2011-12-16

Utför i eurozonen

Kreditvärderingsinstitutet Fitch meddelade idag att man satt Belgiens, Spaniens, Sloveniens, Italiens, Irlands och Cyperns kreditbetyg under bevakning med negativa utsikter. För Frankrike bekräftar Fitch det långfristiga kreditbetyg på AAA, men utsikterna för betyget sänks till negativa. Själva bevakningen för sänkning var inte oväntad. Det värsta är dock deras motivering att de
anser att en övergripande lösning för områdets skuldkris är "tekniskt och politiskt utom räckhåll."
Fitch säger alltså rent ut att skuldkrisen inte har någon lösning.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's pekar också ut de nettoexporterande länder inom euroområdet som är extra sårbara för en recession: Nederländerna, Tyskland, Belgien, Österrike och Finland. Även här är det ord och inga visor vad gäller utsikterna för ekonomin och S&P förutser en allvarlig ekonomisk recession inom euroområdet 2012. Det blir många optimistiska prognoser som får skrivas ner framöver. Recessionstecknen syns redan nu i till exempel Frankrike, vars ekonomi enligt deras statistikkontor kommer att krympa fjärde kvartalet 2011 och första kvartalet 2012. Därefter räknar statistikkontoret med en mirakulös vändning uppåt andra kvartalet 2012. Kul att det fortfarande finns någon som tror på goda feer! Vad gäller Finland så förutser Sampo bank recession redan detta kvartal och Nederländerna väntas enligt andra bedömare gå in i recession 2012.

Dagens chockbesked vad gäller euroekonomierna kom dock från Irland, där BNP sjönk med hela 1,9 procent under tredje kvartalet i år, vilket var betydligt mer än förväntade 0,5 procent. Det fanns vissa förhoppningar om att Irland skulle kunna klara sig bättre än övriga PIIGS-länder efter att ha uppvisat BNP-tillväxt på 1,4 procent för andra kvartalet, men dessa verkar nu grusas. I den positiva vågskålen för Irland kan dock läggas att de nu har återvänt till ett överskott i handelsbalansen, till skillnad mot övriga PIIGS. Irländske finansministern Michael Noonan sade i förra veckan att han räknar med BNP-tillväxt på 1,3 procent 2012, vilket var en nedskriven prognos från tidigare 1,6 procent. Nu lär han med det senaste kvartalets BNP-krympning få svårt att motivera hur det skulle vara möjligt för Irland att få någon BNP-tillväxt överhuvudtaget nästa år.

Igår sade vår riksbankschef Stefan Ingves att han tycker att det är rimligt att Sverige ger ett lånelöfte på upp till 100 miljarder kronor till (IMF) för hantering av skuldkrisen. Han tror att lånerisken är mycket låg. Det tror inte jag. Det är snarare pengar in i ett svart hål - fullständigt vansinne i dagens läge - ett förslag som måste stoppas! Jonas Sjöstedt är kritisk.
Han påminner om att Vänsterpartiet tidigare har stött utlåning till Lettland och Island. Denna gång är partiet mycket mer skeptiskt.
– Vi kan tänka oss att gå med på lån till IMF men då vill vi veta vilka som är med, till vilka länder lånen ska gå och till vilka villkor.
Enligt Sjöstedt finns risk för en kollaps för euron och därmed är inte heller IMF-lånet så säkert.
Även finansminister Anders Borg uppvisar en viss sund skepsis, om än i förtäckta ordalag.
Han efterlyser samma typ av hårda villkor för eventuella lån till Spanien och Italien som exempelvis Island gjorde i stödprogrammet för ö-riket från 2008.
Anders Borg är i dagsläget tveksam till om de sydeuropeiska länderna – som börjat få problem att finansiera sig på rimliga räntenivåer sedan i somras – uppfyller kraven för att få den typ av flexibla krediter från IMF, utan motkrav på reformer och besparingar, som Polen och Mexiko har fått.
Samtidigt fortsätter krisen för ett annat av EU:s problemländer med att IMF avbryter samtalen med Ungern. Kollapsar Ungerns ekonomi drabbar det deras stora långivare eurozonslandet Österrike hårt.

Till slut vill jag rekommendera en intervju på Bloomberg med hedgefondsdirektören Michael Platt som bloggrannen Vidsynt tipsar om. Platt säger att det viktigaste för honom nu är säkerhet för investeringarna - alltså amerikanska och tyska statsobligationer. Tiden för att göra mer spekulativa investeringar är inte nu, utan efter den kommande kraschen. Han anser även att det är en matematisk omöjlighet att lösa PIIGS-ländernas skuldkris.

