivit mer försiktiga. I en rapport i kommunistpartiets officiella tidning Folkets Dagblad citeras också en "auktoritativ person", som varnar för alltför stor tillit till krediter för att stimulera aktiviteten i ekonomin, då det kan leda till finanskris eller recession. Det torde dock stå klart att Kina redan med den kredittillväxt som varit de senaste åren står inför en kraftig finanskris och recession.
Tillväxten i penningmängden har också saktat av och underträffar även den analytikernas förväntningar.
Vad gäller siffran för lånen ska man dock betänka att den endast innefattar den privata sektorns lån. Till detta kommer den offentliga sektorns lån, framförallt de lokala styrenas lån som ökat sin ökningstakt. Totalt sett har därför kanske den totala kreditökningen hållit sig konstant.
För några dagar sedan kom siffror för industriproduktionen, som endast steg 6 procent i årstakt i april, vilket är lägre än både mars årstakt på 6,8 procent och analytikernas gissning på 6,5 procent. 2010-2013 låg tillväxttakten på 10-15 procent, så industrins tillväxttakt har saktat in rejält de senaste åren.
Detaljhandelns försäljning växte i april bara med 10,1 procent - en stadig nedgång sedan 2011 då årstakten låg runt 18 procent.
De privata företagens investeringar ökade 5,2 procent i årstakt, vilket är en rejäl nedgång från en årstakt runt 25 procent 2012 och runt 20 procent 2014.
Den enda "ljuspunkten" var investeringarna i bostäder, som ökade 9,7 procent i april jämfört med för ett år sedan, och därmed höll samma årstakt som i mars. Kinas bostadspriser hade också i april sin snabbaste ökning på två år, med en årstakt på 6,2 procent mot bara 4,9 procent i mars. Huruvida detta är en ljuspunkt kan dock diskuteras, då Kinas bostadsmarknad fortfarande kan anses överhettad.
Den sammantagna bilden är alltså att Kinas ekonomi håller på att sakta in kraftigt och även att den saktar in snabbare än förväntat. Vi kan förvänta oss att efter världshistoriens största kreditbubbla kommer världshistoriens största finanskris, och den kommer att utspela sig i Kina. Och när vi ser så mycket dåliga lån bara för att tillväxten saktar ner, hur skulle det då se ut om Kina ginge in i en recession och BNP faktiskt krympte?
I grunden för allt ligger Kinas enorma kredittillväxt. Kinas imponerande tillväxtsiffror har det senaste decenniet helt drivits av en kredittillväxt som är lika skrämmande som BNP-tillväxten är imponerande.
Sedan 2007 har de kinesiska bankernas tillgångar (alltså de krediter de gett ut) ökat från 7 biljoner dollar till över 30 biljoner. Den årliga tillväxten i kreditsystemet har också ökat från 0,9 biljoner dollar 2007 till 2,35 biljoner dollar 2015. Första kvartalet i år växte Kinas krediter med 1 biljon dollarNu börjar dock krediterna surna. I mars ökade de nödlidande krediterna (där låntagaren inte kan betala) till 1,75 procent av de totala krediterna, vilket kan jämföras med 1,67 procent i december. Till det ska läggas ännu fler krediter (över 4 procent av totalen) i kategorin "särskilt omnämnande", vilket betyder att bankerna bedömer att det finns risk för att låntagaren inte kan betala. Totalt ökade dåliga lån (nödlidande och "särskilt omnämnande") från 0,64 biljoner dollar till 0,71 biljoner dollar enligt den officiella statistiken. De dåliga lånen har nu ökat 18 kvartal i rad, alltså sedan 2011, och visar inga tecken på att stanna av.
