För att producera våra livsmedel krävs arbete. Idag sköts detta arbete till största delen av maskiner drivna på dieselolja, vilket gör att endast en mycket liten andel av befolkningen arbetar inom jordbruket. Jag tänkte räkna lite på förutsättningarna för att ersätta dessa dieseldrivna maskiner med mer långsiktigt hållbara lösningar.
Vi kan börja med en grundläggande syssla för att driva jordbruk med växtodling - plöjning. Det teknologiskt enklaste sättet att vända jorden är att gräva den för hand. Jag gräver varje år min odlingslott på 100 kvadratmeter och kan intyga att grävning är tungt arbete. Enligt en siffra jag sett i någon bok om självhushållning kan en person gräva 0,5 hektar på 2-3 veckor, vilket känns rimligt utifrån mina erfarenheter från odlingslotten.
Ett stort teknologiskt framsteg var plogen. Med en enskärig plog dragen av två hästar kan man plöja upp 0,5 hektar på en dag (enligt siffra i samma bok). Å andra sidan behöver hästarna foder och varje arbetshäst kräver cirka en hektar betes- och odlingsmark för bete, hö och kraftfoder. En del odlings- och betesmark måste alltså avsättas till hästarnas behov, men arbetsmässigt blir det lönsamt. Det är minst en faktor 14 i tidsåtgång mellan handgrävning och hästplöjning. Här har jag förstås inte räknat med den arbetstid som går åt för att sköta om hästarna och ta fram foder. Gissningsvis hamnar man runt en faktor 10 på tidsåtgången gentemot handgrävning om man tar med detta i beräkningen. Hursomhelst, om vi räknar med att man med två hästar plöjer sex dagar i veckan under sex veckor kan man alltså plöja 18 hektar åker. Det ger en faktor 9 för plöjd areal delat med areal för hästarnas "bränsle".
Nästa stora teknologiska framsteg var förstås en traktor som drog plogen. Enligt Wikipedia kan man med en traktor på 100 kW och en fyrskärig växelplog plöja upp 1-2 hektar per timme. En faktor på 16-32 i tidsåtgång jämfört med hästplöjning. Enligt Överums plogar gick det åt 18,4 liter diesel per hektar för plöjning med en 135 hk traktor och fyrskärig växelplog. Diesel har blivit dyrare på senaste tiden och kostar nu runt 15,49 per liter. Detta skulle ge en kostnad idag på ungefär 285 kronor diesel per plöjd hektar.
Men om vi nu tänker oss att man skulle driva sin traktor på biodiesel - hur stor areal skulle då behövas? Enligt Jordbruksverkets statistik ger höstraps en genomsnittlig skörd på 3240 kg/ha. Räknar vi med lägre avkastning för ekologisk raps kan man uppskattningsvis få runt 2000 kg/ha av rapsfrö. Enligt en artikel i Ny Teknik med den spännande titeln "Så gör du din egen biodiesel" går det åt cirka 3 kilo raps för att framställa en liter biodiesel. 18,4 liter biodiesel skulle alltså kräva 55 kilo raps. Dessutom behöver man 2 deciliter metanol per liter biodiesel, samt lite kaliumhydroxid (0,9 cl enligt artikeln). Utifrån mina tidigare beräkningar på metanol från skogsråvara skulle det krävas 0,41 kg trä för att få fram 2 deciliter metanol. Det går förresten också bra att använda etanol för att göra biodiesel, vilket jag använder i slutberäkningen nedan. Kaliumhydroxiden tar jag inte med i denna beräkning.
Som biprodukt av biodieseltillverkningen får man 1 deciliter glycerol per liter biodiesel. Tyvärr är denna glycerol förorenad med bland annat resterna av kaliumhydroxiden. Lite resonemang kring vad man skulle kunna göra med denna glycerol hittade jag på sidan "Journey to Forever". En annan biprodukt är pressresterna från rapsen, som är värdefulla som djurfoder.
(Det blev lite tokigt från början - har skrivit om följande tre stycken)
Arbetshästarna kan under resten av året (förutom de sex veckornas plöjning) användas till andra uppgifter på lantbruket, såsom att harva, eller dra självbindare och slåttermaskin. De kan även användas i skogen på vintern för att dra timmer. Detta fortfarande med samma två hektar mark för "bränsle".
Nu ska det inte bara plöjas, även om det är det arbetsmoment som drar mest energi per hektar, utan för att odla ekologisk raps behöver man harva, välta, så, ogräsharva tre gånger och skörda. Med siffror på bränsleförbrukning per hektar från Bioenergiportalen ger det en total bränsleförbrukning på 61 liter diesel per hektar, vilket motsvarar 183 kilo raps, eller 0,09 hektar. Om vi räknar med att de 18 hektar vi brukar totalt kräver ungefär samma bränsleinsats går det totalt åt 3294 kilo raps, vilket motsvarar 1,65 hektar rapsåker för bränsle. Räknar vi också in areal för etanolproduktion skulle det gå åt omkring 1,97 hektar. För att bruka 18 hektar åker krävs alltså 1,97 hektar för biobränsleproduktion, vilket ger en faktor runt 9 för brukad areal delat med areal för bränslet.
Jordbruk med häst är alltså enligt denna beräkning lika effektivt som biobränsledrivna maskiner om man räknar på brukad areal jämfört med areal för bränslet! Självklart kräver jordbruk med häst betydligt större insats av mänskligt arbete än arbete med traktor, men samtidigt löser vi ju arbetslöshetsproblemet.
