2013-07-11

Världen är överbefolkad

Idag är, liksom 11 juli varje år, världsbefolkningsdagen, en dag som instiftades av FN 1989, två år efter att man "firat" femmiljarderdagen den 11 juli 1987, det ungefärliga datum då världsbefolkningen uppnådde 5 miljarder.

Temat för årets världsbefolkningsdag är tonårsgraviditeter - omkring 16 miljoner flickor yngre än 18 år föder barn varje år och ytterligare drygt 3 miljoner genomgår osäkra aborter.

Jordens befolkning har som bekant växt snabbt de senaste 200 och framförallt de senaste 60 åren.
ÅrBefolkning
18041 miljard
19001,6 miljarder
19272 miljarder
19502,5 miljarder
19603 miljarder
19744 miljarder
19875 miljarder
19996 miljarder
20117 miljarder
Den snabbaste årliga tillväxten var 1963 med 2,19 procent per år, men sedan dess har tillväxttakten sjunkit totalt sett, även om den fortfarande är hög i Afrika söder om Sahara, Mellanöstern, Pakistan och Afghanistan. År 2000 räknade FN:s demografer med att den årliga tillväxttakten var 1,14 procent, men i den senaste rapporten räknar man med en något högre takt av 1,15 procent per år.

Worldwatch Institute har med anledning av världsbefolkningsdagen skrivit en analys av FN:s senaste befolkningsrapport, som de vänligen mejlade till mig. (Inte allt som landar i min mejlbox är skräp.) Där framkommer att fertiliteten var oväntat hög i ett antal afrikanska länder, vilket gjort att man skrivit upp befolkningsprognoserna något. Delvis beror kanske detta på att det den mängd pengar som läggs på familjeplanering har stått ganska still de senaste åren - kanske en bieffekt av den ekonomiska krisen. Det kan bli fler uppskrivna befolkningsprognoser.

Befolkningsfrågan är den verkligt stora "elefanten i vardagsrummet" och vi kommer med största sannolikhet att få se en hel del obehagliga utvecklingar de kommande decennierna, helt enkelt på grund av att världens befolkning är flera gånger större än vad jordklotet på sikt kan försörja. Jorden är överbefolkad, även om de flesta försöker förneka, inte ta till sig eller bortförklara detta faktum.

Jag kommer nu att presentera ett antal svårsmälta prognoser om framtiden och den som har svårt för dessa kanske inte ska läsa vidare. (Nu blev ni nog så nyfikna så att ni kommer att läsa vidare i alla fall!)

Global livsmedelskris och kraftigt minskad befolkning

Det finns ett antal faktorer som tillsammans kommer att bidra till att världen vid någon tidpunkt inom något eller några decennier inte kommer att ha tillräckligt med mat för att försörja befolkningen tillräckligt för att upprätthålla en global befolkningsökning. Exakt när detta sker är förstås omöjligt att gissa, men vi ska komma ihåg att redan idag har över en miljard människor alldeles för lite mat.

För det första använder mänskligheten redan idag större delen av den fruktbara marken och endast marginella områden är outnyttjade. Vi kan därför inte öka odlingsarealen ytterligare och framförallt inte de bördigaste odlingsjordarna, som ger större delen av mänsklighetens livsmedel. Dessutom förloras en hel del odlingsmark årligen på grund av erosion, ökenspridning och försaltning. Detta gäller inte bara i fattigare länder utan även i exempelvis USA. Mycket odlingsjord förloras också årligen till byggen och det rör sig ofta om de bättre jordarna.

För det andra använder mänskligheten inte bara stora delar av det tillgängliga ytvattnet och grundvattnet, utan på många ställen överanvänds vattenresurserna och grundvatten pumpas upp betydligt snabbare än vad det kan förnyas. Detta leder redan idag till att brunnar torkar ut i många av världens viktigaste jordbruksområden, inklusive stora delar av USA. Ett land har redan gett upp större delen av sin spannmålsodling på grund av att den byggde på ett överutnyttjande av "fossilt vatten", nämligen Saudiarabien.

För det tredje så ställer klimatförändringarna till det på många ställen för jordbruket. Detta är en trend som vi sett öka de senaste åren. Förra årets extrema torka i USA är ett exempel.

För det fjärde är stora delar av dagens jordbruk beroende av konstgödsel, där framförallt fosfor är en ändlig resurs, där "peak phosphorus" beräknas inträffa runt 2030. Med mindre fosfor minskar skördarna obönhörligen.

Kvävegödsel behövs också och när det gäller konstgödsel framställs det till större delen med hjälp av fossilgas (naturgas). Visserligen går det också att framställa kvävegödsel med elektricitet, men större delen av världens elektricitet produceras med fossila bränslen - mest kol och fossilgas. Peak coal och peak gas beräknas inträffa någon gång 2020-2030.

Stora delar av världens jordbruk bedrivs också med diesel- och bensindrivna maskiner (traktorer, skördetröskor) och peak oil är som bekant nära förestående. Jag gissar dock att man kommer att prioritera bränsle till jordbruket in i det sista, så jag ser inte detta som någon begränsande faktor på de flesta ställen, utan de andra faktorer jag räknat upp är troligen de som kommer att vara mest intressanta. Även de bekämpningsmedel som är förutsättningen för att upprätthålla stora delar av dagens jordbruksproduktion framställs genom syntes från olja eller gas, men även här gissar jag att man kommer att prioritera denna produktion.

Hittills har den globala livsmedelsproduktionen i princip fortsatt att öka (även om den pendlar lite från år till år), så man kan fråga sig när den kommer att övergå till att minska. Om ingen annan faktor slår till sätter jag gränsen till några år efter peak fosfor. Man kan säkerligen använda fosfor lite effektivare och därmed fortfarande kunna öka skördarna i några år trots minskad fosfatutvinning. Det kan dock bli någon annan faktor som utlöser en nedgång i den globala livsmedelsproduktionen.

När skördarna minskar blir det alltså mer livsmedelsbrist i världen. Kanske kan en del livsmedel omfördelas till de fattigaste så att de fortfarande kan skaffa fler barn, men det är inte alls säkert att de som har överskott kommer att bete sig så altruistiskt - trots att över en miljard svälter ger vi redan idag istället livsmedel som foder till köttdjur eller använder den för framställning av biodrivmedel. En omfördelning kan skjuta upp den oundvikliga befolkningsminskningen ett antal år, men jag gissar att senast 2050 kommer jordens befolkning att börja minska.

2050 är alltså det som jag sätter som senaste datum för "peak population" på gissningsvis 10 miljarder, men med tanke på alla andra faktorer finns en stor risk att det inträffar tidigare. Nu talar vi alltså global befolkning. Lokalt kan befolkningen ändå fortsätta att öka ett tag i vissa områden.

Det finns också en risk att världsbefolkningen kommer att börja öka snabbare igen i något läge, vilket isåfall kommer att påskynda loppet mot befolkningsstupet.

Därefter kan man spekulera i hur snabbt nedgången i världsbefolkningen kommer att ske. Det är möjligt att den kommer att löpa över 100 eller kanske till och med 200 år ända tills jordens befolkning är nere på en mer rimlig nivå. Troligare är dock att det går ganska snabbt. Ser vi på andra organismer som överutnyttjat sin resursbas så brukar det bli en snabb krasch i populationen. Se till exempel på lämlar, jäst eller renarna på St Matthew Island. Empiriska data talar alltså för att mänskligheten också kommer att gå igenom en snabb krasch vad gäller populationen, åtminstone initialt. Svält och sjukdomar är de troligaste direkta orsakerna till denna kommande massdöd.

