I en kommentar på Cornucopias blogg hänvisade signaturen "gruelse" till en interpellation från maj 2009 från centerpartistiske riksdagsmannen Staffan Danielsson. Han säger där "samtidigt har den totala produktionen sjunkit dramatiskt mycket mer och den importerade matens andel av livsmedelskonsumtionen har nästan fördubblats från runt 25 procent på 1980-talet till 45 procent i dag". Detta ledde mig vidare till Staffan Danielssons blogg där han bland annat skriver så här:
Ändå har utvecklingen ännu inte vänt utan Sverige är tillsammans med åkerfattiga Norge nu bland de länder i Europa som importerar mest mat, dvs har lägst andel självförsörjningsgrad på bara drygt 50 procent. Detta är djupt allvarligt med bäring på både miljö, resurshushållning,sysselsättning och sårbarhet.Jag skickade ett mejl till Staffan Danielsson och frågade efter hans källor till dessa påståenden och fick svar inom en timme! Imponerande snabb direktkontakt från en folkvald rikspolitiker (särskilt på en söndag)!
Hursomhelst hänvisade Staffan Danielsson till Internationella perspektiv nr 18/2010 (nyhetsbrev från LRF). I en artikel där står "Den svenska livsmedelsimporten har ökat snabbt. Ungefär 45 procent av maten är nu importerad. Och det är lågt räknat." och där finns ett diagram som visar hur importens andel av vår livsmedelskonsumtion stadigt ökat från 24% år 1991 till 46% år 2008. Läser man texten lite närmare framgår dock att det handlar om värdet av livsmedlen i kronor, inte mängden livsmedel i kilo eller ton räknat. Detta stora underskott beror alltså på att Sverige exporterar billig spannmål, men importerar dyra livsmedel som frukt, kött och grönsaker. Bakgrunden till den spridda myten om Sveriges jättestora underskott i självförsörjningsgraden för livsmedel är alltså (bland annat) en artikel från organisationen LRF. LRF har som lantbrukarorganisation ett självklart intresse av att försöka framhäva betydelsen av svenskt jordbruk och att visa livsmedelsimporten i kronor istället för ton får produktionsunderskottet att framstå som betydligt större.
Staffan Danielsson hänvisade också till rapporten Livsmedelsförsörjning i ett krisperspektiv som Livsmedelsverket skrev 2011 för FOI. På sidan 22 hittar man där en tabell över Sveriges självförsörjningsgrad för vissa livsmedel år 2003/2005, som stämmer ganska väl överens med vad jag kom fram till förra veckan.
| Livsmedel | Självförsörjningsgrad |
| Spannmål | 127 procent |
| Kött (totalt) | 82 procent |
| Nötkött (exklusive kalv) | 67 procent |
| Griskött | 90 procent |
| Fjäderfäkött | 85 procent |
| Konsumtionsmjölk | 98 procent |
| Grädde | 96 procent |
| Smör | 113 procent |
| Ost | 76 procent |
Förra veckan skrev jag
Det behöver inte röra sig om någon fullskalig blockadsituation för att vi i Sverige ska behöva införa åtgärder vad gäller livsmedelsproduktionen. Det kan räcka med att skörden slår fel i något av de större producentländerna för att många länder ska införa exportstopp.En mer detaljerad analys av Sveriges självförsörjningsgrad finns också i förra veckans inlägg.
Min slutsats blir i alla fall att vi i Sverige vid problem med livsmedelsimporten på något års sikt troligen skulle klara vår egen livsmedelsförsörjning, men vi skulle få lägga om vår kost och även ägna oss åt husbehovsodling av grönsaker, frukt och potatis. Till att börja med skulle vi tvingas slakta ut en stor del av våra köttdjur, vilket skulle ge ett kortsiktigt köttöverskott, vilket sedan skulle följas av ett minskat utbud av kött. Dessutom skulle något slags ransoneringssystem behöva införas för många matvaror, exempelvis kött och fett. Många skulle säkert bli tvungna att avliva sina hundar och katter - hur mycket av våra livsmedel de äter upp årligen vet jag dock inte. Vad gäller att slakta ut köttdjur lär man också prioritera foder till mjölkkor framför foder till ridhästar.