I beräkningen för traktorn har jag nu bara räknat på bränslet och inte tagit med de resurser och den energi som går åt för att producera en traktor, och inte heller reservdelar, olja med mera. Hästar har här en stor fördel. Med endast en viss ökning av arealen för att föda upp hästar kan en häst också producera en ny häst i form av ett föl. Försök att ställa två traktorer bredvid varandra och få dem att producera en ny liten traktor!
Min slutsats blir att det är mycket effektivare att satsa på arbetshästar istället för biodiesel.
Vad dessa beräkningar också visar är hur oerhört kraftfulla de fossila bränslena är när de översätts till areal för att producera motsvarande biobränslen.
Vi avslutar med en video från SM i hästplöjning 2008.
Tillägg: Rapporten "Efter oljetoppen" av Hillevi Helmfrid och Andrew Haden är fortfarande väl värd att läsa för den som inte redan gjort det. Den innehåller en hel del beräkningar om möjligheten att ersätta jordbrukets fossila drivmedelsbehov.
Språket hos barnens föräldrar är ju helt fantastiskt, som att bli tagen tillbaka genom en tidsmaskin!
SvaraRaderaMen jag får väl hålla med om att det är en "Satans häst" som han får att gå "så jävla satans sakta" ...skickligt!
Och, ja, lille vän det är tungt att gå där!
Säg att avkastningen är 3 000 kg rapsfrö/ha. Det betyder 1 kubikmeter biodiesel/ha. Sverige har 1,2 Mha spannmålsmark och kan maximalt framställa 1,2 miljoner kubikmeter biodiesel. Då blir det inget till något annat.
SvaraRaderaI Sverige förbrukar vi nu 4 miljoner kubikmeter diesel per år. Att odla inhemsk biodiesel är med andra ord ingen lösning på sikt. Sannolikt blir det förbjudet om/när Sverige måste odla sin egen mat. Vårt beroende av fossilbränslesamhället är mycket större än människor vill tro.
Intressant räkneexempel, även om det såklart inte blir så verklighetsförankrat när man bara ser till ett litet delmoment av det arbete som görs på en gård. Rent spontant skulle jag säga att man inte skulle plöja upp så mycket som 18 ha på en gård med bara 2 hästar.
SvaraRaderaJag är själv lantbrukare och skulle inte ha något emot att byta ut traktorn mot hästar, förutsatt att man slapp handlasta gödsel och liknande... Sen är ju frågan vilka priser på maten som skulle behövas för att man skulle gå runt ekonomiskt.
Jag tar gärna emot synpunkter på hur realistiska mina beräkningar är, särskilt från folk som kör arbetshästar.
RaderaVi letar gård för tillfället, för att bruka jorden (ca 10 ha) med 2 st hästar.
RaderaVi besökte en bonde utanför Järna som körde allt med 2 st nordsvenskar (ved på vintern, åkrar på sommaren). Vad vi förstod så bearbetade han runt 10-12 ha per år och detta verkade inte vara några problem.
Han (precis som vi) hade en traktor för backup, ifall hästarna blev sjuka eller att det blev bråttom av någon anledning.
Tack för en positiv uträkning förresten! :)
Lägg där till faktumet att det inte går att odla oljaväxter på all mark, och framför allt inte varje år så blir det inte mycket biodiesel...
SvaraRaderaJag rekommenerar "Efter oljetoppen - Hur bygger vi beredskap när framtidsbilderna går isär" av bl.a. Hillevi Helmfrid. Finns på nätet som pdf.
Länk till "Efter oljetoppen" av Hillevi Helmfrid och Andrew Haden.
RaderaEnligt Rolf Larssons bok:
SvaraRaderahttp://www.bokus.com/bok/9789186560881/fran-stall-till-maskinhall-lantbrukets-maskin-och-redskapshistoria-under-1900-talet/
En helt fantastisk bok som jag rekommenderar till alla som har intresse av hur utvecklingen inom jordbruket skett.
Så var den största fördelen med att gå över till traktor "läglighets effekten" d.v.s. vårbruket gick fortare så att sådden kunde ske tidigare med större skörd som resultat, och skörden skedde snabbare på hösten med mindre risk för skador.
En annan fördel var att traktorerna kunde plöja djupare, något som även det gav bättre skördar.
Traktorn likväl som konstgödsel och växtförädling har varit bidragande till de ökade skördarna.
Gengas kan nog vara ett gångbat bränsle för småbruk då ved bränslet inte konkurrerar med mat odling, men man bör nog passa på att köpa sig en bensintraktor snart då de inte är så vanliga.
Tunudden
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderarbetshästarna var en del av jordbrukets mekanisering, oxar som kan äta det sämsta fodret i stället för att de måste ha det bästa var inte lämpliga för att dra självbindare. Källan är tyvärr anekdotisk, salige farfar.
SvaraRaderaSedan finns det en läglighetskostnad med att göra jobbet snabbt med en traktor eller långsamt med ett par hästar, med större kapacitet kan man passa på att göra jobbet när vädret är perfekt medan man med hästar måste börja för tidigt och sluta försent. Sedan vore det lite frustrerande men bra för kroppen med en daglig tvåtimmars lunchrast för att vila hästarna.