20 kommentarer:

  1. Jag kanske är korkad, men är det inte konstigt att Sverige ens kan ge någon ett lånelöfte på 100 miljarder kronor när Sverige har en statsskuld själva?

    Om man nu har så mycket pengar liggandes någonstans där de samlar damm, varför inte betala av Sveriges skulder istället för att låna ut dem till någon annan och ta en väldigt onödig risk? ;)

    Om jag hade 100 000 kr hemma i byrålådan och hade skulder på betydligt mer, ja då skulle jag inte låna ut mina pengar till någon som i sin tur tänkte låna ut dem till någon knarkare. Det skulle kännas... onödigt.

    Hur motiverar man något sådant för sig själv?

    SvaraRadera
  2. Jag förstår inte det heller. Troligtvis så trycker dom på en knapp och "uppfinner" 100 miljarder. Eftersom vi får ränta på pengarna så kan vi ju i teorin låna ut dessa och få tillbaka dom fastän dom aldrig existerat, givet att lånet betalas tillbaka.

    Det är underbart hur dagens pengasystem fungerar.

    SvaraRadera
  3. Tack för alla dina grymma blogginlägg Flute, Keep up the good work.

    SvaraRadera
  4. Det måste vara så, eftersom Rotschild sa att det ska vara så...............
    Rotschildklanen bestämmer nu allt.
    De som motsätter sig slutar som Ryska Tsaren 1918 eller Gadafi 2011.......

    SvaraRadera
  5. Jag tror att obligationsköparna(banker, pensionsfförvaltare och andra) skulle bli duktigt besvikna om Sverige slutade låna upp på marknaden eftersom dom verkar ha svårt att hitta säkra placeringar i övrigt.

    Men fattar egentligen inte varför staten ska låna på marknaden överhuvudtaget. Varför inte låna i Riksbanken till ännu lägre ränta som bankerna får göra?

    SvaraRadera
  6. Statsskuld finns för att det ska finnas säkra värdepapper (statsobligationer). Annars skulle vårt finansiella system behöva byggas upp på ett annat vis än idag. Till och med Norge har en statsskuld!

    SvaraRadera
  7. Så enda orsaken till att vi har en statsskuld är för att det ska kunna existera statsobligationer?

    Det kanske är så, men då är frågan: Ska vi alla via skatten betala ränta på lån som vi egentligen inte behöver för att någon annan ska kunna köpa säkra värdepapper så att vi i vår tur kan låna ut pengar osäkert?
    Låter "smart". :)

    SvaraRadera
  8. Och Sverige med 70% av exporten till EU ?

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  10. Anonym 2011-12-17 20:24:
    Jag tog bort din kommentar pga att den drar alla personer/länder som tillhör en viss religion över en kam. Kom igen med lite rimligare kommentarer!

    SvaraRadera
  11. Juggen, du börjar fatta hur det hänger ihop... När en bank (central- eller vanlig) utfärdar ett "lån" så är det ingen som avstår sina pengar, utan banken skapar pengarna ur tomma intet, i utbyte mot att låntagaren försätter sig i skuld och lovar att återbetala skulden med ränta. På samma sätt kvittas pengar mot skulder och försvinner när en skuld amorteras ned. Men all utestående skuld skall återbetalas med ränta varför skuldsättning och penningmängd hela tiden måste växa för att inte kollapsa, och därmed måste vi också ha evig tillväxt i den reala ekomnomin. När centralbank köper en statsobligation (en stats skuld) så skapar den nya pengar ur tomma intet. Detta är de "första" pengarna. Dessa pengar expanderas sedan typiskt 20 ggr i de vanliga bankernas in- och utlåningskarusell. En viktig skillnad mellan centralbanker och vanliga banker är att centralbanker kan göra detta "at will", på beställning, medan vanliga banker måste ha någon som kommer till dem och begär att få bli skuldsatta för att kunna skapa nya pengar. /Mats L

    SvaraRadera
  12. Mats L: Jo, jag vet hur vanliga banker skapar pengar. Men jag visste faktiskt inte att pengarna som staten utfärdar också skapas via "lån". Dock får jag det lite svårt att gå ihop att pengar skapas av att en centralbanken köper statsobligationer. För det första tillhör väl både centralbanken och den som utfärdar statsobligationerna staten? (Eller är jag ute och cyklar som tror det?)
    För det andra så måste i sådana fall centralbanken ha pengar från början för att kunna köpa statsobligationerna? Eller menar du att centralbanken skapar pengar för att kunna köpa statsobligationer?