Tack för detta. Det var riktigt goda nyheter! Man är ju så van att Cornu har på fötterna, så jag godtog hans siffra utan vidare.
SvaraRaderaDock tycker jag nog att varken kronor eller ton är bästa måttet, utan snarare kcal. Hur stor del av den energi vi behöver stoppa i oss varje år är importerad?
Man skulle kunna se självförsörjningsgraden utifrån handelsstatistik.
SvaraRaderaFöljande relevanta kommentar har jag lämnat till Cornucopia? 1 april 2012:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.e01569712f24e2ca09800015679/Sveriges+handel+med+jordbruksvaror+och+livsmedel+2010.pdf :
”* Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade förra året till knappt 54 miljarder kronor, en ökning med 9 procent jämfört med 2009.
* Importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade med knappt 3 procent, till 95 miljarder kronor.
* I och med att exporten ökat snabbare än importen har det negativa handelsnettot minskat något under 2010, och ligger på 41 miljarder kronor. Det är första gången sedan 2000 som underskottet minskar.”
I exportsiffrorna för 2010 ingår också en vidareexport vars värde är cirka 14 miljarder kronor. Det rör sig främst om norsk lax som går till övriga Europa. Genom att bortse från vidareexporten fås en ’nettoexport’ på 40 miljarder kronor och ’nettoimport’ på 81 miljarder kronor.
Genom att definiera Självförsörjningsgraden som förhållandet mellan ’nettoexport’ och ’nettoimport’, så blir självförsörjningsgraden 49 % (= 40/81*100) för år 2010.
Det är kanske så Staffan Danielsson tänker?
gruelse: Jag har fått bekräftat i mejl att det är så som Staffan Danielsson tänker.
SvaraRaderaMen självförsörjningsgraden kan väl inte ha med nettoexport och nettoimport att göra? I så fall skulle ju självförsörjningsgraden bli noll procent om vi slutade att exportera livsmedel! Kan inte Staffan Danielsson räkna?
RaderaFörtydligande av föregående kommentar: Jag menar "nettoexport" och "nettoimport", d.v.s. den betydelse som orden har i slutklämmen på Gruelses kommentar.
RaderaOm vi ser på termernas grundbetydelse så är tydligen alla överens om att importen är större än exporten, vilket resulterar i en nettoimport, eller ett importnetto.
Livsmedelsexport leder tanken fel.
RaderaVid en bränslekris är spannmålsöverskottet etanolråvara.
Tittar vi på varuvärde kommer den absoluta majoriteten av exportintäkterna från vodka.
Vid en kris kan många av oss hålla humöret uppe.
Vodka och brännvin blir nog strikt ransonerat, eftersom vår inhemska sprit framställs av 96-procentig etanol som i sin tur framställs av vete. Etanolen behövs som motorbränsle och vetet blir svårt att producera vid brist på diesel till traktorer och skördetröskor. Vid en akut bränslekris kommer de flesta av oss att ha lätt för att hålla sig för skratt.
RaderaEgentligen borde man dock räkna självförsörjningsgraden i kalorier (och protein) men det tar lite längre tid.
SvaraRaderaGissar på hög självförsörjningsgrad i kalorier, då vi exporterar spannmål (hög kalorihalt per kg) och importerar t ex kött och fisk (låg kalorihalt per kg).
RaderaSedan är det ju skillnad på protein och protein också.
Är det inte högre kalorihalt per kg i fisk och kött som innehåller mer fett än spannmål? Spannmål är till största delen kolhydrater. 1 gram fett innehåller mer än dubbelt så många kalorier än ett gram kolhydrat.
RaderaJag tycker att det fokuseras för mycket på proteinet. Vi behöver inte mer än 0.7-1 gram protein per kilogram kroppsvikt, och då avses idealvikten. En man som är 180 cm och väger 75 kilogram behöver då i storleksordningen 50-75 gram protein per dag.
