Men... med en liten anpassning kan man fixa smarta kommunikationer till Kolmårdens djurpark. Titta på kartan till höger. Den sneda svarta linjen i överkant är järnvägen Nyköping-Norrköping med trafik direkt från Stockholm. Den heldragna röda linjen är en del av den gamla järnvägsbanken till den på 1930-talet nedlagda smalspårsbanan Stavsjö järnväg, som numera är bilväg, men där man lätt skulle kunna lägga nytt spår. Den streckade röda linjen är min idé till ungefärlig vidare dragning av järnvägen, med hänsyn tagen till höjdkurvorna. Det skulle bli omkring fem och en halv kilometer järnväg. Inte alltför dyrt eller komplicerat att anlägga. Vid korsningen med stambanan finns resterna av Stavsjö station kvar, så där skulle man lätt kunna bygga en perrong och eventuellt ett mötesspår. Den lilla sidobanan till Kolmården kan elektrifieras och trafikeras med t.ex. spårvagnar eller också gör man den mer turistiskt attraktiv genom att trafikera den med ånglok. Vill man ha kvar bilvägen kan man lägga gaturäls (à la spårvagn) istället för vignolräls (vanlig järnvägsräls).Det vore ju synd att slösa bort de investeringar som genom åren gjorts i denna fina djurpark. Alla som anklagar mig för att vara för pessimistisk - se nu att jag kan "tänka positivt" också.
Är det inte bäst att i framtiden flytta ihop allt och alla i megastäder så man slipper så mycket transporter som möjligt?
SvaraRaderaOm peak oil betyder minskad biltrafik och inte bara växling till andra motorer så är det en OK idé. Finns fler gamla järnvägar som då kan dammas av eller återanläggas.
SvaraRaderaFör övrigt, oavsett vad som händer med bilarna, är att vi borde strukturera om den sk glesbygden. Upprätta en konkret plan för avveckling av 50% av densamma. Då kan vi satsa mer koncentrerat på urbana centra och samtidigt återskapa mer naturmark. En värdefull resurs i sig.
Vi har inte råd att upprätthålla en infrastruktur som skapats utefter en situation vi hade för 100 år sedan.
Urbana centra/megastäder förutsätter omfattande transporter av mat. Detta innebär en utarmning av näringsämnen från jorden/landsbygden som hamnar i staden och så småningom idag ofta något övergött vatten (t.ex. Östersjön). Dessutom måste utarmningen av näringsämnen idag kompenseras med (fossilbaserad) konstgödsel. Som kan bli dyr i framtiden.
SvaraRaderaEtt möjligt alternativ till megastäder är alltså motsatsen, dvs ruralisering - att fler flyttar till småstäder och till landet för att ha närmare till matproduktionen och för att skapa lokala hållbara samhällen.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/29/en-miljon-svenskar-maste-bli-bonder-att-undvika-svalt
Urbana centra omges ju av produktiv landsbygd. Transporterna blir då lokala.
SvaraRaderaMegastäder är ett relativt begrepp i en så gles del av världen som vår. Anledningen att föreslå planerad avveckling av halva nuvarande landsbygdsstruktur är att vi helt enkelt är för få för att breda ut oss så mycket med bibehållen kvalitet i samhällsservicen överallt. Det brister redan stort i det.
Koncentrera i stället och vårda det övergivna som en produktiv naturresurs för kommande generationer.
Ruralisering är en intressant tanke, men då lär vi få leva som typ "Amish" allihop. Det vill inte jag.
Megastäder är inte hållbara, som Livet Efter Oljan sade, p.g.a. de omfattande transporter som krävs. Däremot är mindre tätorter en bra idé. Det kommer att behövas en ruralisering, men den kommer inte nödvändigtvis att betyda att alla bor på små gårdar. Att livet på landet idag ter sig tråkigt beror på att landsbygden blivit så avfolkad. För 100 år sedan fanns det gott om folk överallt och man behövde inte sakna grannar att prata med. Med en återbefolkning av landsbygden kommer den också att bli roligare året om.
SvaraRaderaDyrt att ta bilen? Prova att åka tåg t ex Stockholm-Göteborg 4 pers utan att boka 3 mån i förväg. Då kan vi snacka dyrt.
SvaraRaderaFredrik, vi pratar inte om vad priset (på tågresor eller mer generellt transporter) "råkar" vara idag utan om vad det kommer att kosta i framtiden. Klicka på länken "peak oil" i första meningen i blogg-texten ovan så kanske du förstår lite mer om diskussionens utgångspunkter.
SvaraRaderaFör övrigt kan jag också påpeka att diskussionen inte heller handlar om vad du eller jag känner för eller vill - utan om vad vi tror kan/kommer att hända i framtiden.
Själv skulle jag vilja vara ekonomiskt oberoende - men jag utgår inte ifrån detta när jag planerar inför framtiden.