För mellanbygder är vallodlingen för foder till kor den viktigaste grödan och den har utvecklats mycket sedan början av 1900-talet. Den viktigaste insikten var att inte ta så stor volym som möjligt utan att skörda tidigt för att hög proteinhalt. Vallodlingen är mycket väderkänslig, framförallt om man skall göra hö och god kvalitet kräver maskiner. J
Jag var med och hässjade en del som barn då min far ville vara pedagogisk och det vart bara skit av det jämfört med vändning, strängning, pressning och sluttorkning med fläkt. Det kan dock vara så att hässjat hö skall slås utan att repa vaxskiktet på grässtråna vilket liar och slåtterbalkar inte gjorde och moderna slåttermaskiner gör. Om någon vill ge sig på att hässja är f.ö. en viktig detalj att hota upp hålen för krakstavarna på våren när marken är mjuk.
Ensilage har utmärkta egenskaper och är väderokänsligare än hö men är ännu mera maskinberoende och den mest flexibla hanteringen med storbalar kräver sträckplast av god kvalitet och maskiner för att hantera balarna.
Om arealbehovet för foder till hästar eller drivmedel till traktorer skulle vara i närheten av att gå jämt ut skulle jag tveklöst välja traktorer för att kunna styra odlingen exaktare och producera mer och med högre kvalitet. Sedan skulle det vara klokt att driva traktorerna på biogas, ev med biodiesel som tändbränsle och då kan man sänka råvarukraven från extremt höga i form av hästfoder eller höga i form av rapsolja till riktigt låga, gödsel, div foderrester, slaktrester och lågkvalitativt ensilage.
Framförallt som klimatet riskerar att bli osäkert skulle jag föredra högteknologiskt lantbruk med traktorer, biogas, och fabriker som gör sträckplast och syntetdiesel av trä och stor elanvändning. I det lågteknologiska lantbruket med hästar och oxar stavas varierande klimat med snabba vädervariationer s v ä l t.
Övergången från oxar till hästar pga mekanisering bekräftas av vad jag läst i exempelvis boken "Jordbruk under femtusen år" av Albert Eskeröd.
RaderaVad gäller beräkningen av antal plöjda hektar med hästar så inkluderar den såvitt jag förstår även vilotid för hästarna.
Hässjat hö har jag också gjort, både som barn och sen någon enstaka hässja i vuxen ålder för att hålla kunskapen vid liv. Bra tips att hota hålen redan på våren!
Ensilage produceras numera i plastbalar, men jag minns från min barndom att granngården på landet hade en silo för ensilage, där jag någon gång hjälpte till med inlastningen. Det skedde dock med en traktor som drev ett transportband upp till silons topp, även om vi lastade av vallskörden från vagnen till transportbandet för hand.
Biogas tänkte jag återkomma till i ett senare inlägg.
Första generationen siloensilage var betong och träsilos i logen på stora ladugårdar med körbana. För den som vill drömma om hästdrivet jordbruk är ladugården med körbana en av de viktigaste maskinerna.
RaderaHemmahemma byggdes det när jag var liten en silo i emaljerad stålplåt som fylldes med en traktordriven fläkt och tömdes med en bottentömmare, en spännande maskin som då och då släppte ifrån sig stålbitar som likt tappade kotänder kunde hittas på foderbordet och då gällde det att snabbt gissa om det var en viktig bit eller ej. Den kunde haverera på intressanta sätt och grannen Baroniet fick en gång spränga med dynamit för att få ut den ur silon för reparation när silon var full med foder. Den ersattes sedan med en topp fyll-tömmare som inte var lika nervös i drift och även packade bättre så silon rymde lite mer och en stor eldriven fläkt, har glömt effekten men säkringarna var på 80A. När vi sålde korna såldes sedan silon till Norge. När det gäller löpande insatsvaror var det el, smörjmedel, reservdelar och vart åttonde år eller så en ny pressening att lägga på toppen.
Jag har varit med om att lägga ett hyfsat stort antal ensilagelimpor som var föregångaren till rundbalarna. Man lägger en lång och bred plast på marken, tippar på grönmassa och packar den med en traktor till en limpa och så lägger man på en plast över detta, viker ihop kanterna och på med något som väger ner den så den inte fladdrar i vinden. Tyvärr blir det alltid luftläckage någonstans och när man öppnar den blir det lätt så att möglet sprider sig snabbare än man tömmer den. Rundbalarna blir bara förstörda portionsvis vilket är en stor fördel och med en frontlastare är de mycket lättare att hantera än att skära ensilage ur en limpa.
Plansilor med betongbotten, betongsidor och engångs plasttäckning har jag ingen erfarenhet av. Skulle någon få för sig att experimentera med hyfsat småskalig ensilering med liten plaståtgång skulle jag föreslå höga och smala plansilofack men ensilering är bara lämpligt om man har en tillräckligt stor förbrukning för att förbruka fodret snabbare än det blir skämt när balar eller silor har öppnats.
Hässjning av hö ger ett grovfoder med hög kvalitet och är relativt vädersäkert. Om man måste ta hand om gräset när det är färskt eller blött hänger man en tunnare hässja. Sedan passar man på att köra in höet när det är vackert väder. På 1970-talet brukade jag hjälpa en bonde med höskörden. Han hade 15 mjölkkor och skötte gården ensam. Nästan allt hö till djuren hässjades och för det tog han in ett par medhjälpare. Ett problem är att det krävs kunnande för att sätta upp en hässja och för att hänga höet på hässjan på rätt sätt. Och det är som Magnus Redin misstänker, det går inte att hässja hö som slagits med slåtterkross eller liknande. Det är slåtterbalk eller hästdragen slåttermaskin som gäller.