RaderaPonera att du får i dig dina 2000 kcal per dag genom att bara äta bröd bakat på fullkornsvetemjöl, då får du i dig ca 60 gram protein. Förvisso inte en helt perfekt aminosyraprofil, men du får ändå i dig de mängder du behöver. Byt ut lite av vetemjölet mot potatis, diverse grönsaker och ägg, så har du en fullvärdig kost.
Att förstå sig på hur ett land ska försörjas med livsmedel är inte en enkel fråga som handlar om givna procent i ett läge av köparens marknad som idag.
SvaraRaderaProblematiken ligger i att kunna inse vad som händer när det blir säljarens marknad, då det råder brist eller är omöjligt att köpa för vilket pris som helst vissa varorfrån andra länder.
Livsmedel är idag enkelt billigt att importera. Likaså drivmedel till hela kedjan som försörjer oss med mat o dryck. Vi vet att i USA behövs idag 10 kalorier olja för att jag eller du i USA ska kunna äta en kalori mat. Vi behöver cirka 2000 kaloirier mat per dygn. En liter råolja innehåller 9000 kalorier energi. Detta innebär att varje människa behöver minst 2 liter olja eller motsvarande energimängd från annat håll för att bli mätt. Förhållandena i USA ÄR SÄKERT ÖVERFÖRBARA TILL VÅRT LAND.
Att förbereda ett för det otänkbara är ett stort arbete. Vi hade fram till 1980 - talet myndigheter som sysslade med det här. Dessa myndigheters utredningars resultat finns att få tag på, och jag vet från den tiden att man kallt räknade med att av de då 7,5 miljoner innevånare vårt land hade saknades det under kris livsmedel för i runda slängar 2 miljoner människor.
Vår försörjningsgrad var runt 70 - 75 % i bästa fall. Vissa delar av landet och det var området mellan Gävle - Örnsköldsvik där var försörjningsgraden bara 20 % av behovet.
Tror inte det är något bättre idag med 9,5 miljoner innevånare. problematiken ligger i att det fodras så stora mängder bränsle och andra petrokemiska produkter för att få fram den storskaliga produktion vi behöver. Bränsle som inte finns i en kris. Förr hade vi beredskapslager men de är borta.
Under II världskriget klarade vi oss skapligt det beroende på att det fanns då flera hundratusen bönder fler än idag. De fanns i småskaliga jordbruk som krävde lite energi i förhållande till sin produktion som gav rätt stora mängder till försörjningen av landet då de var så många bönder då.
Slutsats är att vårt land ligger illa till om något oförutsett inträffar och det är städerna som kommer att fara illa.
Tack anonym Apr 2. Det du för fram är ett annat och tydligare perspektiv på konsekvenserna av vår livsmedelsförsörjning. En syn som jag i stort delar. Det är så många olika variabler att hålla reda på så att det lätt blir en sifferexercis som kan verka vederhäftig ur ett perspektiv men totalt galen ur ett annat.
SvaraRaderaVår livsmedelsförsörjning är så komplex att det är svårt att se orsakssambanden att det är omöjligt att fastställa dess resiliens- Det innebär givetvis inte att den måste diskuteras och förändras. Du pekar på några saker bl a från storskalig industriell kemikaliejordbruk till mindre lokala ekologiska enheter där dieselberoendet t ex fasas ut. Hela förädlingsledet behöver omstruktureras. En föraning av framtidens jordbruket får man om man tittar på vårt jordbruk från 1950-talet och vad som odlades och hur det var organiserat. Vägen dit är lång speciellt för alla dem som behöver flytta ut på landet och ersätta förlorad fossilenergi med mänskligt arbete. Går det att stopp en sådan utveckling?
"ersätta förlorad fossilenergi med mänskligt arbete."
RaderaFossil energi kan naturligtvis aldrig ersättas med mänskligt arbete, det finns något som heter EROEI.