    I sådana fall, har jag tolkat det rätt som att centralbanken köper statsobligationer för 100 miljarder( som man hittar på) och som staten betalar ränta på, som sedan "staten" lånar ut till IMF?

    SvaraRadera
  13. Juggen:
    Centralbanken tillhör staten, men den är inte staten. Två olika balansräkningar. Det är alltså som ett dotterbolag som lånar ut pengar till moderbolaget.

    SvaraRadera
  14. Mycket bra och uppskattad sammanfattning - kan man förväntas att detta återkommer regelbundet ?
    - varje vecka ?
    /Christer

    SvaraRadera
  15. Christer:
    Nej, inte regelbundet, men jag brukar skriva sånt här när det behövs och känns aktuellt.

    SvaraRadera
  16. "Statsskuld finns för att det ska finnas säkra värdepapper (statsobligationer)"

    Om det är så. Varför kan inte ECB gå in och köpa typ Grekland eller Italiens statobligationer för att driva ner räntan så att länderna har en möjlighet att betala tillbaka? Om räntan är för hög blir ju inte obligationerna säkra överhuvudtaget eftersom länderna kan tvigas ställa in betalningarna.

    /

    SvaraRadera
  17. Juggen skrev: "Eller menar du att centralbanken skapar pengar för att kunna köpa statsobligationer?"

    Japp, helt riktigt. När centralbanken "agerar i öppna marknaden" och köper en tillgång, typiskt statens skuld=statsobligationer, skapar den nya pengar ur tomma intet. Detta är som sagt de "första" pengarna, som det vanliga banksystemet sedan expanderar många gånger om i sin utlåning.

    En statsobligationss "säkra" värde kan härledas till staters abosluta rätt att beskatta folket. Centralbanken kan också köpa andra staters statsobligationer. Detta brukar som bekant kallas centralbankens "valutareserv".En stat med handelsöverskott kommer successivt att samla på sig mer och mer av andra staters obligationer, vilket ju är ett tecken på att landet har en stark ekonomi. Exempel: Kina, oljeexportörer.

    Somliga förespråkare för penningreform anser att staten bör ha rätten att skapa pengar ur tomma intet utan att försätta sig i skuld; mao staten behöver inte ha en budget i balans. Staten kan skapa de pengar den behöver för sina offentliga utgifter, och ta pengar ur cirkulation genom beskattning. Staten ges alltså kontroll över hur den vill insroducera pengar i ekonomin. Denna makt ligger idag hos bankerna som skapar pengar genom att bevilja kredit till sådant som är gynnsamt för bankerna. Hur bankerna gör detta regleras i viss mån i Basel II/III-regelverket. Argumentet mot ett sånt här arrangemang är att det skulle leda till inflation; staten skulle inte kunna avhålla sig från att introducera för mycket pengar. Det har historiskt sett använts, och förordats av viss av USA's grundare bl.a. Benjamin Franklin, Abraham Lincoln, De amerikanska koloniernas skuld-fria pengar saboterades och motarbetates intensivt av Britterna som ville påtvinga kolonierna Bank of Englands skuld-pengar. Många av dem led mycket riktigt av inflation, men Pennsylvania pounds fungerade i 70 år, om man skall tro denna text: http://en.wikipedia.org/wiki/Pennsylvania_pound
    Ett liknande upplägg användes också av Adolf Hitler. Det är dock oklart hur Hitlers system skulle ha avlöpt i längden, eftersom han försatte landet i ett krig som de till slut förlorade.

    /Mats L, ASPO Sverige

    SvaraRadera
  18. Forts: "Pennsylvania pounds" ersattes av "Colonial scrips" som medvetet saboterades av Britterna:

    Ur wikipedia:

    "Another problem was that the British successfully waged economic warfare by counterfeiting Continentals on a large scale. Benjamin Franklin later wrote:
    The artists they employed performed so well that immense quantities of these counterfeits which issued from the British government in New York, were circulated among the inhabitants of all the states, before the fraud was detected. This operated significantly in depreciating the whole mass....[15]"

    /Mats L

    SvaraRadera
  19. /:
    "Varför kan inte ECB gå in och köpa typ Grekland eller Italiens statobligationer för att driva ner räntan"
    För att de inte får göra det. ECB har till skillnad mot "vanliga" centralbanker begränsningar som är satta i EU-avtalen.

    SvaraRadera
  20. På engelska, men en förklarande film om bankväsendet dess uppkomst, deras vinster och varför skulder inte kan betalas av.
    http://www.youtube.com/watch?v=a3GWFBEpjbY&feature=related

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.