2016-06-27

Brexit finansmarknadschock

Brexit blev inte bara en politisk chock, som jag skrev om i fredags, utan även en chock för finansmarknaderna. De flesta verkade vara tvärsäkra på att det inte skulle bli Brexit, utan Bremain. När väl beskedet om folkomröstningsresultatet kom så rörde sig världens finansmarknader mycket kraftigt på olika vis. Några smakprov från valutamarknaderna i fredags (fredagens slutkurs mot torsdagens).
  • USA-dollarn -4,2 procent mot den japanska yenen.
  • Pundet -8,8 procent mot USA-dollarn och -6,7 procent mot euron.
  • Euron -1,7 procent mot schweizerfrancen och-3,6 procent mot USA-dollarn.
  • Svenska kronan -1,6 procent mot euron.-4,3 procent mot USA-dollarn.
Så här stora rörelser är ovanliga på valutamarknaderna. De kan leda till att många företag globalt får stora valutaförluster. Visserligen får många företag också valutavinster, men det blir som ett lotteri - vissa vinner, andra förlorar. Det går också som bekant att hedga sig mot valutaförluster med hjälp av olika derivat, men i andra änden av derivatet sitter en utfärdare (t.ex. en bank) och denna utfärdare kan drabbas av förluster om de inte i sin tur hedgat sig. Någonstans sitter i slutändan någon med en förlust på varje valutaposition. Särskilt finansföretag och hedgefonder kan vara svårt drabbade.

Apropå valutor läser jag att det på många ställen är växlingsstopp för pundet på banker och hotell i flera länder, vilket ger problem för turister.

Det var också stora börsfall i Europa och Japan:
  • Londonbörsen -3,2 procent (det kraftiga fallet i pundet bromsade förstås upp börsfallet)
  • Parisbörsen -8,0 procent
  • Frankfurtbörsen -6,8 procent
  • Tokyobörsen -9,2 procent
  • Madridbörsen -12,4 procent
  • Milanobörsen -14,5 procent
Men värre är hur bankaktierna klubbades ner:
  • RBS -18,0% (Storbritannien)
  • Barclays -17,7% (Storbritannien)
  • Lloyds -15,2% (Storbritannien)
  • Deutsche Bank -13,9% (Tyskland)
  • Commerzbank -12,8% (Tyskland)
  • BNP Paribas -17,4% (Frankrike)
  • Credit Agricole -14,0% (Frankrike)
  • Société Générale -20,6% (Frankrike)
  • Banco Santander -19,9% (Spanien)
  • BBVA -16,2% (Spanien)
  • Bankia -20,8% (Spanien)
  • UniCredit -23,8% (Italien)
  • Intesa Sanpaolo -22,9% (Italien)
  • MPS -16,4% (Italien)
Ny eurokris och bankkris på gång? Särskilt intressant är Deutsche Bank, Europas ledande bank vad gäller derivat. Vid slutet av 2015 hade de en exponering på 32,87 biljoner euro i räntederivat och 6,37 biljoner euro i valutaderivat. Men det är säkert inget att oroa sig för.

På Londonbörsen handlades även husbyggarföretagen ner 20-30 procent. Uppenbarligen anses "Brexit" vara mycket negativt för den brittiska bostadsmarknaden.

Det kommer säkerligen att bli flera hedgefonder som får stänga ner på grund av förluster. Ännu har säkert inte de som lånat ut till spekulationer med hävstång hunnit göra "margin calls" till alla drabbade kunder (eftersom det borde ha varit väldigt många i fredags), även om de nog ringde runt till många i fredags. "Margin calls" kan ha oväntade effekter på finansmarknader, då (över)belånade aktörer kan sälja av andra finansiella instrument än de drabbade för att få tillräcklig likviditet.

En effekt som fredagens Brexit-kaos på finansmarknaderna troligen kommer att ha är att banker framöver kommer att bli betydligt hårdare vad gäller belåning av finansiella tillgångar. Detta kommer i sin tur att drabba alla inom finansmarknaderna vars affärsidé helt eller delvis bygger på belåning.

En annan effekt av Brexit-resultatet är att Storbritannien troligen kommer att förlora AAA-kreditbetyget på sina statsobligationer. En representant för S&P sade i fredags att "vi anser att ett AAA-betyg är ohållbart under dessa omständigheter".

Jag får säkert anledning att återkomma till de effekter jag nämnt ovan och säkert andra också, som jag inte hunnit skriva om just nu.

2016-06-25

Förrädare!!