Det är klart det kan men inte till 100 % men 5 %, 3 %?
RaderaNär det gäller mekanikst arbete typ jordbearbetning får du krypa ner ytterligare två magnituder. En traktor ersätter storleksordningen tiotusen människor. Därför är det nonsens med utsagan "ersätta förlorad fossilenergi med mänskligt arbete".
RaderaFinns ingen fossil energi får vi ta fram förnyelsebar. Mänskligt arbete har våldigt låg EROEI, dragdjur innebar en enorm effektivisering. Det gäller att förstå innebörden av EROEI.
Anonym , jag förstår mkt väl innebörden av EROEI, men det som skiljer oss är tydligen omfattningen av den omflyttning stad till land som blir just konsekvensen av "En traktor ersätter storleksordningen tiotusen människor.". Jag har aldrig sagt att fossil energi kommer att ersättas med mänskligt arbete men det kommer ofrånkomligt att vara en viktig del.Hoppas vi är överens om att allt fler medborgare får ägna sig åt att odla sin mat!
RaderaSjälvklart kommer dragdjuren tillbaka i stor omfattning. Det kommer att bli mkt svårt att ersätta det fossila med förnybart bränsle. För att inte tala om när det industriella kemikalielantbruket som inte kan få de insatsvaror som behövs för att driva det. Sen har vi glappet av kunnande, då minst två generationer av kunnande gått förlorat. Omställningen kommer att bli tuff. Det man kan hoppas på är att kollapsen blir en utdragen historia, då förbättras utsikterna betydligt. Tycker Gunnar Lindstedt beskrivit denna omvandling på ett bra sätt i boken Svart Jord, men det finns fler som delar hans framtidsbild!
Du anger självförsörjningsgraden av diverse livsmedel, men samtliga är animaliska produkter och kräver alltså foder för att kedjan ska gå ihop.
SvaraRaderaMen inte är vi väl självförsörjande på foder? (vet dock att det pågår satsningar vad gäller proteinfoder)
Intressant att diskutera detta!
SvaraRaderaJag tycker rubriken är onödigt provocerande,dock. När vi räknar omsätter vi oftast kvantiteter i pengar, och jämför. Då stämmer mina och andras siffor.
Sedan är det givande med anaöyserna både här hos Flute och hos Cornucopia, de tillför bredd i analysen.
Hur man än räknar har vår sårbarhet minskat väsentligt på 70 år, och vår stora animalieimport och fossilimport understryker detta än mer.
Jag antar att du menar att vår sårbarhet har ökat?
RaderaVisst satte jag rubriken för att provocera lite.
Visst stämmer dina siffror, men jag anser att det är fel att räkna på priset i kronor. I ett krisläge är det mängden näring i maten som gäller, inte priset.
RaderaHerregud, vi har blitt mindre sårbara för att vi har stor fossilimport.
SvaraRaderaJa.
RaderaNaturligtvis är jordbrukets stora produktivitetsförbättring under de senaste sjuttio åren en tillgång, inte en belastning.
Det finns inget så resurskrävande som mänskligt arbete.
Därmed är det total galenskap att tro på gamla ineffektiva strukturers återkomst.
"Det finns inget så resurskrävande som mänskligt arbete."
RaderaDen där var finurlig.
Måste jag brodera och sätta över sängen.
Sårbarheten har ökat, tack!
SvaraRaderaFlute och Staffan Danielsson,
SvaraRaderaMed tanke på att Sverige är känt för att vara ett av de länder med bäst statistik så stör det mig alldeles oerhört att vi bara har självförsörjningsgraden för 2003/2005 samt att den till råga på allt tillhandahålls av EU.
Min avsikt är att uppdatera värdet på självförsörjningsgraden för år 2011. Underlag till detta är dels inläggets självförsörjningstabell för 2003/2005, dels svensk animalieproduktion, http://www.jordbruksverket.se/download/18.54ee169213610a1e0a680001016/animprodexcelgamlafil.xls , och dels SCB:s befolkningsstatistik.