Till sist kan man spekulera i vid vilken nivå världsbefolkningen kommer att stanna upp. En miljard människor fanns det 1804 i industrialiseringens barndom, så det är inte orimligt att tänka sig. Med tanke på det överutnyttjande (overshoot) som mänskligheten utsatt resursbasen för är det dock troligt att det blir en lägre nivå, kanske en halv miljard människor.

Fördelningen av denna massdöd kommer självklart att vara väldigt olika över tid och rum. Framöver kommer jag att spekulera lite i vad som kan hända.

80 kommentarer:

  1. Världen är även underteknologiserad, det finns lösningar på det mesta men lösningarna används inte.

    Tyvärr tar konstruktiva lösningar lång tid och mycket tankekraft att införa och kräver att investeringar går före konsumtion medan destruktiva kan införas utan fysiska uppoffringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magnus: Har du några teknologiska "lösningar" på befolkningsfrågan?
      Problemet med "lösningar" är att de oftast kräver energi och resurser, något som redan är intecknat för andra ändamål i vår värld.

      Radera
    2. Följdfråga: Tror du att vi kommer att kunna bibehålla en befolkning på 8-10 miljarder människor under någon längre tid? Hur lång tid i så fall?

      Radera
    3. Nya förutsättningar ger nya innovationer. Problem kommer vi alltid att lösa oavsett dess art. Dock tycker jag vi borde hejda befolkningstillväxten och införskaffa lagar på t.ex. max 1-2 barn per familj etc. Problemet med minskad befolkningstillväxt är ju att den är relaterad till konsumtionstillväxten, och den är det ju politiskt självmord att såga i.

      Mvh,
      Snåljåpen

      Radera
    4. Vi producerar redan mat för 14 miljarder - med dagens undermåliga teknik (Afrikas avkastning är endast 10 % av potentialen). Det är ingen matbrist - det är en fördelningsfråga och en rättvisefråga.

      Radera
    5. Magnus Redin2013-07-11 23:20

      Jag skulle kunna prata i ungefär en vecka om olika lösningar, ingen enskild löser hela problemet på egen hand. Min gissning är att ca 10 miljarder kan leva goda liv under oöverskådlig tid om vi klarar de närmaste två generationerna samtidigt som vi håller igång teknikutveckling osv.

      Radera
    6. Anonym: Förutsättningarna för denna livsmedelsproduktion är som sagt dels vatten (som överförbrukas), dels konstgödsel, dels mekanisering.

      Magnus: Hur ska vi lyckas producera tillräckligt med livsmedel med brist på de faktorer jag nämner?

      Radera
    7. Kretslopp - piss&skit måste åter till åkrarna, mindre andel kött, större användning av (pappers&cellulosa)förpackningar, kyltransporter och kylförvaring för att minska svinnet, färre kalorier till feta människor (knepigt kulturellt problem), utveckla en större variation i de grödor som odlas genom genbanker och genteknik, effektivare bevattning och dränering, mer jordbruksarbete manuellt och mekaniserat, mer växthusodling, biogasdrivna traktorer, mer elanvändning och el från kärnkraft, vindkraft, solkraft och på sina håll vattenkraft, högre livsmedelspriser och det krävs att fattiga ekonomier utvecklas så de kan betalas. Priset är den viktigaste styrsignalen för att få till mängder med olika lösningar.

      Radera
  2. Jag har läst en del om fosfor och köper inte att det blir brist så snabbt som 2030. Givetvis blir det troligen dyrare men det är jämfört med annat nästan försumbart i kostnad idag. I slagghögarna i Norrland finns fosfor som räcker i över 1000 år för Sverige.

    Energi är som jag ser det idag den begränsande faktorn.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, kanske för Sverige, men för resten av världen då? Jag talade om jordens befolkning.
      Och som sagt behövs energi. Även för att utvinna fosfatet ur slagghögarna.

      Radera
    2. Vi har peak oil. När en oljemolekyl förbränns bildas koldioxid och vatten. Men när växterna tar upp lite fosfor från de ca 2500 kg som finns i en hektars matjordslager är den inte förbrukad. Växten äts troligen av något djur, en ko eller gris tex. Ibland men mer sällan äts växten av en människa. Fosforn kommer ut i urin och avföring i lättillgänglig form för växter att återanvända.
      Problemet är att djurgårdar ligger för sig och spannmålsgårdar för sig. Det är billigare och bekvämare för spannmålsgårdar att köpa konstgödsel än att hämta skit.

      Bönderna köper alltså idag gruvutvunnen fosfor. Går vi mot en brist på gruvutvunnen fosfor? Företrädare för slamspridningen har fått fram en krisstämning när det gäller fosfor.

      Fosfor tillhör de 10 vanligaste grundämnena i jordskorpan. Det finns ca 10 ton fosfor per hektar ned till 1 meters djup. För att fosfor skall vara aktiv och av värde för växterna måste den vara i lättillgänglig i (lättlöslig) form. Enklast ser vi till att nyttja gödseln från djuren och växtavfall som halm (kan gå vägen via gasproduktion) och sedan renat fosfor i lättlöslig form från reningsverken. Mykorrhiza är rotsvampar som lever i symbios med växter och som påverkar växtnäringsförsörjningen genom att gynna den får vi direkt mer lättlöslig fosfor. En annan väg kan vara att finna växtföljder som är optimala för fosfor.

      Stoppar här med att mycket av fosforn som brukas i Sverige kommer från Finland.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  3. Så 19/20 av befolkningen kommer att dö ut.
    Är du mormon?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad har mormonerna med detta att göra?
      Jag försöker bara göra ett överslag över hur den mänskliga populationen kan tänkas utvecklas i framtiden, baserat på diverse rimliga antaganden.

      Radera
    2. Ursäkta, jag tog nog fel. Det är mer Jehovas vittnen som kommer sitta på sina moln och se resten förpassas till helvetet.

      En halv miljard verkar lite märkligt. Det är som om Indien skulle halvera sin befolkning idag (en befolkining som inte direkt konsumerar mes i världen) och så skulle samtliga andra områden avfolkas totalt. Verkar det rimligt?
      Redan antagandet en miljard verkar totalt ologiskt, ser ingen logisk beräkning i ditt inlägg.

      Radera
    3. Jag utgår (som jag skriver) från hur många som levde på Jorden i industrialismens barndom. Total världsbefolkning år 1804 var 1 miljard! Långsiktigt kan troligen inte Jorden försörja fler.
      Sedan räknar jag med att pga förstörd resursbas kommer Jorden inte att kunna försörja lika många människor efter industrialismens härjningar som före.

      Radera
    4. <Långsiktigt kan troligen inte Jorden försörja fler.

      Detta är en åsikt, inget faktum. Inget av det övriga du skriver i inlägget leder till en sådan slutsats. Att jordbruksmarken är överutnyttjad betyder knappast att den framtida kapaciteten går ned 85%. Dessutom borde det finnas potential att öka den uppodlade ytan i länder som exv Sverige.

      Slutligen, befolkningstalet i industriliseringens barndom torde vara svårt ointressant. I de länder som då var i industrialiseringens barndom, som du skriver bor ju idag bara en fjärdedel av befolkningen i världen.

      Radera
    5. Visst, det är en åsikt (delvis för att provocera fram en debatt). Hur många människor tror du att Jorden långsiktigt kan försörja? Detta med hänsyn taget till att vi inte kommer att kunna använda fosfatgödsel och att stora delar av den jordbruksmark som idag konstbevattnas inte längre kommer att kunna konstbevattnas.
      Visst kan vi öka den uppodlade ytan i Sverige, men ser man till Jorden som helhet kan vi inte utöka åkerarealen särskilt mycket.

