Problemländer på horisonten

Häromdagen skrev jag:
"Ett antal länder befinner sig mer eller mindre på (eller över) gränsen till ekonomisk kollaps eller valutakollaps. Just nu får de nödhjälp, men det är som jag ser det åtgärder som bara hjälper tillfälligt, på samma sätt som för bilindustrin. Möjligen kan man hålla kollapsen stången i några månader."

Nu tänkte jag ta upp lite mer detaljer runt några av dessa länder och även deras tänkbara följdeffekter för världens och Sveriges ekonomier. I nuvarande världsekonomiska krisläge gäller det att ha radarn inställd på högsta känslighet för att snappa upp händelser som kan påverka en själv på något plan.

Vi börjar närmast oss med Lettland. Häromdagen beviljades ett nödlånepaket på 7,5 miljarder euro från EU, Sverige, Danmark, Finland, Norge, IMF, EBRD och Världsbanken för att stötta upp Parex bank och den lettiska valutan. Sverige är ju i högsta grad insyltat i Lettland, genom att Swedbank och SEB är stora där, framförallt på utlåning. En allvarlig kris i Lettland skulle därmed drabba oss direkt, men med tanke på den Lettiska ekonomis litenhet lär det inte drabba världsekonomin som helhet särskilt hårt. Grundproblemet i Lettland är, som i så många andra länder, att man i för stor utsträckning har levt på lånade pengar. Dessutom är en stor andel av lånen i utländsk valuta. Faller latsens koppling till euron drabbas ekonomin därför mycket hårt. Tyvärr är som jag ser det en frikoppling av valutan i längden oundviklig (kan någon nämna ett historiskt exempel på valutakursförsvar i liknande krisländer som lyckats i längden?). De ytterligare lån som ges genom detta paket kommer därför att antingen spä på problemet i längden, eller lämpa över problemet på långivarna, som kanske blir tvungna att efterskänka lånen.

Det kan tilläggas att Lettlands BNP sjönk med 4,6% under tredje kvartalet i år. Hur desperat situationen är understryks av att lettiska säkerhetspolisen för några veckor sedan grep professor Dmitrijs Smirnovs för att ha spridit "osann information" om bankerna och valutan och höll honom för förhör i två dagar. För att följa det politiska läget i Lettland kan man bl.a. läsa bloggen Free Speech Emergency in Latvia.

Ganska nära oss ligger ju också Island, som man kan läsa om både här och där. Men där har ju kraschen redan skett, så vidare påverkan på Sveriges och världens ekonomi är nog av det mindre slaget. Islands statsskuld har fyrfaldigats, ekonomin beräknas krympa med 10% nästa år, arbetslösheten väntas trefaldigas, räntan ligger på tvåsiffriga tal. För islänningarna själva kan det bli betydligt sämre om situationen skulle urarta.

Nästa ganska näraliggande land på min krisradar är Irland, som var först ut i EU i år med att officiellt gå in i recession. Irland var också först ut i EU med vidlyftiga garantier för bankinsättningar. Häromdagen kom nyheten om ett krispaket på 5,5 miljarder euro för tre stora banker. Anglo Irish Bank blir därmed till 75% statsägd, och Bank of Ireland och Allied Irish Banks till 25% statsägda. Anglo Irish Banks VD och styrelseordförande avgick nyligen efter en låneskandal. Aktiekursen för Anglo Irish Banks har fallit från över €10 i början av året till nu senast €0,15. Industriproduktionen på Irland föll i oktober snabbast av alla EU-länder - minus 6,4 procent. Irland har haft en jättestor bostadsbubbla som nu är rejält spräckt. Den har som alla bostadsbubblor karakteriserats av excesser av alla de slag - byggfusk, bostadsköp i spekulationssyfte, köp för uthyrning, hög belåning, osv. Eftersom Irland är EU-medlem och sedan länge väl integrerat riskerar allt detta att drabba övriga EU hårt, även om Irlands ekonomi inte utgör särskilt stor andel av EUs totala ekonomi (runt 1,6% av EUs BNP). Irlands ekonomi har dock fortfarande en hel del styrka kvar, varför vägen till kollaps är lång (betydligt längre än för t.ex. Lettland), men landet får dock ändå en plats i min lista över kriser som bara kommer att bli värre nästa år.

Jag återkommer om någon dag med fler länder på min krisradarskärm.