Verkliga siffran mycket värre en den officiella
Många analytiker anser dock att situationen är betydligt värre än de officiella siffrorna, då bankerna försöker att på olika sätt dölja dåliga lån för att hålla skenet uppe. CLSA uppskattar att Kinas dåliga lån i verkligheten ligger på 15-19 procent av krediterna, vilket ligger i linje med en studie från IMF förra månaden som kom fram till att lån med risk för att bli dåliga ligger på drygt 15 procent. CLSA uppskattar att det kommer att behövas minst 1 biljon dollar, vilket motsvarar 10 procent av årlig BNP, för att städa upp Kinas banksektor.Det är därför inte underligt att Kinas centralbank nu undersöker riktigheten i bankernas data över dåliga lån. Mer specifikt undersöker de om nödlidande lån har kategoriserats som vanliga lån eller i kategorin "särskilt omnämnande". De undersöker även om dåliga krediter i tysthet har flyttats ut från balansräkningen och om tidsplanen för återbetalning är rimlig.
Samtidigt uppskattar CLSA att dåliga lån i "skuggbankssektorn", som används för att gå runt regleringarna av kreditmarknaderna, uppgår till 0,7 biljoner dollar. Detta alltså utöver bankernas officiella kreditsiffror.
Och antalet företag som inte kan betala tillbaks på sina obligationer har ökat kraftigt. Hittills i år rör det sig om 22 stycken, vilket är lika många som under hela förra året.
Långsammare tillväxt bakom dåliga lånen
Kinas BNP växte första kvartalet i år med 6,7 procent i årstakt, vilket är den långsammaste takten sedan finanskrisens 2009. Samtidigt som Kinas styrande skulle vilja stimulera ekonomin med krediter står de inför problemet att de dåliga krediterna växer snabbt på grund av BNP-tillväxtens avmattning.I april drog bankerna ner rejält på nyutlåningen betydligt mer än förväntat efter första kvartalets kreditpartaj. I mars ökade utlåningen netto med 210 miljarder dollar, i april bara med 85 miljarder. Detta tyder på att de styrande blivit mer försiktiga. I en rapport i kommunistpartiets officiella tidning Folkets Dagblad citeras också en "auktoritativ person", som varnar för alltför stor tillit till krediter för att stimulera aktiviteten i ekonomin, då det kan leda till finanskris eller recession. Det torde dock stå klart att Kina redan med den kredittillväxt som varit de senaste åren står inför en kraftig finanskris och recession.
Tillväxten i penningmängden har också saktat av och underträffar även den analytikernas förväntningar.
Vad gäller siffran för lånen ska man dock betänka att den endast innefattar den privata sektorns lån. Till detta kommer den offentliga sektorns lån, framförallt de lokala styrenas lån som ökat sin ökningstakt. Totalt sett har därför kanske den totala kreditökningen hållit sig konstant.
För några dagar sedan kom siffror för industriproduktionen, som endast steg 6 procent i årstakt i april, vilket är lägre än både mars årstakt på 6,8 procent och analytikernas gissning på 6,5 procent. 2010-2013 låg tillväxttakten på 10-15 procent, så industrins tillväxttakt har saktat in rejält de senaste åren.
Detaljhandelns försäljning växte i april bara med 10,1 procent - en stadig nedgång sedan 2011 då årstakten låg runt 18 procent.
De privata företagens investeringar ökade 5,2 procent i årstakt, vilket är en rejäl nedgång från en årstakt runt 25 procent 2012 och runt 20 procent 2014.
Den enda "ljuspunkten" var investeringarna i bostäder, som ökade 9,7 procent i april jämfört med för ett år sedan, och därmed höll samma årstakt som i mars. Kinas bostadspriser hade också i april sin snabbaste ökning på två år, med en årstakt på 6,2 procent mot bara 4,9 procent i mars. Huruvida detta är en ljuspunkt kan dock diskuteras, då Kinas bostadsmarknad fortfarande kan anses överhettad.