      Radera
    6. Vi kan ju räkna så här istället vad gäller livsmedelsproduktionen (och därmed befolkningen):
      Tag bort konstgödsel -50%
      Tag bort konstbevattning -50%
      Erosion -20%
      Detta skulle ge en minskning på totalt 80 procent. Räknat på 8 miljarder människor vid toppen skulle det ge en botten på 1,6 miljarder människor. Inte så långt från mitt antagande om 1804 års befolkning. Sedan kan man fundera på hur stora procentminskningar det kan bli på respektive punkt.

      Radera
    7. Kanske rimligare siffror (de i förra kommentaren var orimliga vad gäller konstbevattning):
      erosion m m -20%
      konstbevattning -20%
      klimat -20%
      konstgödsel -50%
      bekämpningsmedel -20%
      mekanisering -20%
      Total minskning blir då 84% eller 1,3 miljarder människor kvar.

      Radera
    8. Sätter du istället bortfallet pga ingen konstgödsel till bara 20% så får du en total minskning till 2,1 miljarder människor kvar.

      Radera
    9. Rätt pessimistiskt ändå. Konstgödsel kanske kan ersättas med andra former som inte förbrukar samma råmaterial? Klimatändringar borde kunna fungera åt bägge hållen? Bekämpningsmedlen tar väl knappast slut heller?
      Om man hade gjort en linande beräkning för 20 år sedan, vad skulle den ha visat och vad blev utfallet? Hypotetisk fråga, men det finns både positiva och negativa effekter som man glömmer bort när man ser framåt.
      Jag vågar mig inte på en gissning vilken befolkningsnivå som är långsiktigt hållbar, det ser jag mer som en filosofisk fråga. Jag tror också att den nivån ökar med tiden.

      Radera
  4. Kanske är det som du antyder att ökenspridningen är större än ökenminskningen. Men vissa områden som den gigantiska Sahelregionen i södra Sahara har bevisligen blivit grönare, vilket anses bero på bättre odlingsmetoder och mer CO2 som gör att många växter växer snabbare och klarar sig på mindre vatten.

    Vad gäller den senaste torkan i USA, finns det statistik som stödjer påståendet att det har med klimatförändringar att göra? Har läst de som hävdar att statistiken visar att den senaste torkan, om än mycket besvärlig, inte är statistiskt avvikande eller påvisar någon trend.

    SvaraRadera
  5. Håller med i det mesta av det du skriver, sedan är det extremt svårt att förutspå när världsbefolkningen kommer att börja minska och i vilken omfattning det kommer att ske.
    För många människor blir denna text svår att ta till sig, man är i förnekelse och inte förrän nedgången i samhället blir mycket mer påtaglig kan man ta till sig detta, då kommer ilskan..

    SvaraRadera
  6. Svält har väl alltid förekommit, oavsett befolkningens storlek.
    Det är väl samma fenomen som att oavsett hur rikt ett land är finns det fattiga.
    Tore

    SvaraRadera
  7. Tack för det blogginlägget. Jag har verkligen saknat någon som vill berätta den osminkade sanningen.
    Jag delar din uppfattning att det kommer att gå undan när det väl startar, och lika bra är väl det.
    Digerdöden kan slänga sig i väggen när detta inträffar, och ja, troligen är en befolkningssiffra på en halv miljard rimligare för släktets överlevnad på sikt.
    .. men vi ska ju alla dö av nåt..

    Svårt att sia om framtiden så där i detalj, men troligen fortsätter klimatet mot en varmare planet även om alla utsläpp i princip skulle upphöra nu, jag tror redan vi passerat ett antal trösklar som gör att avisningen i Arktis fortsätter. Därmed ger den grad vi redan värmt upp planeten nytt bränsle åt uppvärmningen när det frusna metanet i Arktis börjar sippra ut på allvar. Så den halva miljard människor som överlever "svältharmageddon" har troligen bra mycket sämre förutsättningar än vi hade år 1800. Dessutom får dom klara sig utan fossila bränslen i fortsättningen, och vem som ska städa upp i alla kärnkraftsanläggningar efter Dagen D vette.... hm, dystopiskt? Nä, realistiskt.

    Tack för blogginlägget. :)

    SvaraRadera
  8. bra skrivet Flute!

    SvaraRadera
  9. Thomas Larsson2013-07-11 15:04

    Jag tror nog att risken för en befolkningskrasch är ganska stor, men frågan är hur man ska agera då. Mitt primära mål är att mina barn och framtida barnbarn ska tillhöra den okraschade delen av befolkningen - själv räknar jag med att dö av naturliga orsaker lagom tills det blir riktigt obehagligt runt 2050. Det må vara cyniskt men är nog en ganska vanlig inställning, speciellt som omsorg om den egna avkomman är inprogrammerad i våra gener.

    Tyvärr har jag svårt att se hur t.ex. u-hjälp passar ihop med detta. Om vi räddar liv idag blir det fler människor som kan dö när kraschen väl kommer, och en senare krasch kan mycket väl drabba Sverige hårdare. Å andra sidan kommer färre flyktingar att söka sig till Sverige efter en senare krasch, eftersom peak oil har gjort det svårare att förflytta sig.

    Och frågan är om vi redan nu ser upptakten till Egyptens lokala befolkningskrasch.

    SvaraRadera
  10. Människans expansion kommer naturligtvis att vända och sluta illa och på så sätt finns en överbefolkning. Men jag menar, som en detalj, att den tillförda koldioxidens gödande effekt på växterna är dominerande och att utsläppen i sig är ekonomiska, inte minst för de mest överbefolkade länderna. Sedan hamnar de i djuphavet och då försvinner effekten, men bortom överskådlig tid. Sol, koldioxid, näring och vatten är ju vad växterna sörplar i sig och mer av detta är oftast bra. Den negativa komponenten har än så länge varit så liten att den är svår att ens styrka.

    Inom överskådlig tid menar jag att naturresurserna blir kritiskt dyra att utvinna och att ett tillräckligt netto saknas och ekonomin kollapsar, vilket får resterna att bli kritiska. Allt är i princip ersättningsbart och den totala reala fördyringen, med en början år 2000, är cirka 5-7 procent om året, vilket är väldigt mycket och har gett den så kallade finanskrisen. I ett kollapsat område upphör kommunikationer och det blir väldigt illa, speciellt jämfört med vad det var i ett rikt land. Sedan dör folket i svält och sjukdomar.

    De importberoende och svaga kommer inte att kunna köpa eller på annat sätt införskaffa vad de behöver inom bränslen, livsmedel och annat för kortsiktig överlevnad och då dukar de under. Områden som Egypten med alla kurvor pekande fel kanske kollapsar med ett befolkningsfall på 2/3 inom 10 år. Sverige är kanske där om 40 år. De rikaste länderna på naturresurser är kanske där om 100 år.

    För svaga områden finns en osäkerhet inom politiska insatser med bistånd som ”räddar” dessa och ger en försening. För starka områden som USA, Kanada, Ryssland, Australien, Brasilien, Argentina med mera finns en osäkerhet av att kollapsen ligger så långt bort. De kan hitta på en mängd saker när de andra länderna dukar under. För ett land som Sverige, som är mycket beroende av dyr export och billig import och dessutom är totalt insnöat, kan kollapstiden mer förhållandevis säkert sägas av att naturresursernas utvinning upptar en allt för stor del av BNP, vilket får nettot till bland annat mat att bli för litet. Omvärlden stryper tillförseln och det som kan säljas ger allt mindre.