RaderaMycket intressant artikel, en notering bara, det kan mycket väl tänkas att denna process kan göras betydligt effektivare då det knappast innan har spelat så stor roll, dieseln har ju nästan varit gratis. Med stigande drivmedelspriser kommer vi få effektivare arbetsredskap då det helt enkelt lönar sig (se USA där genomsnittliga bensinförbrukningen har gått ner från ca 1,13 l/mil till 0,95 l/mil sedan 2008). Det kanske räcker med en 50 hk traktor även om det gör det lite bökigare samt tar 20% längre tid och den kanske bara drar 70% av soppan för att köra samma jobb. Vem vet. Men din uträkning visar ju att det helt klart är möjligt att driva jordbruk även utan upp pumpad olja vilket vissa verkar häva är omöjligt.
SvaraRaderaSköta 15 kor ensam, hualigen vad slitsamt. Om någon drömmer om att skaffa en liten gård med självhushållning så se för tusen till att vara flera om det, är man tre om att sköta djur kan man få tid att både vila, resa och vara social utöver att jobbet inte blir lika ensamt.
SvaraRaderaDet skulle inte förvåna mig om hässjande är valfröblandningsberoende och behöver välväxt gräs och inte funkar bra med kvävefixerings och näringsämnesvärdesmässigt intressanta blandning med klöver och lusern som skördas tidigt. Det behövs nog en del experimenterande med olika blandningar för att få koll på det. Sedan skulle jag förvänta mig att det är lättare att lägga en hässja innan höet är torrt, när det begav sig hade jag bara förmågan att vara lätt farlig med högaffeln så jag har inte provat själv men jag såg att det är fråga om att så att säga lägga två vertikala staplar av "takpannor" av hö som hela tiden leder fukten utåt där båda sidorna flätar ihop sig i mitten.
Maskinell höskörd har f.ö. problemet att man vid vändning och strängläggning som är något för torr slår ur småblad med bästa näringsvärdet. Ensilage är en bra uppfinning.
Hänga ny slaget vått gräs är ett riktigt slitgöra. Som 10-12 åring var jag med och hängde första lagret där man inte behövde lyfta så högt. Mycket lättare om vädret var torrt så att gräset kunde torka ur en del innan man hängde, man kunde då lägga på litet tjockare lager också eftersom höet ändå torkade snabbare. Var man optemist och förväntade torrt väder kunde man stacka en del av höet. Det krävde betydligt mindre arbete att lägga ihop stackar och var enklare att lasta upp på vagnen.
RaderaFemton kor...när jag började som bonde räknade jag med att 25 kor vore en möjlig besättningsstorlek.
RaderaIdag så stämmer den siffran även på de mest rationella enheterna, de med 1500 kor och däröver...
Jag ar en bekant som driver en liten gård med just femton mjölkkor och vid hans ålder , 66 år, så är det en bedrift.
Hemma var vi som mest uppe i ca 55 kor i båsladugård och det klarade jag som ungdom på 4,5 + 4,5h, den erfarnare anställde klarade jobbet på 8h, i båda fallen plus kalvningar odyl utöver optimalt joggande mellan alla arbetsuppgifter. Det jobbigaste var inte att det är mycket jobb och skall gå snabbt utan att det är ensamarbete och absolut utan undantag måste funka varje morgon och eftermiddag plus tillsyn på kvällen med fixande av alla löpande händelser utan någon som helst glipa i schemat.
RaderaDen arbetsmängden är även utslitande för kroppen, mera mekanisering, framförallt av mjölkningen, hjälper men kostar kapital. Att gå åt andra håller och dela det manuella arbetet på fler händer skulle hjälpa socialt men ge för låga inkomst och standard. Samtidigt finns det en hel del sysslolösa människor...
Min far plöjd mycket med häst på 40- 50- och 60-talet, dom åderbråcken han hade var inte att leka med.
SvaraRaderaKan verkligen rekommendera rapporten "Efter oljetoppen", som öppnande och gav mig ett nytt perspektiv på olja, jordbruk och förmågan att producera livsmedel med begränsad mängd insatsvaror.
SvaraRaderaSka man ha dragdjur borde man väl ha både hästar och oxar, då de har olika företräden smidighet och snabbhet kontra råstyrka.
Magnus: imponerande kunskaper om lågenergijordbruk som du redovisar. En invändning dock, vilka möjligheter har vi att hålla igång hela infrastrukturen kring jordbruket, när det blir skarpt läge? Magnus, jag skulle oxå:"föredra högteknologiskt lantbruk med traktorer, biogas, och fabriker som gör sträckplast och syntetdiesel av trä och stor elanvändning" Men hur troligt är detta?
Nu sker inte det över en natt utan det lär komma smygande och omställningen till ett mindre mekaniserat jordbruk lär väl pågå 10-15 år. Har väl redan startat i det lilla?
Idag har vi mer hästar än någonsin: travhästar dessvärre, fullständigt värdelösa i ett jordbruk. Nu lär det finnas ett stuteri i västsverige som fortfarande avlar fram prima ardennerhästar, en lite livlina kanske.
