Klimatet och havsytan

Det senaste klimatmötet i Durban resulterade i att världen nu ser ut att stäva mot ett fyragradersmål istället för det tidigare tvågradersmålet.

Trots att klimatfrågan nu hamnat i bakgrunden till mediabruset om ekonomisk kris pågår debatten ändå. Förnekarna av den antropogena globala uppvärmningen tar till olika trick för att försöka övertyga om sin syn på saken, t.ex. att använda kortare tidsserier i diagrammen eller att göra utvalda polynomanpassningar av temperaturkurvor. Den längre trenden är dock fortfarande uppåt för den globala medeltemperaturen, även om de senaste åren avvikit från denna längre trend.

Vissa kritiker inriktar sig på hur temperaturmätningarna sker, men det finns en klimatindikator som är väldigt svår att förneka, nämligen havsytans nivå. I Stockholm råkar vi ha världens längsta sammanhängande mätserie för havsvattenståndet och Thomas Hammarklint på SMHI har analyserat denna och andra svenska serier för havsvattenståndet och kommit fram till att höjningstakten har tilltagit. Om någon undrar så har han justerat för den absoluta landhöjningen.

Sedan 1886 har havsvattenståndet stigit med omkring 20 cm runt Sveriges kuster, d v s i medeltal med 1.5 mm per år. Vi kan också se en ökning för de senaste 30 åren. Regressionsanalys visar på en havsnivåhöjning på ungefär 3 mm per år för de senaste 30 åren (1980-2009). Denna höjning kan inte förklaras med t.ex. ökande vindar över Nordsjön eller vid ingången till Östersjön (Wern och Bäring, 2009). Sannolikt beror detta på global uppvärmning, som får havet att expandera när det värms upp och då vatten tillförs havet från smältande glaciärer (IPCC, 2007).

Svenska data för havsytans höjning bekräftas också från andra undersökningar. Här tittar man alltså inte på en indikator för temperaturen i sig, utan en indikator på effekterna av uppvärmningen. Det är dock svårt att komma på något annat än global uppvärmning som skulle kunna ge denna effekt globalt. Att havsytan också stigit snabbare de senaste 30 åren stämmer väl med bilden som temperaturdata ger.

En havsnivåhöjning på 3 mm per år innebär 3 cm per decennium eller 30 cm per århundrade. Även om vi fördubblar eller till och med fyrfaldigar denna takt är vi ändå långt ifrån de mest katastrofala scenarierna för havsytan (typ avsmältning av hela Grönland ger sex meters höjning). Däremot ligger vi inom IPCC:s gissningar om trolig höjning av havsytan framöver. Därmed inte sagt att effekterna av några decimeters höjd havsyta inte kan bli allvarliga för extremt låglänta havsnära områden som Maldiverna, Bangladesh, Holland eller Yangtze-flodens delta.

Dessutom är ju höjd havsnivå inte den enda obehagliga effekten av global uppvärmning, utan extremt väder ger troligen den värsta påverkan på samhällen globalt.

Kontentan är i alla fall att just havsytans höjning gör det väldigt svårt att förneka att vi har en global uppvärmning.