Så hava då de svekfulla och föraktliga britterna fegeligen förrått oss genom att rösta för utträde ur vår ärorika Europeiska union! Skam över deras röstande! Huru kunna de med gott samvete avsäga sig det samarbete som där finnes för alla européers båtnad? Veta de icke huru byrå- och eurokraterna i Bryssel slita i sitt anletes svett för Europas bästa? Allt detta digra arbete hava britterna mage att förkasta! Det är en imponerande mängd förnuftiga och nyttiga regler som byrå- och eurokraterna dagligen i sin vishet producera, men detta inse uppenbarligen icke de skamlösa britterna! Nej, de vilja tydligen hellre ägna sig åt sina egna inskränkta lagar! Säkerligen komma de att drabbas av något gruvligt straff för detta deras nesliga handlande!

Nu glunkas det här och där icke blott om "Brexit", utan även om att andra länder i vår ärofulla union skulle vilja rösta om medlemskapet. Nå, de må utträda ur unionen om deras oupplysta befolkningar så vilja, men vi kunna vara säkra på att Sverige för evigt kommer att kvarstå i denna storslagna union, ty det står inskrivet i vår grundlag! Hurrom för detta kloka och förutseende beslut av våra evigt välvilliga politiker! Även om alla andra medlemsländer i den Europeiska unionen skulle svika och lämna densamma, kunna vi vara säkra på att Sverige kommer att stå kvar! Om så Sverige skulle visa sig till slut bliva det enda kvarvarande landet i unionen, komma vi att kvarbliva där ensamma och stolta och med förakt se huru de andra länderna förgås i plågor utanför unionen, medan vi ensamma och starka kvarstå i denna trygga union!

Brexit politisk chock

Lång näsa fick premiärminister Cameron
Det var nog många som satte kaffet i halsen nu på fredagsmorgonen, när det visar sig att den svarta svanen har landat och Brexit vinner folkomröstningen om brittiskt EU-medlemskap. Slutresultatet blev 51,9 procent för Brexit mot 48,1 procent för Bremain.

Valdeltagandet på 72 procent var det högsta sedan parlamentsvalet 1997.

Valresultatet visar också hur värdelösa oddsen på vadslagningsmarknaderna var som indikatorer på hur det skulle gå. Igår låg oddsen på 84 procent för Bremain.

Storbritanniens premiärminister David Cameron meddelar att han avgår. Han lovar att "hålla skutan stadig" de närmaste månaderna tills han avgår i oktober. Det var han som i januari 2013 meddelade att Storbritannien skulle hålla en folkomröstning om EU-medlemskapet. Han hoppades kunna använda detta hot för att förhandla bättre villkor mot EU, men han hade nog inte trott att det skulle gå som det nu gick.

Frågan är om det även blir nyval i Storbritannien senare i år. Det är inte otänkbart.

Vadslagningsmarknaderna gissar nu på att det blir Londons före detta borgmästare och Brexit-förespråkaren Boris Johnson som kommer att efterträda Cameron som premiärminister, men med tanke på hur "bra" de var på att förutsäga folkomröstningsresultatet gissar jag att det blir någon annan.

Nu väntar för Storbritannien två år av röriga utträdesförhandlingar med EU. EU-parlamentets talman Martin Schulz säger att han räknar med att förhandlingarna om Brexit kommer att starta snabbt, eftersom en segdragen process varken är i Storbritanniens eller EU:s intresse. Men det är väldigt många oklara frågor som ska lösas, så jag räknar inte med någon snabb process.

EU-kritiker vädrar morgonluft

Detta får anses vara det hårdaste slag som EU hittills drabbats av. Omedelbart kom reaktioner från EU-kritiska partier i andra länder.

Nederländernas ledare för Partiet För Frihet Geert Wilders förespråkar nederländsk folkomröstning om EU-medlemskapet och påpekar att enligt en opinionsundersökning nyligen vill en majoritet av väljarna ha en sådan folkomröstning och att en majoritet förespråkar "Nexit".

Marine Le Pen, ledare för franska Front National, lovordade det brittiska omröstningsresultatet och sade att hon vill ha folkomröstning om Frankrikes EU-medlemskap och ser gärna att även andra EU-länder ordnar folkomröstningar.

Matteo Salvini, ledare för italienska Lega Nord skriver på Twitter "Tack Storbritannien, nu är det vår tur" och antyder därmed att han skulle vilja se en folkomröstning även i Italien.

En representant för tyska AfD kräver att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU-parlamentets talman Martin Schulz avgår. Nu kanske inte EU:s ledare tar henne på så mycket allvar, men i förlängningen kan den politiska kris som EU nu kastats in i leda till att Juncker och Schulz tvingas avgå i förtid.