Det som oroar är väl den pågående utvecklingen i riktning mot allt större jordbruk som blir allt mer mekaniserade och sårbara. När kommer vändnigen ser ger oss ett nytt skifte med mindre jordbruksenheter?
Även travhästar går att använda i jordbruket, så om man ser det krasst så har vi dragkraften, men har vi folket som skall göra jobbet...
RaderaDragkraften är inte problemet egentligen utan den alltför lilla kreaturspopulationen, ty vi måste återgå till krigstidens mathållning om vi skall klara någonting alls, potatis och mejerivaror.
Enskilda villa ägare får börja med kaninuppfödning, som mina föräldrar gjorde för att få något kött till potatisen alls...
Mina tankar om detta samlade jag ihop för fyra år sedan i en liten bok "Jordbruk 2.0.1".
Finns att köpa på https://www.vulkan.se/
Jag ska ta en titt på den boken. Direktlänk: https://www.vulkan.se/Presentation.aspx?itemid=20658
RaderaVisst går ridhästar att använda för många dragsysslor, men knappast till att plöja.
Välryktade travhästar borde duga till den gamla prestigeuppgiften att dra vagnen till högmässan...
RaderaSkulle vi få en akut livsmedelskris tror jag att hästskötarna, stallen, fodret och hagarna gör mest nytta för får eller nötdjur som får mer tid på sig att växa färdigt utan kraftfoder medan hästarna blir vit mat på slakteriet eller svart mat i närmaste viltslaktsbod, för folkförsörjningen i genomsnitt är det sak samma så när som på att slakterierna ofta är bättre på att använda hela djuret.
Biogas är tyvärr svårt att producera i liten skala och ska det vara av en kvalitet som går att köra traktorn på blir det dyrt. Det rimligaste hi-tech scenariot är väl att konvertera traktorerna till DME-drift med bränsle från skogen.
SvaraRaderaMen frågan är betydligt mer komplicerad än så. Vi har en ekvation som även innehåller priset och tillgången på maskiner, mekaniker, reservdelar, konstgödsel, plast, andra insatsvaror arbetskraft, markpris, räntor och kapitaltillgång på ena sidan samt försäljningspris och eventuella subventioner på andra sidan. Alla dessa saker kan komma att förändras i framtiden vilket är ett stort problem för lantbruket då det är en verksamhet som behöver stabila förhållande för att fungera bra på grund av de höga investeringar som krävs för allt som är större än ren hobbyverksamhet
Roger, jordbrukets kapitalitensivitet och behov av att ha egna reserver eller annan stabilitet över flera år är svåra och viktiga frågor som redan hämmar återväxten i branschen.
RaderaJag har även uppfattningen att det är svårt att bedriva jordbruk som vanlig industri med riskkapital och det vanliga batteriet av stödfunktioner då många arbetsuppgifter kräver att man även har jobbet som hobby. Om kapitalet som flyter runt och är vant vid att investera i diverse verksamheter skall investera i jordbruk tror jag mest på olika varianter på utarrenderingar och maskinstationsverksamheter. Ger man inte de som gör det manuella arbetet möjlighet att utveckla verksamheten och helst äga är det risk att det blir kolchosfisako av det.
Roger: Ett stort problem med DME är att det är gasformigt, vilket förändrar hela hanteringen.
RaderaDME hanteras vid 5 bars övertryck och är då en vätska så det är ganska enkelt att hantera. Hanteringen är i stort sett likadan som med gasol.
RaderaEdis: Visst, men det förändrar ändå hanteringen jämfört med diesel, vilket leder till ombyggnadskostnader.
RaderaJag är uppväxt på mjölkgård med vall som huvudgröda och egen spannmålsproduktion. "Lågenergijordbruk" är sådant där gammaldags jordbruk som farfar berättade en del om och som farmors föräldragård som vi även arrenderade var utrustat för i rejäl skala med körbaneladugård osv. Det häst och elmotorbaserade lantbruket avvecklades innan jag var född, jag såg bara lämningarna. El och en handfull elmotorer gör en enorm skillnad för driften av ett jordbruk, det är som att jämföra handknådning med ankarsrumsassistent.
SvaraRaderaMen den viktigaste nyckeltekniken var ändå köpegödseln och systematisk användning av den ihop med gödsel och markkartering, jorden kan inte ge mer gröda än den har näring. En sådan sak som att med betongplatta och cistern, pump och enkel tankvagn samla upp urinen och sprida den på åkern i stället för att den sjönk ner i marken bredvid ladugården var en viktig utveckling.
Allt jordbruk roterar runt att förse jorden med näring och sköta bördigheten och därefter att gynna de grödor man önskar och hålla undan resten. Kan det sköta sig självt med permakultur är det givetvis fantastiskt så jag är nyfiken på alternativodlarna men jag är skeptisk tills jag har sett det fungera.
Familjegården är nu i vila och det skojigaste som har hänt på senaste tiden är att vi röjer en igenväxt hage och en bit övergiven åker för att hyra ut till en grannes hästar, i nästa vecka sätts staketen upp. Nyckeln för detta är affären, inga SEK ingen verksamhet. Det gäller att hitta affärsidéer som får fart på den mark som inte används. Jag grunnar på om det går att hitta modeller för grönsaksodling osv, det borde finnas nischer för det.
