Vilka åtstramningar?

Det talas mycket om den åtstramningspolitik som förts i eurozonens länder och många ekonomer anser att den är felaktig.

Hittills har euro-krisen bekämpats med hårda åtstramningar. Men helgens valresultat ses av många som ett underkännande av den politiken. Och nu hörs även allt fler namnkunniga ekonomer förespråka mer expansiv finanspolitik. "Europa utvecklas mot sin avgrund om åtstramningarna fortsätter", säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

Men hur förhåller det sig i verkligheten? Görs det några åtstramningar? En artikel på ZeroHedge visar att det inte görs några nämnvärda åtstramningar i staternas utgifter, och i de flesta euroländerna har istället utgifterna ökat. I Frankrike ökade statens utgifter från 1095 miljarder euro 2010 till 1118 miljarder euro 2011. Statsskulden ökade också från 1932 miljarder euro 2010 till 1987 miljarder euro 2011. Så nyvalde presidenten Hollandes tal om en "kampanj för att övertyga europeiska partner om att skifta kurs i den ekonomiska politiken från åtstramningar till tillväxt" bygger alltså på en lögn. Visserligen minskade Frankrike sitt underskott i statsfinanserna 2011 med 34 miljarder euro jämfört med året innan, men det berodde på att skatteintäkterna ökade med 57 miljarder och inte på några nedskärningar.

Spanien skar visserligen ner de statliga utgifterna med 11 miljarder euro förra året, men det är bara en minskning på 2,3 procent. Italien däremot ökade sina statliga utgifter med 4,3 miljarder euro. Samtidigt ökade båda ländernas statsskulder.

Mer om de obefintliga åtstramningarna kan man läsa i en artikel av Veronique de Rugy som ZeroHedge tipsade om häromdagen.

Efter flera år av stora utgiftsökningar har Spanien, Storbritannien, Frankrike och Grekland - länder som ofta nämns som för att de har vidtagit åtstramningsåtgärder - inte signifikant minskat sina utgifter sedan 2008. Som ni kan se i diagrammet:

• Dessa länder spenderar fortfarande mer än nivån innan recessionen
• Frankrike och Storbritannien har inte skurit ner på utgifterna
• I Grekland och Spanien, där utgifterna faktiskt har reducerats - under 2009-2011 - har nedskärningarna varit relativt små jämfört med vad som behövs. Dessutom har meningsfulla strukturella reformer sällan genomförts.
• Italien minskade utgifterna 2010, men de ökade 2011. Ökningen är större än den tidigare nedskärningen.

Nedan ser ni diagrammet för Frankrike, Italien, Storbritannien, Spanien och Grekland.

Någon kanske invänder att det är inflationen som drivit på utgifterna, men de Rugy visar också samma diagram med inflationsjusterade siffror. Där ser man att justerat för inflationen (deflationen) har inte heller Spanien och Grekland skurit i statens utgifter. Ingen annan heller, för den delen.

De Rugy påpekar också att de tafatta försöken till sanering av statsfinanserna istället har bedrivits genom skatteökningar, vilket oftast inte nämns.

Vi kan alltså konstatera att någon verklig åtstramningspolitik har inte genomförts i största delen av de krisdrabbade EU-länderna. Hittills har "åtstramningen" genomförts genom ökad statlig skuldsättning. Vi vet alltså inte ens vad effekterna av verklig åtstramning skulle bli.