Det fick mig att åter fundera över en sak som jag har funderat över förut - hur resurskrävande är egentligen Quorn jämfört med kött? Det höga priset leder mig till att tro att det är ganska resurskrävande. För att odla den fusariumsvamp som Quorn görs av går det nämligen åt råvaror (framförallt socker) och det är en energikrävande industriell process.
Jag tittade runt på matbutiker online för att jämföra priset på Quorn med priset på köttfärs. I flera av webbutikerna är Quorn något dyrare än till och med ekologisk köttfärs. I den billigaste butiken jag hittade kostar 600 gram Quornfärs 94,83 kr/kg. I samma butik kostar 500 gram "vanlig" köttfärs 107,80 kr/kg och 500 gram ekologisk nötfärs 139,00 kr/kg. Ungefär samma storleksordning på priserna alltså. Andra proteinrika animaliska produkter kan kosta mindre. Ekologisk leverpastej kostade i denna butik 94,50 kr/kg, ekologisk herrgårdsost 93,11 kr/kg och ekologisk keso bara 67,60 kr/kg.
Dessa priser kan jämföras med annan vegetarisk proteinrik mat såsom ekologiska sojabönor 44,75 kr/kg, ekologiska kikärter 33,75 kr/kg, ekologiska vita bönor 29,00 kr/kg, ekologiska gröna linser 33,75 kr/kg (från samma webbutik). Detta är för torkade baljväxtfrön, som alltså ger större färdig vikt när de är blötlagda och kokta. Dessutom behöver bönor, linser och ärter inte förvaras i energikrävande frys.
Min grova uppskattning ger alltså att Quorn borde räknas i ungefär samma kategori som kött vad gäller resursförbrukningen. Är man vegetarian av skälet att man vill spara på jordens resurser borde man alltså äta linser, bönor och ärter istället för quorn.
Jag försökte mig på att hitta källor som talar just om Quorns miljöpåverkan. I en publikation från Naturvårdsverket hittar jag följande:
Quorn är inte lika resurssnålt som baljväxtprodukter. En engelsk studie betonar att Quorn kan vara betydligt mer resurskrävande än vegetabilierI den engelska studien läser jag följande:
The main microbial energy substrate in Quorn production is molasses, but the large increase in production that would be needed to support a meat-free diet would mean that the amount of molasses currently available as a by-product would be greatly exceeded. [...] So, a main effect would be growing more sugar from domestic beet or overseas cane.I en annan rapport som refererar till samma studie står följande:
A comparison between protein from pork and quorn was presented by Nonhebel and Raats (2007), wherein quorn was observed to be more efficient in the use of nitrogen and sugar, but required more energy inputs.Brittiska tidningen Daily Mail har också en artikel om bland annat Quorn.
The Cranfield University study found that switching from British-bred beef and lamb to meat substitutes imported from abroad such as tofu and Quorn would increase the amount of land cultivated, raising the risk of forests being destroyed.Ungefär samma slutsatser alltså som jag kommit fram till genom en grov uppskattning baserad på pris.
Production methods for meat substitutes can be energy intensive and the final products tend to be highly processed
[...]
But Liz O’Neill, of the Vegetarian Society, said: ‘If you’re aiming to reduce your environmental impact by going vegetarian then it’s obviously not a great idea to rely on highly-processed products.’
Intressant! Även om just pris kan vara lurigt beroende på vilka subventioner som diverse livsmedel har.
SvaraRaderaJag är medveten om det, men priset kan ofta ge en indikation.
RaderaVad gäller priset för Quorn ska man inte glömma att den viktigaste råvaran, nämligen melass, kommer från sockerbetor, och sockerproduktionen är kraftigt subventionerad i EU. Därför är troligen Quorns resursbehov underskattat om man bara tittar på priset.
Sedär ja, då behövde inte jag säga det då... Jag tycker nog ändå att en kommentar om att priset på kött (och melass) är kraftigt subventionerat borde ha varit med i själva texten! :) Jag tvivlar dessutom på att subventionen på melass påverkar priset lika mycket... Enligt vad jag hört är kött vårt mest subventionerade livsmedel, som subventioneras i flera steg. Svamparnas upptag av melass är mångfaldigt mer effektiv än kossornas upptag av importerade sojabönor, så de får inte lika stor nytta av subventionen på råvaran!
RaderaMen annars håller jag FULLKOMLIGT med Liz O'Neill: ‘If you’re aiming to reduce your environmental impact by going vegetarian then it’s obviously not a great idea to rely on highly-processed products.’. Och jag tackar dig innerligt för denna utredande blogg-text, som var precis vad jag letade efter! :)
Forskning och framsteg hade ett reportage från den stora (enda) Quorn-fabriken i England tidigare i år. Om jag minns rätt så hävdades det där växthusgasutsläppen från Quorn är likvärdiga med kyckling, alltså kring 1-2 kg CO2-ekvivalenter per kg produkt.
SvaraRaderaDet är Quorn-fabrikens egna siffror, vad jag förstår.
RaderaDe oberoende analyser som jag refererar till kommer fram till andra siffror.
Jag avskyr Quorn och tycker inte att produktserien har något existensberättigande. Varför då?
SvaraRaderaSäg att vi delar in vegetarianer och veganer i två sorter. De som tycker att kött är äckligt och inte saknar det, och de som visserligen tycker om kött men av etiska, estetiska eller medicinska skäl ändå avstår.
För den första kategorin är det ju meningslöst: varför äta en halvtaskig imitation av något man inte ens gillar?
För den andra kategorin är det värre. Det ser ut lite som kött, och det första ögonblicket när tänderna möter massan känns nästan rätt, men sen – besvikelse! – sjunker bettet ner i en suddgumsliknande massa. Samma med smaken. Ett halvt ögonblick är man nästan lurad, men därefter avslöjar sig smaken som en tom fadd imitation som är det närmaste arom-industrin kan åstadkomma i sina kemilabb. För den som minns kött med saknad och ibland längtar efter det, är Quorn inget annat än ett bittert hån.
Föga förvånande. Som en viss kritiker av livsmedelsindustrin ger råd om:
SvaraRaderaLaga mat från grunden med riktig mat.
Den riktiga maten hittar du i utkanten av matbutiken. Det är mat som snabbt koloniseras av andra organismer när den blir försvagad (gammal). Krasst sagt kan man säga att riktig mat är det konkurrens om.
Självklart finns det undantag med diverse förädlade produkter som konserverade grönsaker, surkål m.m.
Vidare resonerar han att tiden för matlagning borde finnas och backar upp det med någon statistik om hur vi helt plötsligt fått massvis med timmar att tillbringa framför våra datorer.
"Man kan ju inte äta någonting alls nu för tiden" menar vissa. Jag tycker detta är bra råd. Stormarknadernas mångfald är en illussion uppbyggd av vete, majs, potatis, soja och socker.
Dessutom kan vi ge fan i att stoppa i oss så mycket isbergssallat och gurka. Om det är hälsa och miljö vi är nyfikna på borde vi äta kålgrönsaker som är anpassade för vårt klimat. Ångkokt grönkål med smör och vitlök är inte så dumt faktiskt. Mjällare sorter är dessutom utmärkta att blanda upp med andra grönsaker som råkost.