    Det kan mycket väl gå för människan som för rensarna på den där ön och att ingen blir kvar. Det är omöjligt att ens analysera. Någon slags balans har aldrig funnits och att antalet skulle stabiliseras på en viss nivå kan ses som osannolikt. Ingen kan sparas tills resterna kommer. Inte ens det fattigaste liv på rester med väldigt få kan tas för givet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det pessimistiska scenariot spelas ut kommer det vara den starkes rätt som gäller när det blir konflikt om naturresurser. Snabba förödande krig är inte en omöjlig utveckling, med påföljande svält och ytterligare reduktion av antalet överlevande.

      Å andra sidan har mänskligheten hittills lyckats klara varje domedagshinder. Jag föredrar att se det positivt. Och här får jag faktiskt tillstå att det handlar mest om tro. Jag tror faktiskt att vi kommer att klara det.

      Den springande punkten som avgör vårt öde är tillgång på billig energi. Och här görs varje dag otroliga framsteg vad gäller säker och billig kärnenergi. Kol och olja som hämtas upp ur marken är bara tillfälliga energiformer som förhoppningsvis kan hålla oss under armarna tills vi får igång en mer långsiktig energiproduktion (1000-tals år).

      Läste nyligen om en gen4 reaktor med EROEI på 20000 för hela livscykelanalysen. Återstår att se om dessa utsikter blir verklighet, eller om vi ramlar utför ättestupet.

      Radera
    2. Vad fan tror du själv Karl?... som en arbetskamrat till mig skulle ha sagt.

      Du behöver bara titta dig omkring lite i världen av idag, så förstår (eller borde förstå) alla att vi redan ser upptakten till ett kaos utan slut. Så länge väpnade konflikter befinner sig i Syrien, eller på gatorna i Kairo, så länge skiter svensken i allmänhet högaktningsfullt i alla kristecken.

      Det är först när vi blir direkt involverade som folk kommer att reagera.

      Då ska man också ha klart för sig att pappersvändareliten i förvaltningen kommer att förse sig allra först, och i det längsta hålla kvar i meningslösa tjänster på meningslösa departement och plocka ut så mycket resurser det bara går ur oss andra.

      Det finns ingen bra lösning heller, det är inte ett problem, utan ett olösligt predikament.. i varje fall om folk tror att det är business as usual som gäller.

      Radera
    3. Även om energi rent hypotetiskt fanns i oändlig mängd utan kostnad så begränsas ekonomin av konstruktionsmaterial. Byggandet skulle naturligtvis ta fart jämfört med idag. Kollapsen med den kritiskt låga tätheten i naturresurserna och höga kostnaderna och lilla nettot kommer bara senare. Det går några årtionden till och sedan blir nettot i utvinningen kritiskt lågt. Det räcker inte till maten, till den ännu större befolkningen och till alla fasta kostnader av en ännu större komplexitet. Men om det fanns oändligt med konstruktionsmaterial så vore det nog bättre eftersom naturen i sig har närmast oändligt med energi.

      Industriproduktion per capita i det här landet har än så längre, sedan 2007, minskat cirka 25 procent. Börsvärdet följer och har minskat nästan lika mycket. Att välståndet inte har minskat beror nog mycket på att minskningen har varit inom investeringar och sådant som får långtidseffekt. Det blir inga nya kärnkraftverk i det här landet eftersom det är långt mer ekonomiskt att hålla igång vad som finns och göra en ny och mer generös riskanalys. Sånt här fördyras nästan lika mycket som naturresursernas utvinning.

      Krig är dessbättre nog inget att räkna med. Sannolikheten för större krig borde dämpas av att de med mest naturresurser sitter på de bästa vapnen och rimligen är sams och inte vill eliminera sig själva. En logisk rangordning efter när länderna kollapsar är möjlig. Om ett svagt land skulle ge sig på ett starkare, med en senare beräknad kollaps, så störs ordningen, vilket gör att det finns ett intresse av att slå ut de svaga, de som sticker upp.

      Om exempelvis makthavarna i Stockholm flippar ur med sina fina JAS-plan och gör något provocerande mot Ryssland, om de säg inte får en droppe olja år 2030 och deras samhälle får stora problem och välståndsminskningar, så svarar kanske Ryssland med kärnvapen mot större städer. Andra länder och i varje fall de starka skulle då stödja kärnvapeninsatsen. Hela Europa hör till de svaga och potentiella bråkmakarna med sin moralism och sitt tjat om mänskliga rättigheter. Med en strategisk ordning efter beräknad kollaps blir en försvarsförening typ NATO irrationell och meningslös.

      Om däremot de med minst naturresurser satt med mest kärnvapen vore det farligt. Svaga länder som Sverige borde inte alls få ha vapen. Det gör förövrigt bara att de kollapsar ännu tidigare.

      Radera
    4. @ Karl

      Det var närmast reaktor gen4-surret jag frågade om. Hur troligt på en tiogradig skala är att det utvecklas nåt sånt? -53 skulle jag säga.

      Ja, jag raljerar och kanske i överkant, men det är den obotliga optimismen som är en defekt, inte den hälsosamma och friska defaitismen. ;)
      http://www.metro.se/nyheter/optimism-en-defekt-i-hjarnan/EVHkjl!2xmUofNwfJTc/

      Radera
    5. Urban, Om man har billig energi kan man tillverka allt man behöver. Så jag förstår inte riktigt vilka konstruktionsmaterial du syftar på.

      Och om Sverige ens har en bråkdel av den enligt EIA (730 sidor) uppskattade utvinningsbara shale gasen (41 tcf) så kommer vi att klara oss bra (så länge vi inte tvingas att exportera den till EU).

      En eventuell kollaps tar tid och under tiden hinner vi förmodligen beefa upp jordbruket till självförsörjningsnivå.

      Att makthavarna i Stockholm skulle skicka ut JAS mot Ryssland är otänkbart, även för dem. De vet att vi inte har en chans. Och Sverige som svagt land har knappt några vapen alls. Så din förhoppning är redan infriad.

      Radera
    6. MWNN, Hur troligt var det att på 50-talet utveckla kärnkraftverk överhuvudtaget?

      Obotlig optimism, samtidigt med obotlig katastrofism, och låtsaskompisar i himlen, är människans kännetecken ;-) ! En slags sinnessjukdom. Men den har faktiskt tagit oss ända hit, så vi är inte uträknade än ...

      Radera
    7. För allt som utvinns åtgår en viss mängd energi, material, arbete och kapital per ton. Allt begränsande är utbytbart i omvandlingarna utan att man tänker på det. Billig energi ändrar bara parametrarna och gör att mer kan utvinnas. Kostnaderna inom den svenska järnmalmen har under ett antal år inom energi, material, arbete och kapital varit realt ökande med cirka 7 procent om året. I vissa andra delar av världen har det nog varit mer och prisökningarna på malmen har därför varit större. En mindre del av kostnadsökningarna är inom energi. Även om LKAB:s energi inom olja och el vore gratis så har de kostnadsökningar. Hur mycket järn som helst kan alltså inte utvinnas med gratis energi. För något sådant måste det vara science fiction.

      De här nya reaktorerna har varit aktuella i minst 50 år och är nog fortfarande oekonomiska eftersom de inte byggs. Inom aluminium är nog potentialen större och där är det lite speciellt. Materialen kommer att bindas upp och fördyras väsentligt. Många har ingen bil och vill ha en, eller två stycken och så vidare. Det finns ingen ände på efterfrågan. Den nya energitekniken och även inom det förnybara måste konkurrera med dessa köpare och det kan den inte. Så materialet används tills det tar slut och det blir eftersom allt är utbytbart i princip samtidigt inom allt. Trä och sten finns förstås i betydande mängder, men det är ännu mindre att ha än det rika samhällets rester, vilka knappast räcker för att öka komplexiteten, vilket är nödvändigt för att undvika utvecklingens slut.