Den sammantagna bilden är alltså att Kinas ekonomi håller på att sakta in kraftigt och även att den saktar in snabbare än förväntat. Vi kan förvänta oss att efter världshistoriens största kreditbubbla kommer världshistoriens största finanskris, och den kommer att utspela sig i Kina. Och när vi ser så mycket dåliga lån bara för att tillväxten saktar ner, hur skulle det då se ut om Kina ginge in i en recession och BNP faktiskt krympte?
2016-05-12
Venezuela börjar falla samman
"Varje samhälle är bara nio missade måltider från anarki."
Nu börjar det komma allt mer allvarliga rapporter från Venezuela, vars problem jag skrivit om tidigare, bland annat valutan, elbrist och varubrist.
Polisen stoppade igår en protestmarsch som krävde en folkomröstning om president Maduros avgång. Det sköts även gummikulor.
Värre är att det råder svår brist på läkare (för att många lämnat landet) och mediciner.
Det är också svårt att få tag på mat - så svårt att många i städerna börjat döda hundar, katter och duvor för att få mat. Det har också på många håll förekommit storskalig plundring av livsmedelsaffärer. Jag läste till och med en notis om några militära officerare som dömts för att ha stulit några getter, då deras förläggning led av matbrist.
Blir folk alltför hungriga kommer det att bli revolution. De styrande i Venezuela bör betänka att exempelvis Franska revolutionen 1789 till stor del utlöstes av livsmedelsbrist.
Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå och hur våldsamt det blir.
Nu börjar det komma allt mer allvarliga rapporter från Venezuela, vars problem jag skrivit om tidigare, bland annat valutan, elbrist och varubrist.
Polisen stoppade igår en protestmarsch som krävde en folkomröstning om president Maduros avgång. Det sköts även gummikulor.
Värre är att det råder svår brist på läkare (för att många lämnat landet) och mediciner.
Det är också svårt att få tag på mat - så svårt att många i städerna börjat döda hundar, katter och duvor för att få mat. Det har också på många håll förekommit storskalig plundring av livsmedelsaffärer. Jag läste till och med en notis om några militära officerare som dömts för att ha stulit några getter, då deras förläggning led av matbrist.
Blir folk alltför hungriga kommer det att bli revolution. De styrande i Venezuela bör betänka att exempelvis Franska revolutionen 1789 till stor del utlöstes av livsmedelsbrist.
Frågan är bara hur snabbt det kommer att gå och hur våldsamt det blir.
2016-05-03
Nej, grönsaker är inte dyra!
"Jag har blitt vegetarian och käkar strån och blan och dill och astrakan,
morot och vitlök och banan dessutom snackar jag persilja"
Ur Vegetarianvisan av Lasse Åberg och Claes Möllberg
"Men den som äter palsternackor, han går inte av för hackor
Det finns kraft i morotssaft för den som håller stilen"
Ur Klas Klättermus av Thorbjørn Egner och Christian Hartmann (svensk översättning Håkan Norlén)
Ibland råkar man på artiklar som är så okunniga att man baxnar. Igår läste jag en debattartikel på DN Åsikt med rubriken "Grönsaker är alldeles för dyrt". Den är skriven av någon som tydligen är journalist, men kanske borde fundera lite på hur man som skribent väljer och kontrollerar sina fakta. Nu ska inte allt klander falla på debattartikelns författare, utan en hel del faller även på redaktionen för DN Åsikt som släppt in en så slarvig artikel.
Ska man gå från köttbaserad till vegetarisk kost bör man istället se på baljväxter (ärter, bönor och linser), som tillsammans med spannmål ger protein som kan ersätta protein från animaliska produkter.
Färdigkokta baljväxter är emellertid ett mycket dyrt och miljöovänligt sätt att köpa mat. De kräver betydligt mer förpackningsmaterial än torkade baljväxter som du kokar själv. Och det är inte särskilt svårt att koka själv - det kräver bara en aning mer planering. Linser behöver inte blötläggas, utan kokas bara en halvtimme. Bönor och ärter blötlägger man över natten innan de kokas en timme. Kokar man en hel förpackning på en gång får man förstås mycket, men det går utmärkt att spara överskottet några dagar i kylen eller längre tid i frysen.
