Spanska bankers dåliga lån ökar

De spanska bankernas dåliga lån steg i februari till 8,2 procent av låneportföljen, vilket är den högsta nivån sedan oktober 1994. I januari var de bara 7,9 procent, så de växer ganska snabbt.

Fitch har för Spanien undersökt hur det går med försäljning av bostäder som banken tagit tillbaka när lånet inte betalats och kommit fram till att försäljningspriserna i genomsnitt är 48 procent lägre än den värdering som gjordes när bolånet togs. Majoriteten av dessa bostäder hade lån som var stora i förhållande till bostadens värdering och de flesta av dem togs under 2005 och 2006. Fem år senare ser vi alltså en halvering av värderingen av dessa bostäder. Ungefär vad jag förväntar mig att vi får se här när väl den svenska bostadsbubblan spricker.

Botten ser ännu inte ut att vara nådd för de spanska bostadspriserna. De föll under första kvartalet i år med 7,2 procent mot samma period förra året. Fitch förväntar sig att priserna kommer att fortsätta falla. Även antalet spanska bolåntagare som inte kan betala på sina lån förväntas öka, förstärkt av regeringens åtstramningspolitik.

Spanien har EU:s högsta arbetslöshet och ingen ljusning syns ännu. Under första kvartalet i år steg antalet konkurser med 21 procent mot samma period förra året.

De spanska bankerna är nu illa ute och många av dem är beroende av Europeiska centralbanken för sin finansiering, då de inte klarar det på marknaden. Professorn i internationell ekonomi Lars Calmfors är orolig.

- Eurokrisen går i vågor. Jag har inte varit så orolig tidigare, men nu ser det ganska allvarligt ut, säger han.

Faller Spanien blir det stort - Spaniens BNP är dubbelt så stor som Irlands, Greklands och Portugals tillsammans. Frågan är inte om Spanien behöver räddas, utan när. Euroländerna mäktar inte med detta själva, utan IMF måste också vara med. För IMF börjar det också bli problem med att skrapa ihop pengar. De har redan prutat ner hur mycket de tror sig kunna få ihop från 500 miljarder dollar vid årets början till nu 400 miljarder. Hittills har de bara fått ihop 320 miljarder. Högt skuldsatta Japan ställer ironiskt nog upp med 60 miljarder dollar. Sverige bidrar med en skvätt på 10 miljarder dollar. Det rör sig dock inte om regelrätta bidrag utan bara lånegarantier. Motiveringen är att man inte vill få en allvarlig kris, som även skulle sprida sig till Sverige och våra exportmarknader. Frågan är dock hur det i längden går med dessa garantier. Förhoppningen är ju att nödhjälpen ska lyckas få de krisande länderna på fötter igen, men det känns inte särskilt sannolikt.

IMF hade hoppats på stöd från BRICS-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika), men de är fräcka nog att ställa villkor för att bidra, till exempel att få mer att säga till om i IMF. USA befinner sig i ett presidentvalsår och har sagt att de inte kommer att bidra, och även Kanada avvisar propåer om bidrag. IMF:s och Världsbankens vårmöte ska hållas i helgen - vi får se vilka floskler som kommer ut därifrån.

Blickar vi över Medelhavet till Italien så försämras arbetslöshetssituationen där. Inte bara de officiellt arbetslösa ökar, utan som vi sett i andra länder ökar även antalet personer som har gett upp att söka arbete. Situationen i Italien är dock långt ifrån så dålig som i Grekland och Spanien.

En indikator som visar hur illa det är ställt i EU är bilförsäljningen, som i mars sjönk med 6,6 procent jämfört med året innan. Det är ingen tillfällig nedgång - för första kvartalet föll försäljning med 7,3 procent på ett år. Detta är den lägsta nybilsförsäljningssiffran sedan 1998. Riktigt illa var det i Frankrike och Italien, Europas näst största och tredje största bilmarknader. I Frankrike sjönk försäljningen med 23 procent och i Italien med 27 procent på ett år.

Jag avslutar med en positiv nyhet från Grekland. Många unga greker återgår till jordbruk.

De unga måste hitta ett alternativ på arbetsmarknaden, och då kan lant- och jordbruket vara en lösning, eftersom mat alltid kommer att efterfrågas. Många unga greker har lite land som de ärvt efter en förälder eller far- eller morföräldrar. Det som man förut såg lite över axeln på ses idag som en möjlighet. Och som en nödvändighet, för att överhuvudtaget få ett jobb och en inkomst, men då krävs också en passande utbildning.

Här finns en potential för att återta det tapp som Greklands jordbruk gjorde efter EU-inträdet och bättra på landets självförsörjning.

Men mellan 2008 och 2010 har jordbrukssektorn vuxit med 32 000 jobb, de flesta besatta med greker.