      Radera
    8. Kina anslöt en experimentreaktor till elnätet 2011.

      Här kan man få en överblick över situationen i världen för modulära system.

      Enligt min bedömning händer det just nu (inom 10 år).

      Radera
    9. En av de mer intressanta reaktorerna från USA har faktiskt akronymen PRISM, annars skulle jag satsa mina pengar på Hyperion.

      Radera
  11. På 60 talet läste jag en debattartikel i DN som behandlade befolkningsutvecklingen. Författaren gjorde liknelsen med bakterier i ett provrör. Till att börja med förökade dom sig långsamt men efter ett antal generationer hade mutationer och evolutionen gjort att dom anpassat sig till den näring som fanns. Då gick det snabbt och dom förökade sig exponentiellt. Så småningom tog näringen slut medan provröret fylldes av avfallsprodukter. Så efter en topp gick det brant utför. Synd att jag inte kan göra rättvisa åt författaren. Kom bara att tänka på den efter Flutes artikel.Synd om dom som kommer efter oss!

    SvaraRadera
  12. Soltorn kan fixa energi och mat samtidigt

    Terra preta, sydamerikanska indianerna skapade svartjord som växte likt "korallrev" och lämnade efter sig ett område stort som FRANKRIKE med extremt bördig jord

    Vi förgiftar Östersjön penslar trädplantor med kvicksilver etc
    ( det är skönt att vi är så högutbildade ;-)

    /GreedIsGood
    ( vad lämnar vi till våra barn ? )

    SvaraRadera
  13. Äntligen ett realistiskt blogginlägg angående den framtida befolkningsutvecklingen.
    I början av 1800-talet var Sveriges befolkning under 2,5 miljoner och folket svalt.
    Plockar vi bort oljan, fosfat och konstgödsel kommer vår livsmedelsproduktion att rasa ned till 1800-talets nivå.
    Betänk att mycket av förädlingen av våra grödor består av ökad tålighet för bekämpningsmedel och höga mängder konstgödsel, vilket är av föga värde när det blir brist på olja.
    När det kärvar till sig försvinner importen av livsmedel och vår egen produktion är bara 50% av behovet. Brist på olja och konstgödsel kan halvera detta till 25%.
    Jordbruket behöver också dragdjur och de hästar vi har är mest leksakshästar och inget att spänna framför plogen eller att köra med i skogen. Nordsvensken var en bra arbetshäst, men hur många finns kvar, som inte har blivit sönderavlade av travsporten?
    Det kommer att ta lång tid att få fram tillräckligt med dragdjur.
    Dessa kräver också foder och då återstår kanske 15%. Nog för drygt 2 miljoner svältande innevånare, precis som i början på 1800-talet.

    Tillgång på energi kan göra övergången till en efter-oljan civilisation lättare. Glöm fantasierna om generation 4 och torium. De är fantasier vi inte har pengar till idag och än mindre om 50 år, när de är utslitna och behöver bytas ut mot nya.
    Energiproduktionen måste baseras på känd och fungerande teknik. Vindelverk är en fungerande teknik, elektrolys för framställning av vätgas fungerar men behöver skalas upp och det går alldeles utmärkt att driva bilar och traktorer med vätgas. Vätgas är också en användbar råvara för den kemiska industrin.
    Men övergången kommer att bli otäck. Jag tror bland annat att militär måste sättas in för att hindra att organiserad plundring helt förstör landet.

    SvaraRadera
  14. Vi odlar endast 48 % av den potentiella regnbevattnade marken - läs på istället för att komma med larviga undergångsprofetior.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magnus Redin2013-07-11 23:24

      48% är en väldigt stor andel!

      Radera
    2. men 100 % är dubbelt så mycket...

      Vad jag försöker säga är

      1) vi odlar globalt redan idag mat nog för att ge 14 miljarder människor nog att äta. (FAOSTAT) Enligt FAO lider dubbelt så många människor av fetma som av hunger

      2) Afrika har pga ålderdomliga jordbruksmetoder, och brist på investeringskapital endast 10 % av sin potentiella avkastning - och som SNF visar i sin årsbok - det har inte med industrijordbruk eller ekologiskt att göra - utan framför allt fattigdom och okunskap. Afrika har varit nettoexportörer och har full möjlighet att bli det igen. Läs exv. Lynd & Woods Perspective: A new hope for Africa

      3) Det finns ENORMA arealer regnbevattnad, bördig mark som inte används alls - eller möjligen till lite extensivt bete eller vedsamling i Afrika. Sydamerika har enorma outnyttjade och underutnyttjade arealer. Läs exv Världsbankens Africa can help feed Africa.

      Summa summarum - vi klarar att försörja en betydligt större befolkning än idag, också om den beryktade peak-fosfor skulle slå till.

      Däremot behöver vi börja investera i jordbruket - och i Afrika handlar det om en strukturrationalisering och i Sydamerika att bryta upp de stora latifundios och även att överge metoder som fungerade när det fanns en halv miljard människor på jorden - men som inte fungerar idag (svedjebruk, vedeldning etc). Det handlar också om att använda cashcrops - som biobränsle, eftersom matmarknaden redan är mättad och världsmarknadspriset på mat (pga subventioner) ligger under produktionskostnaden för en afrikansk bonde

      Radera
    3. 1) Ska vi upp till 14 miljarder människor innan det kraschar?

      2) Visst finns det många saker att göra för att förbättra delar av Afrikas jordbruk. Vissa delar av Afrika är dock redan kraftigt överbefolkade och har ingen möjlighet att öka livsmedelsproduktionen, exempelvis Somalia. I nästan hela Afrika söder om Sahara växer dessutom befolkningen snabbt, vilket försvårar ALLT.

      3) Var hittar du denna mark i Afrika? I Sydamerika möjligtvis, men vilka länder/områden avser du då?

      Radera
    4. 1) Enligt alla prognoser kommer världsbefolkningen att plana ut runt 10-11 miljarder - det blir ingen krasch, utan en mjuklandning.

      2) Det finns ENORMA saker att göra i Afrika. Snittavkastningen är 1,5 ton/ha. I resten av världen ligger den på 5-8 ton/ha. Och då har Afrika betydligt bättre naturgivna förutsättningar - de bör kunna skörda över 10 ton/ha. Potentialerna är naturligtvis inte lika stora överallt, men det finns inget som säger att varje land ska vara självförsörjande - allra minst i Afrika där landgränserna är helt slumpmässigt dragna.

      3) läs världsbankens rapport. Det finns minst 200 miljoner ha i gräsbältet, några andra tips: Etiopien utnyttjar 12 % av sin jordbruksmark, Tanzania 15 %, Sydsudan mindre än 10 %.

      Potentialen finns, men kapitalet saknas. Västvärldens bistånd har totalt svikit och koncentrerat sig på genderfrågor istället för att utveckla jordbruket - samtidigt som man underminerar alla möjligheter till utveckling genom att dumpa sitt matöverskott på världsmarknaden och hålla så låga priser att Afrika aldrig kan konkurrera. Och om någon skulle få för sig att investera i afrikanskt jordbruk så kommer direkt ett antal nyttiga idioter och skriker om land grabbing - oavsett om det är ett bra eller dåligt projekt.

      Radera
    5. Ja, att pressa ner livsmedelspriserna ger många olika problem.