När det gäller sannolikheten för att det skall fortsätta finnas ensilageplast tror jag att den är väldigt nära ett, det finns många plastanvändningar att konkurrera ut innan de fossila råvarorna inte räcker till ensilageplast och jordbruket borde vartefter få högre betalningsförmåga relativt andra näringar när folk blir hungriga. Kunskapen för förgasning är ganska välutvecklad och det är hyfsat många biomasseförgasningsprojekt på gång som borde debugga processerna och när man har en rejäl volym syntesgas är resten kända processer och det är nu och under någon generation till "bara" att ringa tyska industrier och beställa fabriken, om man har betalningsförmåga. (Det är en av anledningarna till att jag anser det oerhört bra att ha en stor elexport till Tyskland, de kan köra sin industri på el och vi får förmåga att köpa kristiska industriprodukter. )
Jag tror på en utveckling med flera parallella spår där åker nära tätorter brukas intensivt och mer eller mindre skickligt med mycket manuellt arbete och högproduktiv jord med få grannar brukas intensivt med högteknologiska maskiner. Både kollaps och utveckling av nya nischer borde ske gradvis.
Hej,
SvaraRaderaJag tycker inte man ska jämföra hästen med en traktor, utan med en jordfräs, och räkna på det istället. Då kanske biobränslet blir betydligt bättre än hästen eftersom en jordfräs drar mycket mindre än en traktor. Att köra tvåspann är också mer likt att köra jordfräs. vad drar en jordfräs per hektar, någon som vet?
Vill du köra flera hektar med jordfräs, så varsågod. Det är ett himla jobb och tar lång tid.
RaderaUtan att räkna på det tror jag det drar mer bränsle än plöjning, eftersom man bearbetar jorden mer, inte bara vänder upp den.
Dessutom finns problemet att en jordfräs slår sönder strukturen i lerjord. Lerjord mår bäst av att vändas på hösten och sen får tiltorna ligga och frysa sönder så sakteliga under vintern.
Kollade runt lite och det verkar vara ungefär så här för en bra jordfräs:
SvaraRaderaEn jordfräs drar ca 9 l bensin per hektar (ca 0,8-1 l/h och går i ca 2 km/h, bredd ca 50 cm) så om traktorn som drar 18 liter per hektar är likvärdig med hästen, så är alltså jordfräsen dubbelt så effektiv än både hästen och traktorn.
Bra med folk som är företagsamma och kollar upp saker själva! Då får jag väl anse att jordfräs drar mindre än traktor. Problemet är att den gör fel sorts jordbearbetning. Problemet med den förstörda strukturen för lerjorden kvarstår.
RaderaEn handhållen jordfräs funkar inte bra på lerjord.
RaderaEn 50 hästars traktor med en 2-skärig plog är förmodligen ännu mer energieffektiv. Men det är vanskligt att göra såna här jämförelser utan att göra en hel lyvscykelanalys på respektive ekipage.
SvaraRaderaDet finns jordfräsar som man kan plöja med också, och det kan man använda när det är lämpligt. Skillnaden på en jordfräs och en traktor är ju att man inte släpar runt på en massa extra vikt. Är det någon som både plöjt med arbetshäst och kört en modern jordfräs och kan jämföra?
SvaraRaderaMan behöver inte gå runt på åkern efter jordfräsen. Man kan hänga den på trepunktslyften på en traktor och driva den från kraftuttaget. ”Jordfräsen” brukar då kallas kultivator och har en arbetsbredd på kanske två meter. Den sortens aggregat används inom det som kallas ”plöjningsfri odling”. Metoden har fördelar men det handlar alltså om en ytlig bearbetning som inte är jämförbar med plöjning.
RaderaFör övrigt tror jag på hästen i det framtida dieselfria lantbruket. Men att ersätta skördetröskan blir ett problem.
Ett ganska poänglöst inlägg i debatten som jag inte alls delar slutsatserna med.
SvaraRaderaAtt biodiesel från rapsolja inte kan ersätta några betydande mängder dieselbränsle är idag ganska välkänt, i Sverige har potentialen för rapsolja uppskattats till inte mer än ca 2 TWh/år. Rapsmetylester kommer därmed aldrig bli aktuellt för mer än låginblandning av diesel då man kan ytnyttja dess goda smörjande egenskaper. Produktion av rapsolja har en avkastning om ca 1000 liter (12 MWh) per ha och år och är därmed något sämre än spannmålsetanol som ger ca 1400 liter (17 MWh) bensinekvivalenter per ha. Nu får man förvisso även en del biprodukter också, ex. spannmålsetanol ger djurfoder och total EROEI på 5 för den svenska anläggningen i Norrköping.
Ska man börja räkna på möjligheterna för biodrivmedel att ersätta dagens dieselanvändning, oavsett vilken sektor man pratar om, så måste man i beräkningarna ta med andra generationens biodrivmedel i form av bland annat DME, metanol och syntetisk diesel. Om man odlar energiskog på jordbruksmarken istället för att producera raps eller spannmål så kan man få ut mer energi. En hektar Salix ger runt 50 MWh per år, så om vi kunde avsätta ex. 600 000 ha för detta så skulle vi få ut 30 TWh/år, varav runt 18 TWh borde vara möjligt att få ut som ex. metanol (utbytet för denna process är ca 60%). Salix kräver ingen större energianvändning för att odlas, EROEI ligger på 20 enligt en livscykelanalys av Lunds Universitet.
