General Motors och Chrysler drar ut på tiden

Igår kväll var de amerikanska biljättarna General Motors och Chrysler tvungna att komma med en plan för hur de ska bli lönsamma. Det gjorde de, men frågan är hur långt planen räcker - det ser ut som om de bara drar ut på tiden och behöver mer lån från amerikanska staten. General Motors planerar att göra sig av med 47000 anställda i år, varav 20000 i USA, och lägga ner fem fabriker i USA inom loppet av tre års tid. De ska också leta köpare till bilmärket Hummer - vem vill köpa det? Och så vill de fasa ut märket Saturn till slutet av 2011. Sammantaget för lite och för sent. Under tiden kommer de att fortsätta att gå med förlust och GM vill nu ha 16,6 miljarder dollar i ytterligare statliga lån - de har hittills fått 14 miljarder. Chrysler begär 5 miljarder dollar i ytterligare statliga lån och lovar att göra sig av med 3000 anställda.

GM försöker också att förhandla till sig eftergifter på 47 miljarder dollar från fack och fordringsägare, men tror inte att en uppgörelse är klar förrän i slutet av mars. Igår kväll rapporterades också att fackföreningen United Auto Workers börjat förlika sig med tanken på frysta löner, nerdragna avgångsvederlag och andra indragningar. Tyvärr räcker det inte för att rädda den sjunkande skutan. Lönerna vid de tre amerikanska biljättarna GM, Ford och Chrysler ligger fortfarande en bra bit över dem vid t.ex. Toyotas amerikanska fabriker. Facket står därmed i längden inför valet mellan pest och kolera - antingen går man med på drastiska lönesänkningar eller så blir det konkurs. I båda fallen kommer mängder med bilarbetare att få betydligt mindre pengar i plånboken och därmed svårt att t.ex. betala sina bolån. Drabbade blir då inte bara bilföretagen och deras underleverantörer, utan också amerikanska banker och bolåneinstitut.

Den stora frågan är nu - kommer USAs regering att gå med på ytterligare "nödlån", eller kommer de att kräva mer drastiska åtgärder? Sundast vore egentligen en snabb rekonstruktion av företagen enligt "chapter 11" i den amerikanska konkurslagstiftningen. Då skulle de kunna bli av med en mängd krav från kreditgivare och fackföreningar. Allting annat är som jag ser det bara att skjuta upp det oundvikliga.

På närmare håll har vi ju GM-ägda förlustföretaget Saab Automobile här i Sverige. GM säger nu att från och med 2010 måste Saab klara sig som en självständig affärsenhet. GM-chefen Rick Wagoner ställer ett ultimatum till Sveriges regering - Saab har ett omfattande akut behov av pengar som GM vill se på bordet innan en eventuell försäljning. Pengarna ska såklart komma från svenska staten. Annars blir det "rekonstruktion" redan i februari. Jag hoppas att den svenska regeringen lyckas hålla emot kravmaskineriet. Om ingen privat investerare är villig att satsa kapital i Saab ska inte staten heller göra det. Varför ska man producera bilar som ingen vill ha och dessutom förlora pengar på att göra det? Om staten ska göra något borde det istället vara att stödja uppbyggandet av ekonomiskt sunda alternativa industrier i Trollhättan.

Den socialdemokratiska oppositionen är inte oväntat av en annan åsikt:

- Det här innebär fortsatt osäkerhet för Saab och tusentals anställda i Trollhättan. Samtidigt lägger det ett allt tyngre ansvar på den svenska regeringen, säger Tomas Eneroth, näringspolitisk talesman för Socialdemokraterna.

Visst är det synd om alla som förlorar sina jobb, men så blir det när alla (arbetare, företagsledare och politiker) har gått med skygglappar på i många år och inte velat förstå konsekvenserna av att ett företag gör ständiga förluster. Nå, vi får väl se vad Näringsminister Maud Olofsson säger på sin presskonferens kl 11 idag.