      Radera
    6. Jag har skummat Världsbankens rapport och den har en del problem.
      För det första talas det om "modern seeds", vilket i klartext betyder att afrikanerna skulle köpa utsäde (av mestadels patenterade sorter) från multinationella storföretag såsom Monsanto och Syngenta. Därmed skulle Afrikas bönder hamna i samma problem som många bönder i Indien gjort med skuldsättning för att köpa utsäde. Dessutom kommer därigenom den genetiska basen för grödorna att bli smalare, när lokala sorter ersätts av kommersiella. Risken för att stora delar av skörden slås ut av sjukdomar ökar.
      Det talas om hur hybridmajs skulle kunna drastiskt öka produktionen i Etiopien, men då glömmer man för det första att hybridmajs (F1-sorter) kräver storskalig fröframställning, vilket knappast är en hållbar väg framåt. Det vore bättre att satsa på att öka avkastningen genom öppenpollinerade sorter (icke F1).
      Dessutom är dessa hybrider optimerade för att ge höga skördar med ordentliga givor av konstgödsel. Det är tveksamt hur höga skördar de kan ge utan tillförsel av konstgödsel.
      Dessutom talas det om att det behövs konstgödsel, som vi alla vet är en ändlig resurs. Visst skulle det hjälpa livsmedelsproduktionen på kort sikt, men inte på längre sikt (typ efter peak fosfor 2030).

      Radera
    7. Har du någon källa på de där låga siffrorna för användning av jordbruksmark i Etiopien, Tanzania och Sydsudan? De låter orimligt låga.

      Radera
    8. FAOSTAT. Uttalanden från Jordbruksministrarna i respektive länder på div konferenser och vid samtal med dem.

      Men du skäller under fel träd. Vi behöver inte odla upp denna mark för att föda befolkningen - vi producerar redan mat nog för 14 miljarder människor, det finns dubbelt så många överfeta som hungrande - det som behövs är investeringar i att minska svinnet, en rättvisare fördelning och framför allt fattigdomsbekämpning!

      Som en del i denna fattigdomsbekämpning handlar det om att strukturrationalisera jordbruket. Det kommer att ytterligare öka överproduktionen och en del av denna effektivitetsvinst bör vi ta ut i biobränsle och biokemikalier för att minska klimatpåverkan - som verkligen kan bli ett hot mot jordbruket i framtiden.

      Först när dessa möjligheter utnyttjats fullt ut, borde vi fundera över om vi ska ta ytterligare mark i anspråk.

      Nu lär det inte bli så - eftersom ingen har investerat i Afrikas jordbruk sedan 60-talet, börjar regeringarna ta saken i egna händer, och såväl Etiopien, Tanzania och Sydsudan och en hel del andra länder bjuder in utländska investerare att bruka deras mark. Indier och kineser har varit snabba på att utnyttja situationen - men även om de kör storskaligt, så är det inte säkert att de kör uthålligt.

      Enda sättet att förbättra detta är att själv skapa så bra projekt som möjligt - och inte lyssna på nyttiga idioter som skriker om land grabbing.

      Radera
    9. Monsanto har inte monopol på modern seeds - jag önskar att du kunde lyfta blicken en liten, liten aning från dina dysterprofetior och se det positiva som händer i världen.

      Brasilien är ett utmärkt exempel på hur man genom forskning på lokalanpassade grödor har fått fram modern seeds. Detta har lett till att Brasilien de senaste 20 åren har

      1) så gott som utrotat svälten inom landet
      2) startat ett ambitiöst fattigdomsbekämpningsprogram
      3) kraftigt ökat sin matexport
      4) ersatt mer än 50 % av sin bensinförbrukning med biodrivmedel
      5) minskat avskogningen av Amazonas med 75 %

      Radera
  15. Ooops slarvfel - det finns 360 miljoner ha outnyttjad jordbruksmark i gräsbältet... (dvs motsvarande drygt 25 % av den totala globala åkermarken som odlas idag. Det är INTE brist på mark)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hittade rapporten som talar om jättemycket "outnyttjad jordbruksmark" i savannbältet: Awakening Africa’s Sleeping Giant - Prospects for Commercial Agriculture in the Guinea Savannah Zone and Beyond.
      Tyvärr bygger även denna på tillförsel av den ändliga resursen konstgödsel, eftersom det till stor del rör sig om "infertile soils", d.v.s. ofruktbara jordar. Som jag skrev - det mesta av den riktigt fruktbara jorden är redan upptagen av jordbruk. Dessutom lider savannbältet av "variable rainfall", alltså variabelt regn. Det finns alltså orsaker till att savannerna används för extensiv boskapsuppfödning istället för intensivt åkerbruk. Och vad kommer de redan boende i området att säga? Det är inte så att marken är "ledig", utan den används som sagt alltså främst av boskapsskötande folk.
      Ditt påstående om "360 miljoner ha outnyttjad jordbruksmark" stämmer alltså inte. För det första är den inte "outnyttjad", utan bara inte lika intensivt utnyttjad. För det andra kan större delen av marken inte användas som åkermark utan tillförsel av konstgödsel.
      Det ÄR alltså BRIST PÅ MARK!
      Den andra rapporten från Världsbanken finns här: Africa Can Feed Africa

      Radera
    2. Nej - savannen är till större delen oerhört bördig, likaså Etiopien, Sydsudan, Tanzania, Mocambique, Zambia och en hel del andra marker - regnbevattnade.(vi pratar alltså inte om de marker som inte kräver bevattning). Däremot finns en hel del utarmade lateritjordar som behöver gödslas upp - men det betyder inte att de ska konstgödslas i all evighet - som Ann-Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren visar i Jorden vi äter - det handlar inte om konstgödsel vs ekologiskt - även ekologiskt jordbruk får stora skördar om man gör det på rätt sätt. (Dessutom - konstgödsel är ingen ändlig resurs utan en förnybar. Det som krävs är energi - och det finns massor av såväl solenergi som geotermisk energi - som redan idag används till att tillverka konstgödsel).


      Och nej marken utnyttjas inte. Det går enstaka djur på den här och där - det är allt. Vi kan dra en parallell till det brasilianska betet - där går 0,7 djur per ha. I Sverige (som har betydligt magrare jordar) räknar vi med minimum 2 djur/ha på ogödslad naturbetesmark - betar man mindre än så får man igenväxning och osmakliga växter tar över så att betet hamnar i en ond spiral och bra blir sämre och sämre. Betesmarker måste betas rejält om de ska förbli produktiva, för lågt betestryck startar en ond spiral.

      ---
      Afrikas framtid är INTE medeltida herde-bruk- jag hoppas VERKLIGEN inte att du är en av dessa Bullerby-romantiker som anser att Afrika ska leva på att vakta getter och att fortsätta att dö av vedeldad matlagning! Det finns anledningar till att vi avskaffade herdarna i västvärlden - bl.a. för att barn ska gå i skola snarare än att vakta djur. Bl.a. för att bofasthet och sanitet krävs för att få ner barnadödlighet till den nivå att befolkningsökningen faktiskt planar ut.

      Däremot har du alldeles rätt att det UTÖVER dessa 360 Mha potentiell åker finns stora arealer som bäst utnyttjas som betesmark. Där finns fortfarande mycket att göra för att hitta den optimala betesregimen och hur detta ska kombineras med en dräglig levnadsstandard för brukarna - Alan Savory och hans institut är naturligtvis en föregångare.


      Radera
    3. Anonym 2013-07-12 15:01:
      Nej - de 360 Mha savann det talas om i Världsbankens rapport är till största delen INTE särskilt långsiktigt bördig som åkermark. Särskilt inte i en värld utan konstgödsel. Hur länge kalken som behövs för den initiala jordförbättringen räcker vet jag faktiskt inte.
      Konstgödselns P och K är definitivt ändliga resurser (även om N inte är det, utan kan framställas med energiinsats eller fixeras av baljväxter). Ska du klara jordbruket bara på ett lokalt fosforkretslopp får du mycket mindre fosfor för växterna och därmed mindre skördar. Särskilt om du skickar iväg en massa jordbruksprodukter till städerna men inte får tillbaks deras avföring och urin som gödsel.