EU-ledare nu självkritiska

Flera EU-positiva EU-ledare kommer nu på morgonen ut med kritik mot EU i nuvarande form. Polens utrikesminister Witold Waszczykowski säger att Brexit är dåliga nyheter för Europa och Polen och att det är en signal att vissa koncept i unionen måste förändras. "Detta är ett stort dilemma för eurokraterna, vi vill alla behålla EU, frågan är i vilken form. Vi kommer att försöka att använda denna situation för att få de europeiska politikerna att förstå varför detta hände. Och det hände därför att detta koncept, som skapades för ett bra tag sedan, inte längre är populärt i Europa".

Ungerns premiärminister Viktor Orbán säger att "Bryssel måste lyssna till folkets röst, detta är den största lektionen från detta beslut".

Så kommer denna unionens hittills kraftigaste politiska chock att leda till något slags reformarbete inom EU? Nej, det tror jag inte. Troligen kommer man att tillsätta utredningar och om det blir några förändringar blir de troligen mest av kosmetisk art. Centralbyråkratin är alldeles för ingrodd i EU för att den ska gå att förändra utan att först rasera den.

Idag ska EU-ländernas EU-ministrar träffas i Luxemburg. Det blir nog inget muntert möte.

Upplösning av Förenade kungadömet?

Men det är inte bara inom EU som upplösningsförespråkare nu stärks, utan även inom Förenade kungadömet Storbritannien och Nordirland. I England och Wales röstade de flesta för att lämna, men i Skottland och på Nordirland röstade en majoritet på 62 respektive 56 procent för att stanna i EU.

Redan idag sade Skottlands försteminister Nicola Sturgeon att Skottland har gjort klart att de ser sin framtid i EU. Skottlands Green Party har också startat en namninsamling för att Skottland ska stanna i EU, som en av mina skotska vänner länkade till i morse. Denna namninsamling är uppenbarligen mycket populär, eftersom deras hemsida nu kraschat.

Och irländska Sinn Féin säger idag att det måste bli en omröstning om Irlands enande och att "Den brittiska regeringen nu har förverkat sitt mandat att representera Nordirland i förhållande till den Europeiska unionen".

Dessa slitningar inom det Förenade kungadömet kan i förlängningen leda till dess upplösning. En upplösning av Förenade kungadömet skulle förstås också göra förhandlingarna om landets EU-utträde oerhört mycket mer komplicerade.

Som jag skrev i förra veckan så blir Brexit en milstolpe på EU:s vandring mot historiens komposthög.

2016-06-22

ECB kan snart inte köpa fler obligationer

Med nuvarande regler för Europeiska centralbankens (ECB) obligationsköp, så kallade kvantitativa lättnader (QE), kommer ECB snart att få slut på statsobligationer som de kan köpa. Därmed kommer QE-programmet inte att kunna fortsätta hur länge som helst - Bloombergs artikel sätter tidsgränsen vid mars 2017.

För det första finns en regel att köpen av statsobligationer ska vara fördelade enligt euroländernas storlek mätt med BNP. Därmed blir det en övervikt för statsobligationer från eurozonens största ekonomi Tyskland.

För det andra finns det en regel att ECB inte får köpa statsobligationer med lägre ränta än -0,4 procent. Alla tyska statsobligationer upp till och med fem års löptid har för närvarande lägre ränta än -0,4 procent. Eftersom så stora delar av de tyska statsobligationerna har lägre ränta begränsar det hur mycket tyska statsobligationer som ECB kan köpa. Dessutom driver ECB:s obligationsköp ner räntorna (vilket i och för sig är meningen), vilket gör att allt färre statsobligationer kan köpas med nuvarande regler.

ECB kommer säkerligen att ändra sina regler om behov uppstår. Genom hela eurokrisen har ett genomgående tema varit att regler som ställts upp för att förhindra finansiell lössläppthet har ändrats efter hand, trots att EU:s makthavare ständigt försäkrat att det är otänkbart att reglerna skulle brytas.

Apropå centralbanker så träffas världens centralbankschefer nu i helgen efter Brexit-omröstningen hos Bank for International Settlements (BIS) för sitt årliga möte.

2016-06-21

En vecka på Twitter

Dags att sammanfatta första veckan på Twitter - ett socialt medium som jag tidigare inte har orkat prova och bara sett som oredigt, men nu har jag förstått hur det funkar. Ni kan följa mitt twittrande på @Flute_Tankar.