Ekologiska torkade vita bönor kan man i matbutiken på nätet köpa för 44 kr/kg, icke ekologiska svarta bönor för 31 kr/kg. Då ska man också komma ihåg att när man blötlägger och kokar dessa kommer de att svälla till tre-fyra gånger torrvikten. Kilopriset blir då 10-15 kronor, alltså bra mycket billigare än falukorv eller köttfärs. Kokta bönor innehåller knappt hälften så mycket protein per viktenhet som köttfärs, men kompletterat med lika mängd spannmål (som är ännu billigare än bönor) får man fullvärdigt protein och då kanske man får räkna med 20 kronor för att få lika mycket protein som i ett kilo köttfärs. Det är dock inte så att vi lider av proteinbrist i Sverige (inte heller vid vegetarisk mat), så 10-15 kronor per kilo är ändå en bra jämförelse med köttprodukter.
Det finns en orsak att dessa lyxgrönsaker är dyra. Jag har i min trädgård provat på att odla de flesta grönsakssorter och jag förstår precis varför de är dyra - de ger litet utbyte både per kvadratmeter och per timmes arbetsinsats, samtidigt som många av dem behöver mycket gödning.
Det går också utmärkt att variera en billig grönsak såsom morot. Morotsstavar, riven morot, kokta morotsbitar, wokade morotsbitar. Med lite olika kryddningar blir det bra variation.
Att författaren överhuvudtaget refererar till färdigskuren grönsallad à 200 kr/kg är helt absurt, när man kan köpa hel isbergssallat för 39 kr/kg och hacka den själv - det är så man börjar undra om artikeln är skriven som ett skämt. Den färdighackade salladen ska snarast jämföras med renskav à 208 kr/kg (men fryst renskav har betydligt längre hållbarhet än färdigskuren sallad - färsk renskav skulle troligen betinga minst dubbelt kilopris).
Debattartikeln i fråga har också fått mothugg på DN Åsikt, men även flera av motdebattanterna framför åsikter såsom att "vi behöver beskatta ohälsosamma och miljöförstörande livsmedel". Jag skrev för några år sedan att det är betydligt mer effektivt att istället för köttskatt slopa subventionerna till jordbruket.
Andra relaterade artiklar av mig:
morot och vitlök och banan dessutom snackar jag persilja"
Ur Vegetarianvisan av Lasse Åberg och Claes Möllberg
"Men den som äter palsternackor, han går inte av för hackor
Det finns kraft i morotssaft för den som håller stilen"
Ur Klas Klättermus av Thorbjørn Egner och Christian Hartmann (svensk översättning Håkan Norlén)
Ibland råkar man på artiklar som är så okunniga att man baxnar. Igår läste jag en debattartikel på DN Åsikt med rubriken "Grönsaker är alldeles för dyrt". Den är skriven av någon som tydligen är journalist, men kanske borde fundera lite på hur man som skribent väljer och kontrollerar sina fakta. Nu ska inte allt klander falla på debattartikelns författare, utan en hel del faller även på redaktionen för DN Åsikt som släppt in en så slarvig artikel.
"Grönsaker är inte billigt. Som jämförelse så kostar falukorv cirka 36 kronor kilot medan broccoli kostar runt 50-lappen per kilo. Och du måste äta ganska mycket mer broccoli för att bli mätt."För det första så är falukorv och broccoli inte jämförbara livsmedel. Detta är grundläggande kunskap om livsmedel som man bör besitta om man vill skriva debattartiklar i ämnet. Man kan inte byta ut falukorven mot samma vikt av grönsaker och räkna med att må bra. Falukorv ger (bland annat) energi och protein, medan grönsaker framförallt ger vitaminer och fibrer. Författaren tycks ha lyssnat alltför mycket på Vegetarianvisan och liknande parodier på vegetarisk kost.