      Radera
    4. Just därför ska du endast skicka iväg kol, väte och syre - biobränsle!

      Radera
    5. Tror du ska läsa rapporten lite noggrannare. ;-)

      Citerar:
      ... barely a fraction of FERTILE agricultural land is being cultivated—just 10% of the 400 million hectares of agricultural land in the Guinea Savannah zone that covers a large part of Africa

      Radera
  16. Det är bra att det går att öka jordbruksproduktionen på savannen i Afrika. Först bör man nog utrota de sista resterna av Megafaunan som finns i Afrika. Att utrota Megafaunan har vi lyckats bra med i Europa, Asien samt Amerika.

    Hur skulle ett jordbruk vara möjligt i ett område tillsammans med Megafaunan? Titta på Indien, där är det ständiga konflikter mellan bönder och den lilla rest av megafaunan som finns kvar där, vilka drar de kortaste strået?

    Optimismen om att vi ska kunna föda en allt större befolkning är ekvivalent med att vi ständigt utrotar andra arter på jorden i allt högre takt.

    Denna globala katastrof för livet på jorden har pågått i allt ökande takt under de senaste 70000 åren.

    Homo sapiens, den största katastrofen i jordens historia under de senaste 65 miljoner åren.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 2013-07-12 14:48:
      Exakt, den vilda faunan är bara i vägen :-)

      Radera
    2. 1) befolkningsökningen planar ut och minskar därefter

      2) Indien har brist på jordbruksmark och därför konflikter - det är alla överens om - men varken Afrika eller Sydamerika har det.

      3) Europa har inte utrotat sin megafauna - även om det kanske var på håret med Przewalskys häst och Visenten. Inte heller Sydamerika har utrotat megafaunan, inte heller Nordamerika - tvärtom går det alltfler bison på prärien idag. Inte lika många som på 1800-talet, men tillräckligt många för att hålla stammen vital.

      Radera
    3. Även i Afrika finns numera många konflikter om jordbruksmark.
      Stora delar av megafaunan i Europa har utrotats, t.ex.: Vildhästar (de vildhästar som idag finns i vissa delar av Europa är förvildade tamhästar), uroxe, leopard, lejon, samt jättehjort och mammut på ett tidigt stadium.
      Vissa arter av större vilda djur finns visserligen kvar i vissa delar, men är helt utrotade i större delen av Europa.
      Liknande gäller Amerika.
      Przewalskys häst skiljer sig från de utdöda europeiska vildhästarna bland annat vad gäller kromosomantal - den är därför inte relevant när vi talar om europeiska urhästar.

      Radera
    4. Ja - det finns delar av Afrika där jordbruksmarken, med nuvarande ålderdomliga metoder inte räcker till så att alla kan vara bönder. Rwanda är ett sådant ställe. Som jag skrev ovan - det behövs en strukturrationalisering. Alla kommer inte att kunna vara bönder, det går inte att bedriva ett rationellt jordbruk på 0,5 ha - inte ens på de bördiga jordarna i Sydsudan, eller i Nilens översvämmningsområden.

      - - -

      Det blir lite larvigt när du drar in pre- och tidigneolitisk utrotning (såväl jättehjortens som mammutens utdöende är f.ö diskuterat) - jag pratar om sen jordbruksexpansion.

      Det är sant att det inte finns varg i hela Europa (t.ex. inte på de brittiska öarna) - än sen? I valet mellan att minska populationerna av vilda djur en aning - men fortfarande hålla dem i gynnsam bevarandestatus - och att låta människor svälta till döds, så väljer jag det förra och är stolt över det valet. Allt annat måste nog betecknas som eko-fascism.

      Radera
    5. Så du tycker ett massutdöende av arter på jorden är larvigt?

      Under de senaste 500 åren har hastigheten på massutdöendet av arter på jorden varit lika snabb eller snabbare som under de fem tidigare stora massutdöende av arter på jorden. Massutdöende av arter är alltid kopplad till stora katastrofer, för närvarande helt orsakat av människan och hennes aktiviteter på jorden.

      Om inte denna trend stoppas så står jorden inför det sjätte stora massutdöendet av arter.



      Radera
  17. Megafaunan i Amerika bestod väl av fler olika arter än Bison? Under 8000 år efter det att människan invandrat till Nordamerika så utrotades;

    Mastodont (elefant), columbisk mammut, skräckvarg, kamel, häst, jättebälta, västbuffel, gammalbuffel, jättesengångare, masksengångare, tapir, ullhårig mammut, kejsarmammut, dvärgelefant, amerikansk gris, sabeltandad katt.

    I Europa fanns det mammut samt dvärgelefant norshörning, lejon som utrotades. I Australien var Megafaunan utrotad ca 10000 år efter de första människorna anlänt. Där försvann i princip alla däggdjur större än en människa.

    SvaraRadera
  18. Knappast av jordbruksexpansion. Det blir förvirrat om vi ska hålla många ämnen igång i samma tråd. Vill du diskutera människans neolitiska utrotningseskapader så ta det i en separat tråd är du snäll - det har mycket liten bäring på dagens situation.

    SvaraRadera
  19. Befolkningstillväxten är inte ett problem!

    Idag föder varje kvinna i världen 2,2 barn, vilket är precis över de drygt 2,0 som behövs för att hålla befolkningen konstant (inte alla kvinnor kan få barn). Anledningen till att jordens befolkning ökar under 2000-talet är ökad livslängd. I Väst har vi ökat vår livslängd under slutet av 1900-talet med 4 månader per år. Nu kommer resten av världen gå genom samma resa.

    Befolkningen kommer toppa kring 9 miljarder människor i mitten av 2000-talet. Därefter, om resten av världen tar sig sig halvvägs mot västvärldens mönster, kommer befolkningen kanske till och med börja sjunka då födelsetalen inte kommer hålla uppe befolkningen globalt. Inte kommer livslängden fortsätta öka i samma takt.

    Tekniskt har vi heller inga problem att mätta 9 miljarder människor, svält är ett politiskt problem och inget annat.

    Läs Hans Rosling (börja följa honom på Twitter t ex), han skriver mycket om detta och den felaktiga bild världen har av jordens befolkning.

    SvaraRadera
  20. Flute, förstår inte riktigt hur du tänker! Ska man följa A Roslings statistiska internpoleringar så hamnar vi på 9 miljarder 2050 vare sig vi vill eller inte. Men det gäller under förutsättningar att vi har knullgummin eller kondomer som det heter nu, rent vatten och en familj som får äta sig mätta och samtidigt vet att de få barn som garanterar dem en bra ålderdom, Hur troligt är det?

    SvaraRadera
  21. Flute analyserar sunt i en känslig fråga. Jag har flertalet gånger försökt lyfta liknande frågor i diverse olika forum, ständigt blir man kritiserad som allt ifrån dogmatisk malthus-anhängare, teknikhatare eller nazist.

    Befolkningen kommer obönhörligen gå ned.
    Till svält och sjukdom kan man lägga till krig och våld.

    Börjar bli oerhört ledsamt med alla teknik-naivister överallt som tror att man kan tiga ihjäl det här problemet.

    SvaraRadera
  22. Den viktigaste frågan är kanske: Varför vill vi bli fler? Varför övertrumfar inte de politiska partierna varandra i olika program för att minska befolkningen i Sverige, så att miljö, livskvalité och resurser per invånare i Sverige kan ökas?