Nå, på en vecka har jag skrapat ihop 121 följare, vilket jag tycker verkar vara hyfsat bra. Första följaren var bloggrannen Cornucopia. En stor klump följare (77 stycken) rasade sen in de två första dagarna, följt av tretton stycken tredje dagen. Därefter har det legat på tre till sex nya följare per dag. Ännu inte så mycket genomslag, men förhoppningsvis blir det "ringar på vattnet" med fler nya följare.

Mina hittills 48 tweetar (inklusive retweetar) har uppmärksammats genom två svar, nio retweetar och sju gillanden.

Twitter känns bra för de där korta notiserna som jag annars inte skulle orka göra ett blogginlägg av.

Jag har tweetat ut varje blogginlägg jag gjort, men det har inte drivit särskilt mycket mer trafik till bloggen. Om man ser på statistiken för "referrers" så kom bara 1,4% från Twitter den senaste veckan, vilket dock är en ökning jämfört med föregående månadens 0,6%. Dock en piss i Mississippi jämfört med de 30,8% som kom från Cornucopia och 15,1% från Google. (Största "referrer" är förstås Flute-tankar, då folk klickar sig fram mellan olika sidor här.)

Av de 48 tweetar jag sänt så var 11 retweetar utan kommentar, 20 retweetar med kommentar och 15 "egna" tweetar.

Vi tar väl avslutningsvis några utvalda tweetar från @Flute_Tankar.


2016-06-19

IS på reträtt

Islamistiska staten (IS) ser ut att vara illa ute nu. Al Jazira rapporterar att Syriska statens armé avancerar mot Raqqa understödd av ryskt flyg. Idag har det gjorts en mängd flyganfall mot Tabqa, omkring tre mil väster om IS huvudstad Raqqa.
Marktrupper avancerar samtidigt från Ithriya mot nordost mot Tabqa. Det rapporteras att befolkningen i Tabqa flyr mot säkrare områden.

Kurdisk-arabiska SDF-trupper försöker under tiden att inta Manbij, en viktig stad som kontrollerar rutten mellan Raqqa och Turkiet - det har redan varit markstrider i utkanten av Manbij. De kurdisk-arabiska styrkorna understöds av NATO-flyg.

Skulle IS förlora denna rutt (om antingen Manbij eller Tabqa faller) kan de inte längre ägna sig åt handel med Turkiet och inte heller kan deras anhängare lika lätt färdas till och från IS. De förlorar därmed dels sina inkomstmöjligheter, dels möjligheten att fylla på med färska jihadister från andra länder.

Jag har svårt att se att IS skulle lyckas hålla ut i längden mot dessa anfall. Därmed är belägringen av själva Raqqa troligen snart förestående. Och faller Raqqa är risken stor att Islamistiska staten kollapsar totalt, då huvudstadens fall troligen skulle verka starkt demoraliserande och dessutom skapa sådan oreda att IS inte längre kan styra sig självt.

Även på den irakiska sidan har IS lidit ett svårt nederlag när irakiska trupper häromdagen intog Falluja drygt fyra mil väster om Bagdad - ett av IS viktigaste fästen där.

Jag har tidigare gissat att Rysslands taktik i Syrien skulle vara att först slå ner de svagare rebellgrupperna, och först därefter ge sig på det starkare IS - hade jag varit befälhavare hade jag gjort den prioriteringen. Vad som hittills har skett verkar bekräfta denna gissning.

Kalifen död?

Förra helgen kom det uppgifter i irakiska, iranska och turkiska media om att Islamistiska Statens självutnämnde kalif Abu Bakr al-Baghdadi skulle ha dödats på söndagen efter att hans gömställe i IS huvudstad Raqqa bombats av den USA-ledda koalitionen. Uppgifterna har dock inte bekräftats av koalitionen och bör tas med en stor nypa salt, då det flera gånger tidigare rapporterats att al-Baghdadi skulle ha dödats eller sårats. Förra fredagen rapporterades också att al-Baghdadi sårats nära syrisk-irakiska gränsen. Inte heller detta är bekräftat. Det är dock bekräftat att han sårades allvarligt i en flygattack i mars 2015 då tre män som reste tillsammans med honom dödades, men han själv undkom med livet i behåll.

Hur det nu än ligger till med al-Baghdadis hälsa så är troligen hans dagar räknade. Och hans död lär knappast heller höja IS-truppernas stridsmoral.

Deras gud var nog inte så stor i alla fall.

P.S. Jag kommer hädanefter under dess kvarvarande tid att kalla IS för Islamistiska staten, för att skilja islamism från islam. IS representerar lika lite världens muslimer som Jehovas vittnen representerar de kristna.