Ska man gå från köttbaserad till vegetarisk kost bör man istället se på baljväxter (ärter, bönor och linser), som tillsammans med spannmål ger protein som kan ersätta protein från animaliska produkter.
"Linser och bönor kostar mellan 40 och 70 kronor kilot."Detta höga kilopris har hon antagligen fått genom att se på priset för burkar eller tetrapack med färdigkokta bönor eller linser. En snabb titt i matbutik på nätet ger att man kan köpa en 380 grams förpackning med ekologiska kokta bönor för 14,95. Avrunnen vikt är 230 gram, vilket ger ett kilopris på 65 kronor. Köper man icke ekologiska kan man få dem för 9,95, vilket ger ett kilopris på drygt 43 kronor.
Färdigkokta baljväxter är emellertid ett mycket dyrt och miljöovänligt sätt att köpa mat. De kräver betydligt mer förpackningsmaterial än torkade baljväxter som du kokar själv. Och det är inte särskilt svårt att koka själv - det kräver bara en aning mer planering. Linser behöver inte blötläggas, utan kokas bara en halvtimme. Bönor och ärter blötlägger man över natten innan de kokas en timme. Kokar man en hel förpackning på en gång får man förstås mycket, men det går utmärkt att spara överskottet några dagar i kylen eller längre tid i frysen.
Ekologiska torkade vita bönor kan man i matbutiken på nätet köpa för 44 kr/kg, icke ekologiska svarta bönor för 31 kr/kg. Då ska man också komma ihåg att när man blötlägger och kokar dessa kommer de att svälla till tre-fyra gånger torrvikten. Kilopriset blir då 10-15 kronor, alltså bra mycket billigare än falukorv eller köttfärs. Kokta bönor innehåller knappt hälften så mycket protein per viktenhet som köttfärs, men kompletterat med lika mängd spannmål (som är ännu billigare än bönor) får man fullvärdigt protein och då kanske man får räkna med 20 kronor för att få lika mycket protein som i ett kilo köttfärs. Det är dock inte så att vi lider av proteinbrist i Sverige (inte heller vid vegetarisk mat), så 10-15 kronor per kilo är ändå en bra jämförelse med köttprodukter.
"Fläskytterfile, kotletter och kassler hittar du för under hundralappen. Jämfört med grönsakernas rolls-royce paprikan som kostar runt 80 kronor kilot och sugersnaps, sparris och färdigskuren grönsallad i påse som du hittar för hisnande 200 kronor kilot. Och det är lågt räknat."Fläskfilé, kotletter och kassler kan knappast kallas "köttets rolls-royce", utan paprika, brytärter och sparris ska snarare jämföras med sådana styckdetaljer som fransyska (300 kr/kg), kalvstek (250 kr/kg) eller hjortfilé (330 kr/kg). I jämförelse med dessa är inte "lyxgrönsaker" såsom paprika, brytärter och sparris särskilt dyra.
Det finns en orsak att dessa lyxgrönsaker är dyra. Jag har i min trädgård provat på att odla de flesta grönsakssorter och jag förstår precis varför de är dyra - de ger litet utbyte både per kvadratmeter och per timmes arbetsinsats, samtidigt som många av dem behöver mycket gödning.
"Vitkål och morötter hör till de billiga grönsakerna. Men ärligt – det blir inte kul i längden att gnaga på morötter varenda dag. Det är inte att äta varierat."Det är med liknande resonemang inte heller särskilt kul och varierat att äta falukorv varenda dag. Det finns dock många fler grönsaker som har hyfsat låga kilopriser - förutom morot (12 kr/kg) och vitkål (12 kr/kg) kan man ta med gurka (28 kr/kg), zucchini (29 kr/kg), palsternacka (25 kr/kg), frysta brytbönor (18 kr/kg), frysta gröna ärter (23 kr/kg), savoykål (30 kr/kg), butternutpumpa (23 kr/kg), fryst hackad spenat (25 kr/kg), salladskål (25 kr/kg), rödbetor (15 kr/kg), rättika (26 kr/kg), fryst brysselkål (20 kr/kg), frysta majskorn (24 kr/kg). Jag tycker att det ser ut som om man kan få jättebra variation på grönsakerna även om man väljer de billigare.
