2015-10-26

Brist 1: Lärare

Redan innan Sverige i år tog emot rekordmånga flyktingar hade vi brist på legitimerade lärare. Detta är något som jag hört både från mina barns skola och från vänner som jobbar inom skolväsendet. Med ännu fler barn lär inte lärarbristen minska.

Ett problem är att regeringen M+KD+FP+C införde krav på lärarlegitimation. Detta i kombination med att alltför få lärare har skaffat legitimation har lett till den situation vi nu har. Alla inom skolväsendet visste hur situationen i verkligheten såg ut. Styrande politiker ignorerade detta. Skolverket lät ett tag skolorna få dispens för olegitimerade lärare, men från 1 juli i år gäller krav på lärarlegitimation.

Kravet på lärarlegitimation leder förstås till att skolorna konkurrerar med varandra om befintliga lärare. De mest attraktiva skolorna har självklart lättast att värva de legitimerade lärarna. Mindre attraktiva skolor får klara sig bäst de kan. Detta gäller förstås i hög grad skolor i områden med socioekonomiska problem (ofta invandrartäta) och kommer säkerligen att gälla de flesta av de skolor där de nyanlända barnen nu hamnar. Ett slags "apartheid" har därmed byggts in i skolsystemet.

Min gissning är att kravet på lärarlegitimation kommer att slopas tämligen snart, helt enkelt av nödtvång.

Tillägg: Jag läser nu att lärarbrist bromsar extra svenskundervisning för nyanlända barn. "Reglerna är konstruerade så att skolorna måste ha en legitimerad lärare i svenska eller svenska som andraspråk till extraundervisningen. Men sådana är inte lätt att hitta, och Skolverket vill därför att skolorna ska kunna anlita en annan lärare som bedöms som lämplig."

Det blir många regler som kommer att behöva omprövas.


Tillägg 2: Ett stort problem är att lärare utan legitimation inte får tillsvidareanställas. Det blir alltså en mängd lärare som bara får anställningar på högst sex månader. De minst attraktiva skolorna kommer att få lärarbyten oftare, vilket leder till sämre undervisning, då det tar tid för en ny lärare att lära känna eleverna, få deras förtroende och sätta sig in i deras eventuella problematik. Att legitimationslösa lärare inte får tillsvidareanställningar leder också till en osäkrare arbetsmarknadssituation för dem.

6 kommentarer:

  1. Gissar att lärarlönerna för behöriga höjs lite mer och att man tar in obehöriga med lägre lön. I överenskommelsen nyss mellan de sex partierna var väl en punkt att lärare bland flyktingar skulle få undervisa de som har samma språk. Om det sköts väl borde en hel del förbättras. Med sköts väl menar jag att resurser sätts in för att snabbt hitta och få dessa lärare i arbete och inte låta dem sitta sysslolösa i en förläggning medan flyktingbarnen får mer bristfällig skola.

    På min dotters skola har de en anställd nu som talar samma språk som de fem flyktingbarn de har. Min dotter har nu två nyanlända som snabbt lär sig mer svenska och försöker så gott de kan i hennes ämnen. Men det är givetvis inte så lätt för henne att förklara för barnen när den som kan språket är med något annat barn. Givetvis rådfrågade hon en gammal lärare i SFI och fick lite tips.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett stort problem är att lärare utan legitimation inte får tillsvidareanställas. Det blir alltså en mängd lärare som bara får anställningar på högst sex månader. De minst attraktiva skolorna kommer att få lärarbyten oftare, vilket leder till sämre undervisning, då det tar tid för en ny lärare att lära känna eleverna, få deras förtroende och sätta sig in i deras eventuella problematik.

      Radera
  2. Det vore en gåva av guds nåde om shabraket med lärarlegitimationer som fd Nya Alliansen skapat, slopas och notan sedan för all skiten, på något sätt adresseras till de som eftersträvade det.

    SvaraRadera
  3. Rimligtvis borde det procentuellt komma lika många lärare som andra yrkesgrupper. Varför inte bara ha t.ex en helt arabisktalande skola? Vad skulle vitsen vara att lära alla svenska. Vi kan istället bli ett på riktigt multikulturellt samhälle. De allra flesta myndigheter har redan information på de 10-tals största språken. Vi skulle kunna erkänna arabiska och t.ex somaliska som ett minoritetsspråk.

    SvaraRadera
  4. I Rwanda har de också problem med låg status på läraryrket, lösningen där är att beväpna dem för att höja statusen.

    SvaraRadera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.