    I debatten klingar Annie Lööfs uttalande om att Sveriges befolkning ska ökas till 40 miljoner....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vårt ekonomiska system, och därmed hela vårt samhälle, bygger på tillväxt. Utan tillväxt kan vi aldrig betala lån+ränta. Tillväxt fås generellt genom fler människor och mer energi nyttjad per människa. Energin per capita kommer stanna av när fossila bränslen toppar detta århundrade. Toppar också befolkningen kommer vårt ekonomiska system inte hålla, vi måste hitta ett nytt. Men det har aldrig hänt i historien på ett lugnt sätt, utan enbart via krig och revolutioner.

      Radera
    2. Det är med andra ord uppenbart att vi snarast måste få bukt med det vansinniga systemet baserat på tillväxt. Vi måste konstruera ett vettigare system, helt enkelt.

      /guds avbild

      Radera
    3. Precis, finns ju verkligen inget självändamål i att vi ska bli fler. Dagens ekonomiska system som är baserat på ekonomisk tillväxt och skulder är det ju också god tid att byta ut. Banker som tjänar fruktansvärda summor genom att "hitta på" nya pengar så att folk skuldsätter sig upp över öronen vilket i slutändan gynnar en väldigt liten del av befolkningen.
      Passar på att länka till en intressant dokumentär som tar upp allt detta
      https://www.youtube.com/watch?v=7laXeTqr6Qw

      http://www.steg3.se/

      Radera
  23. Jag gör ett försök till att ta upp fosfor och börjar med Sverige. 2011 använde Sveriges bönder 4 kg fosfor per ha och priset var 20 kr/kg. 80 kr per ha bör bli ungefär 2 öre per kg om jag gissar 4 ton skörd. Stiger priset kraftigt finns gott om nya källor till fosfor än de i dag dominerande gruvorna. För Sverige försvinner den mesta fosforn via gödsel hos djurgårdarna men nästan all debatt handlar om vad som försvinner via reningsverk. Spannmålsgårdar och djurgårdar ligger för sig och fosforn i konstgödning anses så billig idag att det mesta av skiten från djurgårdarna inte återförs till spannmålsodlingen.

    Hur ovanstående gäller för andra länder vet jag inte men misstänker starkt att det gäller för många andra västländer.

    Kvarvarande fosforfyndigheter utgår från begreppet ”brytvärd fosfor”. Vad är då begreppet ”brytvärd” ?
    Fyndigheter har olika halter. Ju högre halt desto billigare blir utvinningen. Geografiska läget har också betydelse. Därför börjar man utvinningen vid de rikaste och mest lättarbetade fyndigheterna och vandrar successivt mot mer fattiga fyndigheter. Begreppet ”brytvärd fosfor” blir i hög grad en fråga om hur mycket fosforn får kosta. Ju mindre fosforn anses få kosta att utvinna, desto mindre mängd ”kvarvarande” fosfor finns att ta i anspråk. De befintliga anläggningar finns idag i främst Afrika. Sedan kan man stanna vid den utbyggda infrastrukturen av dagbrott, vägar, järnvägar, förråd och hamnar m m. Då kan man få fram låga siffror på ”kvarvarande brytvärd fosfor”. Flyttar man sig någon mil finns nya mängder som inte tas med i redovisningen. Man kan begränsa sig till de fyndigheter som har låg kadmiumhalt och utelämna andra, trots att det finns tekniska metoder idag som kan avskilja kadmium från fosforråvaran.

    En påstådd kommande fosforbrist beror med andra ord inte på att fosforn ”håller på att slut” utan på subjektiva ekonomiska politiska och praktiska optimeringar.

    Det är självklart att vi skall hushålla med jordbrukets växtnäring och återföra den på bästa sätt. Dagens behov av importerad gruvutvunnen fosfor kan minskas radikalt eller närmast upphöra genom följande åtgärder:

    1. Stallgödsel till foderodlingen. (Innehåller cirka 20 000 ton tämligen ren fosfor).

    2. Återföra fosforn från reningsverk (cirka 4 000 ton) i lättlöslig form efter avskiljning från allt annat kemiskt avfall i avloppet.

    3. Genom forskning finna nya vägar när det gäller att tillgodogöra sig svårlöslig fosfor i marken, tex genom studier av mykorrhiza. Detta är rotsvampar som lever i symbios med växter och som påverkar växtnäringsförsörjningen. En annan väg kan vara att finna växtföljder som är optimala för fosforfrågan.
    Övergödningen av våra kuster begränsas genom att fosfortillförseln i jordbruket förfinas och avvägs med avseende på tidpunkt för gödsling, mängden relativt olika grödor, den kemiska formen av fosfor m m.

    4. Utveckla teknisk/ekonomiska metoder att skilja fosfor och andra växtnäringsämnen från miljögifter, tungmetaller, läkemedelsrester, hormoner, radioaktiva ämnen mm. Redan uppbruten apatit (kalciumfosfat) i våra gruvområden ger oss stora möjligheter att bli självförsörjande på fosfor i en lång framtid.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grödornas upptag av fosfor är cirka 20 kg/ha och detta måste naturligtvis tillföras jorden på något sätt. När priserna inom jordbruket var höga (innan EU), fosforn var billig och läckage till vattendrag inte ansågs ha någon större betydelse spreds mycket stora mängder och detta finns kvar i marken.

      Man kan säkert få fram fosfor från apatit och annat vid en tillräckligt hög kostnad och tillsats inom energi, material, arbete och kapital. Kostnaderna kommer in i den allmänna konkursen. Enligt vad jag skrev ovan blir allt dyrare och upptar en allt större del av BNP, vilket ger kollapsen. Det blir alltså inte direkt brist på ”mat”, utan välståndet går mot noll. Om pengarna spenderas på mat eller annat är en sekundär fråga. Alla konkurrerar om naturresurserna och vissa länder och individer får bara för lite.

      http://www.vaxteko.nu/html/sll/stiftelsen_lantbruksforskning/rapport_slf/RSLF47/RSLF47H.PDF

      http://www.yara.se/fertilizer/crop_advice/agriculture/phosphorus_fertilization/index.aspx

      Radera
    2. Om man nu skulle öka från 4 kg till 20 kg blir kostnaden 10 öre. I övrigt har jag för mig att fosforn från Finland kommer just från apatit.

      Det är mer meningsfullt att se begränsningar i energi eller problem med bevattning i andra länder än just fosfor när det gäller världens matförsörjning.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  24. Patrik, den frågan ställer jag mig också ofta. Att politikerna vill bli fler är förstås att dom är marionetter åt bankerna som vill ha evig tillväxt (= mer pengar).

    "The greatest shortcoming of the human race is our inability to understand the exponential function."

    Filmtips:
    http://www.youtube.com/watch?v=umFnrvcS6AQ

    SvaraRadera
  25. Är inte en halv miljard vad som står på "the Georgia stones"

    SvaraRadera
  26. Angående siffran 7 miljarder:
    Då den verkar komma från en Federal byrå från Amerika, borde vi då egentligen lita på den? (Det är ju inte okänt att det fuskas med siffror...)

    Tänk om det i verkligheten redan bor 15-16 miljarder på jorden?
    För jag menar, hur bra koll är det möjligt att ha egentligen, /_\ ?

    Visst visst, man kan dra massa hypotetiska exempel om beräknad storlek, volym m.m...

    But think about it...

    SvaraRadera
  27. Eu ger bidrag för träda.
    Vet du hur stor arealen är?
    Såg inte detta ditt alster förrän i dag!
    Vad säger Hans Rosling om födelsesiffrorna i Afrika ?.
    Han är ju helt säker att de sjunker.

    SvaraRadera
  28. Angående ökenspridningen
    Enligt artikel i DN tycks det tvärtom börjat grönska de senaste 20 åren.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.