Det går också utmärkt att variera en billig grönsak såsom morot. Morotsstavar, riven morot, kokta morotsbitar, wokade morotsbitar. Med lite olika kryddningar blir det bra variation.
Att författaren överhuvudtaget refererar till färdigskuren grönsallad à 200 kr/kg är helt absurt, när man kan köpa hel isbergssallat för 39 kr/kg och hacka den själv - det är så man börjar undra om artikeln är skriven som ett skämt. Den färdighackade salladen ska snarast jämföras med renskav à 208 kr/kg (men fryst renskav har betydligt längre hållbarhet än färdigskuren sallad - färsk renskav skulle troligen betinga minst dubbelt kilopris).
"Grönsakspriserna måste sänkas för att gemene man ska lägga mer grönsaker på sin tallrik och minska köttkonsumtionen."Eftersom priserna för grönsakerna beror på produktions- och transportkostnaderna lär det bli svårt att sänka grönsakspriserna på annat sätt än genom subventioner. Författaren avslutar (såsom jag tolkar det - lite oklart exakt vad hon menar) med att föreslå skatt på kött, som ska subventionera priset på grönsaker. Då antar jag att hon framförallt menar dyra lyxgrönsaker. Ett problem är dock att flera av dessa lyxgrönsaker (t.ex. paprika) är betydligt mer miljöskadliga (per kilo) än kött, även om man endast ser på nutidens favoritmiljöförstörelsemått växthusgasutsläpp.
Debattartikeln i fråga har också fått mothugg på DN Åsikt, men även flera av motdebattanterna framför åsikter såsom att "vi behöver beskatta ohälsosamma och miljöförstörande livsmedel". Jag skrev för några år sedan att det är betydligt mer effektivt att istället för köttskatt slopa subventionerna till jordbruket.
Lösningen är dock inte en köttskatt. Istället bör man ta bort subventionerna till jordbruket. Tyvärr styrs dock dessa subventioner på EU-nivå, men EU kommer förr eller senare att bli tvungna att banta bort denna EU-budgetens största post, om inte annat av rent ekonomiska skäl. Jordbrukssubventionerna gör att det blir billigare att föda upp köttdjur på subventionerad spannmål än att låta dem beta ute. Sedan får köttproduktionen ännu en egen subventionsomgång. Skulle man ta bort jordbrukssubventionerna skulle matpriserna öka generellt, men köttet skulle öka i pris betydligt mer än vegetabiliska matvaror. Därför skulle borttagna subventioner styra över folks matinköp mot mindre kött. Troligen mycket mer effektivt än en köttskatt. Och så slipper vi en massa byråkrati och administrativt trassel för jordbrukare.Förutom att slopade subventioner är mer effektiva än skatt, så kan man även fråga sig hur det ska bestämmas vilka livsmedel som är ohälsosamma eller miljöförstörande. Vem beslutar detta och på vilka grunder?
Idag används 40 procent av världens spannmål som foder. Även idisslare såsom nötkreatur föds i många fall upp på en stor andel spannmål och soja i fodret, vilket deras magar inte är gjorda för, och detta gör att de mår dåligt. Det är som jag skrev billigare (på grund av subventionerna) att föda upp djuren på spannmål istället för bete, hö och ensilage. Detta gäller även i exempelvis USA. Spannmålssubventioner infördes i stor skala redan på 1930-talet och har snedvridit hela västvärldens matproduktion de senaste 80 åren.
Andra relaterade artiklar av mig:
- Matpriserna fortfarande låga (i ett historiskt perspektiv)
- Hur resurskrävande är quorn?
- En vecka på en hundring