Dieselanvändningen inom jordbruket har tidigare uppgetts till ca 300 000 m3 per år, en siffra som inte borde vara helt felaktig även idag. Låt säga att vi vill producera alla 300 000 m3 diesel med jordbruksprodukter. Låt oss också vara lite konservativa och anta att vi bara får ut 20 MWh/ha bränsle från vår Salix odling (25-30 MWh/ha borde vara mer troligt). I sådana fall så kan vi producera jordbrukssektorns dieselbehov med ca 180 000 hektar Salix. Detta motsvarar ca 6% av jordbruksmarken.
Skulle vi besluta oss för att använda massabrukens avlutar till att producera drivmedel istället för el och värme så skulle vi kunna få ut ca 25 TWh/år. Detta motsvarar 2,6 miljoner kubikmeter diesel och mer än 8 ggr jordbrukets dieselanvändning.
När det gäller energiåtgång för att producera en traktor så är den ganska liten. Jag har inte sett några livscykelanalyser på just traktorer men för andra fordon så brukar runt 90% utgöras av drivmedlet som fordonet förbrukar. Annars så kan man göra en enkel uppskattning genom att multiplicera fordonets vikt med 60 MJ/kg. Att tillverka en 7 tons traktor kräver alltså runt 420 GJ eller motsvarande 12 m3 diesel. Enbart en mindre del av detta är dock olja; en stor del är istället kol som använd för koksproduktion inom järn och stålproduktionen.
Så jag skulle föredra traktorer före hästar alla dagar i veckan.
Poängen med inlägget var just att visa att med biodiesel hamnar man i samma klass som hästar. Just jämförelsen med hästar var alltså det intressanta.
RaderaEnergiåtgången för att bygga en traktor borde vara betydligt mer än du säger. För bilar brukar man räkna med att de drar i storleksordningen lika mycket energi i tillverkningen som de sen gör av med under sin livstid i bränsle. Nu är det troligen inte så att detta är linjärt skalbart med vikten. Men säg att en traktor för sin tillverkning kräver i storleksordning lika mycket energi som en bil.
Man hamnar knappast i samma klass som hästar genom att avsätta ca 6% av jordbruksmarken för jordbrukets drivmedelsbehov. Det hoppas jag att du förstår!
RaderaIngen livcykelanalys som jag känner till har ens varit i närheten av att påstå att hälften av energin åtgår till tillverkningen. Tvärtom, så är energiåtgången för tillverkning och återvinning normalt mycket liten, ofta runt 10%, detta oavsett vilken LCA man kikar på.
Energiåtgången är också någorlunda linjär med vikten så länge vi pratar om konventionella konstruktioner huvudsakligen gjorda i stål och järn. Hos en personbil så är ungefär 70% av vikten olika järnbaserade konstruktionsmaterial och för en traktor kan jag tänka mig att denna del om något är ännu större och det är här en stor del av energiåtgången vid tillverkningen ligger. Här är en liten lista med energiåtgång för produktion av olika komponenter inom fordonsindustrin:
Material: nytt/återvunnet material
Stål: 65/52 MJ/kg
Gjutjärn: -/37 MJ/kg
Aluminium: 231/52 MJ/kg
Gjutet aluminum: -/44 MJ/kg
Förstärkt plast: 56/37 MJ/kg
Oförstärkt plast: 79/14 MJ/kg
Koppar: 140/35 MJ/kg
Zink: 112/8 MJ/kg
Pulvermetall: 93/- MJ/kg
Gummi: 88/- MJ/kg
Övriga: 88/- MJ/kg
Vätskor: 88/- MJ/kg
Data ifrån "Life-cycle Energy Savings Potential from Aluminum-Intensive Vehicles", Transportation Technology R&D Center, Argonne National Laboratory.
Betänk att hästen drar energi (foder) även när den inte arbetar utan är i "stand by-läge". Plus att den behöver ryktas, mockas o dyl. En traktor kräver i stort sett inget underhåll och inget bränsle när den inte används.
SvaraRaderaJag har själv inte arbetat inom jordbruk, men jag känner mig inte helt bekväm med arbetsmiljörisken att jobba med en maskin på 736 W (1 hk) som har en egen vilja.
Lyssnar man på äldre personer på landsbygden låter det som att mekaniseringen av jordbruket var den bästa uppfinningen sedan skivat bröd, och det ligger nog en hel del i det.
Jag rekommenderar denna text: http://www.theoildrum.com/node/5796
SvaraRaderaKan sägas att 50% energiåtgång av bilar i tillverkningen är en högst orealistisk siffra. I boken Slutkört ger Lars Henriksson siffran, stödjandes på studier från både industrier och organisationer, ungefär 20% för tillverkning *och* skrotning.
Vi erbjuder lån till privatpersoner, företag och samarbeta organ på 2%
SvaraRaderaränta per ogiltigförklara, är det lägsta belopp du kan låna
$ 2,000.00 US-dollar till maximalt $ 10.Million.Please, förse
följande:
PREFIX {MR., FRU, MS., DR., Etc.}
1) DITT NAMN ...................
2) DITT LAND ................
3) ditt yrke .............
4) ditt civilstånd .........
5) TELEFONNUMMER ................