2016-06-18

Brexit en milstolpe

Med mindre än en vecka kvar till Storbritanniens folkomröstning om utträde ur EU ser vi troligen en historisk milstolpe i antågande. Som jag skrev häromdagen så ser opinionen ut att vända allt mer till Brexit, alltså brittiskt EU-utträde. Det ser allt svårare ut för stanna-sidan att lyckas få en majoritet av rösterna.

Tecknen blir allt fler på att EU passerat sitt bäst före-datum och sedan några år påbörjat marschen mot historiens komposthög.

Jag noterar därför med intresse att det schweiziska parlamentet i veckan beslutat att efter 24 år dra tillbaks landets ansökan om EU-medlemskap. En parlamentsledamot sade i debatten innan beslutet att idag vill endast "några galningar" gå med i EU. Schweiz följer därmed i fotspåren på Island, som förra året drog tillbaks sin ansökan om EU-medlemskap.

EU presenterades som ett projekt för fred och samarbete i Europa, men har förutom det gett en stark centralstyrning och byråkrati. Mot detta reagerar nu medborgarna och de styrande har inte förstått varför. Brexit-omröstningen är bara ett tecken på ett bredare fenomen.

Håkan Boström påpekar i en ledare i GP att historien inte vandrar obönhörligt i en riktning mot framsteg och välstånd, utan att den går i vågor.
"I svensk debatt kan man ibland få höra uttalanden i stil med "Hur kan detta hända 2016?". Men det finns ingen automatik i att världen blir mer förnuftig, välordnad och upplyst. Framstegstanken tenderar i värsta fall att skapa fördumning och historielöshet, en bristande insikt om att inget är för evigt och att sanningar förändras."
Vi kommer framöver att få se allt mer utbrett missnöje mot de styrande politikerna, då de inte lyckas leverera det som de lovat. Oavsett utgången av Brexit-omröstningen är det en milstolpe att den överhuvudtaget kom till stånd. Skulle britterna dessutom rösta för utträde blir det en av historiens mest omvälvande vändningar. Brexit kommer säkert att inspirera fler uppror mot makthavarna - på den fredliga vägen via valurnorna. Jag tror att det blir en rejäl väckarklocka för den styrande politiska klassen.

Sedan kommer i höst en uppföljning när Donald Trump troligen väljs till USA:s president. Hillary Clinton har inte en chans mot honom och det förstår hon inte - lika lite som alla välutbildade förståsigpåare förstår sig på fenomenet Trump. Clinton är en hycklare som gärna står och med socialt patos talar om rättvisa iklädd lyxkläder från Armani, något som visar hur bortkopplad hon är från verkligheten.

Det är alltså inte bara ett EU-fenomen utan ett globalt fenomen i hela den rika världen att folket gör uppror mot den styrande politiska klassen.

Brexit-omröstningen är inte viktigast för sina omedelbara följdverkningar (även om de kan bli kännbara), utan mer för de långsiktiga skeendena där den är en milstolpe i EU:s sönderfall. Efter Brexit kommer alla EU-kritiker att vädra morgonluft och en av de viktigaste trenderna att hålla koll på är hur det går för Frankrikes EU-kritiska Front National under ledning av Marine Le Pen. De fick 25 procent av rösterna i EU-parlamentsvalet 2014 och risken finns att Frankrike liksom Spanien kommer att få ett parlamentariskt dödläge i nästa nationella val, alternativt att man tar med Front National i regeringen, vilket kräver att man driver en mer EU-kritisk linje. Frankrike är ett av kärnländerna i EU och om de blir mer kritiska är det ett rejält avbräck.

Även om vi ser milstolpar ska vi komma ihåg att EU:s sönderfall är en lång lång process, som tog sin början i slutet av 2009 med Greklands första kris, och som kommer att pågå i många år innan de styrande ger upp.

2016-06-15

Flute på Twitter

Nu kan ni följa mig på Twitter också under pseudonymen @Flute_Tankar. Jag gör ett experiment med att se vad som händer när jag tvingas hålla mig till 140 tecken istället för att breda ut mig i längre blogginlägg.

2016-06-14

Brexit-förespråkare för alla klasser

De senaste dagarna har opinionsundersökningarna visat på en övervikt för "Brexit", alltså att britterna i folkomröstningen nästa torsdag (23 juni) röstar för brittiskt utträde ur EU.

Storbritannien är, som ni säkert känner till, ett samhälle där klassklyftorna är mycket större och tydligare än i exempelvis Sverige. Dessa klassklyftor manifesterar sig inte bara genom inkomster, utbildning och yrken, utan även exempelvis genom dialekter (eller snarare sociolekter), där en britt omedelbart kan höra vilken klass en annan britt tillhör bara på grundval av hur denne talar.

