Höjda räntor

Veckans trend verkar vara högre räntor. Överallt och på allt.

Vi börjar här i Sverige, där SBAB nu höjer boräntorna. Det är räntorna med bindningstider mellan fem och tio år som höjs med mellan 0,08 och 0,24 procentenheter. Boräntor med kort bindningstid ligger fortfarande ganska still, men som synes nedan har räntorna på de längre bindningstiderna börjat sticka uppåt.
Skulle man minimera sin bundna ränta skulle man ha gjort det redan i januari. Di har pratat med Torbjörn Isaksson på Nordea, som anser att botten för boräntor är passerad. Detta beror på att de längre räntorna börjat stiga på kreditmarknaderna där SBAB och bankerna lånar upp pengar för sina bolån. Men än så länge stiger bolåneräntorna sakta, så det är ingen panik för den som tänker binda sin ränta.

Betydligt mer dramatiskt är läget i USA, där bolåneräntorna steg kraftigt igår. Tydligen lyckas herr Bernanke på Federal Reserve inte längre hålla boräntorna nere längre. Detta kommer att orsaka problem, då man hade förväntat sig att de sänkta boräntorna skulle mildra den amerikanska bolånekrisen, men nu när räntorna plötsligt stiger igen så försvinner denna effekt. Det ser ut som om krisen nu definitivt är på väg in i sin andra våg. De många amerikaner som inte hann att binda sina räntor på lägre nivåer kommer nu att drabbas av "oväntat" höga räntebetalningar, när det ekonomiska läget för många redan är allvarligt.

Att bolåneräntorna stiger i USA hänger i sin tur ihop med att räntorna på långa statsobligationer i USA stigit kraftigt. Nedan ser ni räntekurvorna för några datum. Botten var runt jul, och sen dess har räntan på 30-åriga amerikanska statsobligationer stigit från runt 2,5% till runt 4,5%. Även räntat på de 10-åriga statsobligationerna har stigit kraftigt, och många bolåneräntor är knutna till dem.

Lägg märke till hur brant den röda kurvan lutar. Detta är bland de största skillnader mellan långa och korta räntor som någonsin noterats för amerikanska statspapper. Visserligen har räntorna fallit tillbaka lite idag, men de långa räntorna är fortfarande nästan lika höga.

Vad beror då detta på? Har världen tappat förtroendet för USAs betalningsförmåga? Nej, svaret kommer nog om man tittar på kurvan över räntan på inflationsskyddade statsobligationer kontra "vanliga".

Som synes har räntan på 20-åriga inflationsskyddade amerikanska statsobligationer hållit sig ganska stilla och fluktuerat mellan 2 och 2,5 procent, medan räntan på vanliga 20-åriga amerikanska statsobligationer har ökat stadigt från 3,25 till 4,5 procent. Det handlar alltså om att inflationsförväntningarna på längre sikt har börjat öka. Hade det handlat om rädsla för USAs betalningsförmåga hade även räntan på inflationsskyddade obligationer stigit.

Jag får säkert orsak att återkomma till räntor - jag ska försöka hinna skriva lite om övriga svenska räntor också.