För att få 2011 års självförsörjningsgrad för varje animalieprodukt som redovisas i inlägget, korrigerar jag 2003 och 2005 års självförsörjningsgrad med produktionsförändringen för respektive animalieprodukt samt med Sveriges befolkningsändring, som har kommit till stånd under tidsperioden.
Där självförsörjningsgraden för 2011 fås av:
S_11 = S_3 * (P_11 / P_3) * (N_3 / N_11)
eller
S_11 = S_5 * (P_11 / P_5) * (N_5 / N_11)
där:
S_3 betecknar självförsörjningsgraden 2003.
S_5 betecknar självförsörjningsgraden 2005.
S_11 betecknar självförsörjningsgraden 2011.
P_3 betecknar produktionen 2003.
P_5 betecknar produktionen 2005.
P_11 betecknar produktionen 2011.
N_3 betecknar folkmängden 2003, som var 8975670.
N_5 betecknar folkmängden 2005, som var 9047752.
N_11 betecknar folkmängden 2011, som var 9482855.
Således fås med insatta värden från Jordbruksverkets länk följande resultat. Text inom [ ] är Jordbruksverkets beteckning:
Nötkött (exklusive kalv) [kvantitet storboskap]
S_3 = 67 %
P_3 = 133,4 miljoner ton
P_11 = 136,4 miljoner ton
S_11 = 62 %
Griskött [kvantitet svin]
S_3 = 90 %
P_3 = 287,5 miljoner ton
P_11 = 256,1 miljoner ton
S_11 = 76 %
Fjäderfäkött [inkl. kasserade, kvantitet kyckling]
S_3 = 85 %
P_3 = 97,9 miljoner ton
P_11 = 113,5 miljoner ton
S_11 = 93 %
Konsumtionsmjölk [konsumtionsmjölk och syrade produkter]
S_5 = 98 %
P_5 = 1 257 miljoner ton
P_11 = 1 139 miljoner ton
S_11 = 85 %
Grädde [grädde]
S_5 = 96 %
P_5 = 89,2 miljoner ton
P_11 = 109,9 miljoner ton
S_11 = 113 %
Smör [smör]
S_5 = 113 %
P_5 = 26,9 miljoner ton
P_11 = 17,3 miljoner ton
S_11 = 69 %
Ost [ost]
S_5 = 76 %
P_5 = 118,2 miljoner ton
P_11 = 103,3 miljoner ton
S_11 = 63 %
Slutsats:
Under ovanstående antaganden och under förutsättning att det är rätt räknat så har Sveriges självförsörjningsgrad sjunkit från år 2003/2005 till år 2011 för alla ovan angivna animalieprodukter utom för fjäderfäkött och grädde.
I min förra kommentar har jag felaktigt angett animalieproduktionen i enheten miljoner ton. Det ska vara tusen ton.
SvaraRaderaEftersom aktuella, officiella värden på Sveriges självförsörjningsgrad uppenbarligen saknas, avses härmed att redovisa 2011 års självförsörjningsgrad, definierad som kvantitetsförhållandet mellan inhemsk produktion och total konsumtion, för några viktiga livsmedel/jordbruksvaror. Siffror i parentes representerar 2003 års självförsörjningsgrader gällande de olika köttyperna samt 2005 års värden gällande spannmål och mjölkprodukterna.
Självförsörjningsgrad 2011:
* Spannmål: 121 %….. (127 %)
* Kött (totalt): 75 %….. (82 %)
* Nötkött (exkl. kalv): 62 %….. (67 %)
* Griskött: 76 %….. (90 %)
* Fjäderfäkött: 93 %….. (85 %)
* Konsumtionsmjölk: 85 %….. (98 %)
* Grädde: 113 %….. (96 %)
* Smör: 69 %….. (113 %)
* Ost: 63 %…… (76 %)
Denna rapport innehåller en del av intresse,
SvaraRaderahttp://www.agrifood.se/Files/SLI_Rapport_20064.pdf