Därför är det intressant att The Sun, Storbritanniens största dagstidning som mest läses av arbetarklassen, idag förespråkar att läsekretsen ska rösta för Brexit.

Men även Ambrose Evans-Pritchard, känd kommentator och internationell ekonomiredaktör på The Telegraph, som framförallt vänder sig till över- och medelklass, beskrev igår varför han kommer att rösta för Brexit.

Därmed finns för alla Storbritanniens klasser inflytelserika Brexit-förespråkare i media. Det kan bli det slutgiltiga dråpslaget för kampanjen att rösta för "Bremain" (alltså att kvarstå i EU) som drivs av merparten av de etablerade brittiska politikerna (med gästspel nyligen av utländska politiker såsom Barack Obama).

Världens styrande bland politiker och näringsliv samlas som bekant varje år till det så kallade Bilderberg-mötet och Brexit var säkerligen ett av de mest framträdande samtalsämnena på årets möte, som hölls i helgen i Dresden i Tyskland. Ordförande för Bilderberg-gruppen är för tillfället Henri de Castries, adelsman och vd för franska försäkringsbolaget Axa, och han varnar nu för en hög sannolikhet för Brexit och de osäkerheter det kommer att föra med sig. Han varnar också för att andra länder, inspirerade av Storbritannien, kan vilja förhandla om ändringar av villkoren för EU-medlemskapet, vilket hotar att "accelerera upplösningen av Europa".

Som jag konstaterade häromdagen så tycker medborgarna inte om EU. Unionen har passerat bäst före-datum och befinner sig i en utförsbacke som den styrande nomenklaturan inte räknat med och som de inte heller vet vad de ska göra åt.

Situationen med ett styrande politikerskikt i EU som inte förstår vad som håller på att hända och vars agenda alltmer fjärmar sig från befolkningens önskemål påminner inte så lite om vad som håller på att hända i USA, där Donald Trump som jag skrivit förut är på väg att bli landets näste president, alltmedan de styrande står som frågetecken inför denna folkliga "revolutionsröstning" och inte förstår varför det händer eller vilken taktik de borde använda om de vill behålla makten.

För Sveriges och Finlands finansmarknader kan Brexit förresten bli extra spännande, då resultatet presenteras 24 juni, vilket råkar vara midsommarafton och finansmarknaderna då är stängda. Därmed måste aktörerna i förväg positionera sig för den oerhörda osäkerhet som Brexit-omröstningen innebär, utan att kunna agera förrän måndagen den 27 juni om de globala finansmarknaderna (som har öppet under fredagen) skulle gå "åt fel håll" jämfört med de positioner man tagit.

Ett ja till Brexit skulle nämligen inte nödvändigtvis innebära "risk off", där exempelvis aktiebörserna sjunker, eftersom centralbankerna nu i förväg utlovar stöd till finansmarknaderna ifall det skulle bli ett ja, vilket skulle kunna driva finansmarknaderna in i läget "risk on" med stigande aktiebörser.

P.S. På Bilderberg-mötet deltog från Sverige finansminister Magdalena Andersson, EQT:s styrelseordförande Conni Jonsson, styrelseordföranden för BP och Volvo Carl-Henric Svanberg, samt Investors styrelseordförande Jacob Wallenberg. Svenska media har i år såvitt jag kan se helt undvikit att över huvud taget nämna Bilderberg-mötet.

P.P.S. Förutom Brexit blir det ännu ett för EU högintressant val 26 juni, då spanjorerna går till nyval. Opinionsundersökningarna pekar mot att det även denna gång kommer att bli ett politiskt dödläge i landet, då styrande högerpartiet PP bara får ihop drygt 29 procent och socialdemokraterna PSOE får drygt 21 procent. Uppstickarna Podemos, som (liksom grekiska Syriza) kanaliserar mycket av det folkliga missnöjet, ser ut att få närmare 25 procent av rösterna. Liberala Ciudadanos ser ut att få 14-15 procent av rösterna. Därmed finns återigen ingen vettig möjlighet att få ihop en majoritetsregering i Spanien.

Negativa räntor på en tredjedel av statsskulderna

Nyligen rapporterade Fitch att nästan en tredjedel av världens utestående statspapper nu har negativ ränta! Det rörde sig per 31 maj om 10,4 biljoner dollar i statsobligationer och statsskuldsväxlar, varav 70 procent med långa löptider och 30 procent med korta.