6) månadsinkomst ..............
7) ADRESS .....................
8) Ändamål .............
9) lån begäran ................
10) TELEFON ..................
11) lånevillkor och LÖPTID .........
Vårt företag utskick kontakt box är
robertdawsonloancompany190@gmail.com
Robert
Det finns en svensk rapport om det här som säger: "Small-scale organic agriculture, with integrated crop and animal production has the potential of producing significant amounts of food. Self-sufficiency of fuel for farm work has been investigated closer in this study, based on a set of prerequisites that were identified as important for future sustainability. An implication of the study is that low-tech solutions are more likely to be renewable in the production. Fuel production for farm work at the farm also facilitates nutrient recycling. Draught horse power turned out to be comparable with other biofuels, and in a system perspective even more efficient in some cases. For ensuring a sustained food production social solutions for cleaning and recycling human excreta must be developed. Low-input small-scale agriculture may in theory contribute to solving several environmental challenges. The real challenges are social: how to distribute food and how to have enough labour in agriculture to manage cropping systems that gives a diverse production."
SvaraRaderaOBS det är modellering och inte "äkta". http://orgprints.org/24557/
Man behöver-som alltid i jordbruket - se till hela systemen, vad det betyder för växtföljden, och om man kan använda hästen för annat, som skog eller transport. Om det bara handlar om jordbearbetning så misstänker jag att oxar egentligen är mer effektiva. Särskilt som folk inte gillar att äta häst.....Det är nog arbetskraftsbehovet/kostnaden som styr om dragdjur kommer användas eller inte.
Och en annan som inte handlar om häst men självförsörjning på energi med biogas eller etanol (fast förädlingen skulle inte göras på gården.
SvaraRaderaSundberg, C. M. Kimming, Å. Nordberg, A. Baky and P.-A. Hansson Organic farming without fossil fuels – life cycle assessment of two Swedish cases, in Organic farming systems as a driver for change, Bredsten, Denmark, 21-23 August 2013
"Organic agriculture is dependent on fossil fuels, just like conventional agriculture, but this can be reduced by the use of on-farm biomass resources. The energy efficiency and environmental impacts of different alternatives can be assessed by life cycle assessment (LCA), which we have done in this project. Swedish organic milk production can become self-sufficient in energy by using renewable sources available on the farm, with biogas from manure as the main energy source. Thereby greenhouse gas (GHG) emissions from the production system can be reduced, both by substituting fossil fuels and by reducing methane emissions from manure. The arable organic farm studied in the project could be self-sufficient in energy by using the residues available in the crop rotation. Because of soil carbon losses, the greenhouse gas emission savings were lower with the use of straw ethanol, heat and power (9%) than by using ley for biogas production (35%).
In this research project, the system boundaries were set at energy self-sufficiency at farm or farm-cluster level. Heat and fuel were supplied as needed, and electricity production was equal to use on an annual basis. In practice, however, better resource efficiency can be achieved by making full use of available energy infrastructure, and basing production on resource availability and economic constraints, rather than a narrow self-sufficiency approach. "
Lite sen kommentar...men ifall någon läser och är intresserad:
SvaraRaderaBra och intressant beräkning. Som du/ni kanske vet så har Jan Jansen från SLU gjort sitt diplomarbete på just denne undersökningen (är et par år sedan nu) och jämförelsen mellan arbetshäst och biodiesel (finns på nätet om man letar lite-på engelska..)och just nu har det kommit ut et likadant doktorarbete igen från SLU av Kristina Belfrage (finns oxå på nätet). Alla kom till precis samma slutsats, att hästar är precis lika effektiv som biodiesel när man bara ser på areal och glömmer att den ekologiska footprinten av produktionen av en maskin som en traktor (ca.5-10 tonn vikt),med all råvaruextraktion-och transport och processering och fabrikation, alla giftiga vätskor som används under produktionen och användning och reparation och den oändliga transporten av alla delar under alla stegen, är som regel större änn hela dens bränsle-förbrukning under sin livstid. Du (i motsatsen till Jansen, som bara glömmer den aspekten i beräkningen) nämner detta iallfall delvis, bra gjort. Sen kommer det oxå till att för att pressa,processera, förädla och lagra osv, av biodiesel krävs det igen en omgang maskiner med var sin footprint. Och man glömmer att allt som odlas måste gödslas, hästen gödslar sitt eget foderareal (till och med frakter sin egen gödsel dit...), biodiesel-raps odlas med vad, traktor-skit?Nej-so igen-transport, hämtining/framställning av det krävs på den sidan. Och alla som verkligen jobbar med arbetshästar behöver inte alla de siffrorna, man upplever det dagligen, hästen är så oändligt mycket naturligare och miljövänligare änn en traktor, ett komplett självforsörjande naturligt element i en naturlig kretslopp (fauna/ flora) i et slutet lokalt naturligt landbrukssystem (som funnits i tiotusend år), precis allt det som en maskin aldrig kan vara, varje maskin är avhängig av hela det gigantiska forstörande transport-, distributions-,produktions-, extraktions- och kommunikations-etc.,etc....-nätverket som allt i det moderna samhället(lokalt som globalt)är beroende av och all dets forstörande footavtryck. Att bearbeta 5-10 ha med et par hästar är en gamal tumregel, ifall några speciell tunga arbeten görs, lånade man sig en häst från granngården och hjalps åt.