Igår sällade sig Tyskland till Japan och Schweiz i klubben "negativ ränta på tioåriga statsobligationer". Större delen av de statspapper med positiv ränta som återstår är USA:s.

Negativa räntor var innan Finanskrisen 2008 otänkbara annat än teoretiskt. Gradvis har världen i spåren av centralbankernas försök att sparka igång ekonomin vant sig vid negativa räntor. Detta är världshistoriens största ekonomiska experiment - vi vet ännu inte vad slutresultatet kommer att bli, eftersom det bara pågått några år. Att ge sig ut på okänd mark på detta vis är ett tecken på desperation hos centralbankerna.

Detta ränteläge innebär på sikt svåra negativa effekter för vissa delar av det globala finanssystemet.

Framförallt får försäkringsbolag och pensionsfonder allt svårare att täcka upp sina framtida löften till pensionärer och kommer på sikt med negativa eller låga räntor att tvingas skriva ner dessa löften.

Ännu har inte bankerna i någon större skala vågat införa negativa räntor på kontoinnehav, vilket gör att deras räntenetto försämras och deras kapitalkostnader ökar. De negativa räntorna och kvantitativa lättnaderna ska i teorin stimulera bankernas kreditgivning och därmed ekonomin, men det kan alltså få motsatt effekt, då ett försämrat räntenetto kan göra bankerna mer ovilliga att låna ut. I alla fall så länge de inte vågar i stor skala införa negativa räntor på insättningar. Den första banken som går under noll i insättningsränta kommer troligen att straffas hårt av företag och privatpersoner som flyttar sina pengar till andra banker, även vid en minimal negativ ränta på säg 0,05 procent. Nollränta utgör här en mycket trolig absolut smärtgräns.

Negativa räntor på längre löptider kan också driva ner de långsiktiga inflationsförväntningarna, vilket är precis motsatsen till den effekt som centralbankerna hoppas på.

Låga eller negativa räntor kan också, genom att de minskar risken för att en låntagare inte kan betala sin ränta, skapa "zombie-banker", som väljer att inte ta tag i sina dåliga lån. Detta har vi sett i Japan, som haft ultralågt ränteläge länge.

Vad gäller svenska statspapper kan vi konstatera att räntorna på alla löptider upp till två år varit negativa sedan mer än ett år. I februari i år sjönk även räntan på femåriga svenska statsobligationer under noll och i förra veckan sjönk räntan även på de sjuåriga under noll. Vi väntar nu på tioåringen under noll (nu 0,48 procent och fallande).
Ingen inflation i sikte, men däremot en ny spännande finanskris.

2016-06-10

Bottenrekord för arktisk havsis i år?

Jag noterar att vi i maj såg ett nytt bottenrekord för havsisen i Arktis vid denna tid på året. Så kommer vi att framåt september få en ny bottennotering för den arktiska havsisens minimum?

Om vi jämför med de senaste åren med lägst havsisutbredningsminimum i Arktis ser det ut som i diagrammet nedan. (Data från NSIDC).
Eftersom vi för maj ligger under alla dessa tidigare bottenår ser det ut att vara stor risk för att vi får nytt bottenrekord i september, om det inte sker någon plötslig kraftig svängning i det globala vädersystemet på grund av att vi går från El Niño till La Niña. Utgången hänger förstås på hur snabbt växlingen sker. NOAA ser 50 procents chans för La Niña till slutet av sommaren och 75 procents chans till slutet av hösten.

2016-06-09

Medborgarna tycker inte om EU

Mike "Mish" Shedlock tipsar om en nyligen utkommen undersökning från renommerade Pew Research om hur EU:s medborgare ser på den Europeiska Unionen.

Det visar sig att bland de tio undersökta EU-länderna låg medianen för en positiv inställning till EU på endast 51 procent. Medianen för en negativ inställning låg på 47%. Det är alltså en mycket knapp övervikt för positiv inställning och det krävs nog inte många fler misstag från EU:s styrande för att tippa över opinionen till mer negativ än positiv.

Ser man på det uppdelat per land ser det ut som i diagrammet nedan, där man även kan se utvecklingen över tiden.

Den starkaste pro-EU-opinionen finns i Polen och Ungern, trots dessa länders regeringars trilskande mot EU. Den negativa opinionen mot EU är stark i viktiga EU-länder såsom Frankrike (bara 38 procent positiva), Storbritannien (44 procent positiva) och Spanien (47 procent positiva). Även Tyskland har endast 50 procent som är positiva till EU.

Det är också värt att notera att det senaste året har andelen EU-positiva fallit i Frankrike (-17 procentenheter), Spanien (-16 procentenheter), Tyskland (-8 procentenheter), Storbritannien (-7 procentenheter) och Italien (-6 procentenheter). Det bådar inte gott för EU:s framtid att opinionen blivit avsevärt mindre positiv i alla större EU-länder. EU:s ledare befinner sig uppenbarligen i otakt med medborgarna.

Diagrammet nedan visar andelen EU-positiva och -negativa i de undersökta länderna.
Notera särskilt att Frankrike blivit mycket mer EU-negativt än Storbritannien!

Särskilt negativ är opinionen vad gäller EU:s hantering av flyktingkrisen, se diagrammet nedan.
Ett riktigt bottenbetyg till EU-ledarnas handlingsförlamning.

EU:s medborgare är uppenbarligen också mycket skeptiska till att överföra mer makt från medlemsländerna till EU, och fler vill istället se det motsatta - mindre makt åt centralmakten.
EU har som jag ser det passerat bäst före-datum och denna undersökning bekräftar den utförsbacke som är på gång. Det kommer att bli svåra slitningar både mellan olika länder inom unionen och mellan länders regeringar och deras befolkningar.

2016-06-03

Spännande fotbolls-EM

Som ni säkert har hört kommer de europeiska mästerskapen i bollsparkning för elvamannalag att hållas i Frankrike med början om en vecka. Jag kommer säkerligen att se delar av några av matcherna, inte för att jag särskilt följer såna här evenemang eller hejar på något särskilt lag, utan för att beundra spelarnas tekniska skicklighet och ibland närmast konstnärliga utövning av bollsporten, något som man kan få chansen att se när det gäller fotboll på så här hög nivå.

Mer spännande än själva turneringen tycker jag är alla händelser som just nu riskerar att ställa till det i Frankrike i samband med den stora publikmagnet som ett sånt här sportevenemang utgör.

Den senaste händelsen är de kraftiga regnvädren, som orsakat katastroftillstånd, där Seine idag väntas stiga över kritiska gränser. Detta extremväder beror på en så kallad omega-blockering, alltså ett högtryck längre österut som blockerar de regnförande lågtrycksområdena så att de fastnar i ett område länge.

Huruvida just det aktuella blockerade extremvädret beror på den globala uppvärmningen eller inte är svårt att fastställa, men som jag beskrev för några år sedan är detta en typ av väderhändelser som vi kan förvänta oss mer av på grund av global uppvärmning. De så kallade Rossbyvågorna i jetströmmen, vilket är vad som driver väderskiftningarna i den tempererade zonen, förväntas nämligen bli större och ligga kvar längre på samma plats, något som även observerats.

Den mest intressanta väderfrågan för Frankrike i samband med fotbolls-EM är alltså huruvida översvämningarna fortsätter, men väderprognosen säger att regnet kommer att dra bort med början på söndag. Däremot kan effekterna av det myckna regnandet vara kvar länge. Det tar för det första tid för vattenmassorna att leta sig ner längs floderna och för det andra kan transportinfrastruktur förstöras och inte hinna repareras i tid innan evenemanget tar sin början.

Nästa hot mot fotbolls-EM är förstås de pågående strejkerna och protesterna mot de nyligen genomförda lagförändringarna för att göra det lättare att avskeda anställda. Dessa inriktar sig främst mot de mest systemkritiska delarna av det samhället, nämligen energin (i form av bensin och el) och transporterna. Omkring hälften av tågen är ur trafik på grund av en strejk utan slutdatum. Fackförbundet CGT hotar också med att utvidga strejken till Paris tunnelbana och till flygtrafiken. De övriga fackförbunden inom flyget har dock nu tagit tillbaka sina strejkhot, så det lär inte bli så mycket påverkan på flyget.

En generalstrejk har dock utlysts till 14 juni, bara några dagar efter början på fotbolls-EM. Om den blir av lär den ställa till mycken oreda. Utvecklingen av strejksituationen ska bli högst intressant att följa.

Till sist ligger fortfarande ett terrorhot över Frankrike - något som är allra mest aktuellt vid stora publikevenemang. USA varnade nyligen turister för terrorhot mot bland annat fotbolls-EM och Europol-chefen är extremt orolig för terrordåd under evenemanget. Vi ska också komma ihåg att det fortfarande råder undantagstillstånd i Frankrike, med allt det trassel det kan innebära.

Sammanfattningsvis ligger spänningen i årets fotbolls-EM inte så mycket i matcherna, utan snarare i allt runt omkring.

Och det finns en stor risk att evenemanget inte blir en sådan publik- och turistmagnet som man hoppats på.