Troligen betydligt viktigare än valet i USA i förra veckan är den partikongress som i några dagar nu hållits i Kina. Det fungerar alltså inte riktigt på samma sätt i enpartidiktaturen Kina som i tvåpartidiktaturen USA.
Tvåtusen delegater har samlats för att utse Kinas nya ledargarnityr, men vem som blir utsedd är uppgjort på förhand. President Hu Jintao och premiärminister Wen Jiabao (även kallade Who and When) kommer med största sannolikhet att ersättas av vicepresident Xi Jinping och vice premiärminister Li Keqiang (ska vi kalla dem för She and Lee?). Den före detta ledaren, 86-årige Jiang Zemin, ser ut att ha fått igenom sin kandidat Xi Jinping till presidentposten efter viss maktkamp.
I samband med det kinesiska ledarskiftet har nätcensuren hållits särskilt hård. Det lär knappast bli några reformer mot mer demokrati och öppenhet efter ledarskiftet. Läs mer om spekulationerna runt ledarbytet på In Beijing.
Trots att ledarskiftet i Kina troligen påverkar oss mer än utgången av valet i USA, så är rapporteringen därifrån betydligt tunnare. Både SvD och DN har haft särskilda rubriker för valet i USA och en massiv rapportering på bästa nyhetsplats, medan det visserligen har rapporterats om Kina, men på mer undanskymd plats. För att få bästa rapporteringen om Kina läser man istället lämpligen Joe Olssons "In Beijing".
Efter ledarbytet väntar nu stora utmaningar för Kina, bland annat hur man ska hantera den gigantiska fastighetsbubblan. Nu ser vi till och med i TT-notiser att lägenhetspriserna bromsar in.
Ett annat problem är med korruption och klasskillnader.
Frågan är också hur länge Kinas exportmodell med billig arbetskraft håller. Kina har kallats "världens fabrik", men verkar nu halta lite. SvD skrev häromdagen om hur superindustristaden Dongguan är nära kollaps. Där finns även den berömda "South China Mall", det jättelika tomma köpcentret. Kinas byggbubbla med bland annat de så kallade spökstäderna har jag nämnt förut och även deras enorma konsumtion av cement (för betong). På Stuart Stanifords blogg "Early Warning" hittade jag följande diagram.
Kina producerar alltså mer cement än hela resten av världen och har femfaldigat sin produktion sedan 1994. Hur länge kan det fortgå?
Den officiella kinesiska statistiken pekar fortfarande på en tillväxttakt i ekonomin som fortfarande kan beskrivas som rasande, trots att den inte är lika snabb som förut. Frågan är dock hur väl detta stämmer med verkligheten. Elkonsumtionen ökar t.ex. inte alls lika snabbt. Konsumtionen av olja, kol och gas ökar dock fortfarande snabbt, och därmed även importen av olja och gas (medan Europa och USA minskar oljekonsumtionen och oljeimporten).
Fast vad händer om Kinas ekonomi bromsar in på grund av punkterad fastighetsbubbla och vikande exportmarknader? Då lär dessa kurvor vända. Och det är tveksamt hur mycket stimulansåtgärder som staten kan ta till denna gång. Redan är många sektorer i Kina högt skuldsatta. Vad inte många vet är hur högt skuldsatta många kinesiska företag är. Företagens skulder uppgår till hisnande 152 procent av BNP! Att jämföra med t.ex. 115 procent i Storbritannien, vilket redan det är ganska högt. Bank of America sammanställde i våras fyra stora systemiska risker i Kina och hur de kan påverka landets ekonomi.
Så Kinas nya ledare Xi Jinping och Li Keqiang får troligen under sin femårsperiod vid makten ta hand om en briserande kreditbubbla av enorma proportioner, med alla de effekter det kommer att få. May you live in interesting times!
10 - tals miljoner Kineser jobbar med att tillverka krims krams - billiga leksaker och sånt vi egentligen inte behöver.
SvaraRaderaDessa varor fyller nu olika kedjors köplador runt om i hela Västvärlden. Bara i vårt land finns nästan ett 10 - tal av dessa kedjor som säljer nytt skräp. Billigt är det men vem behöver all denna lågprisdynga.
När det inte längre går att sälja det här hur går det då med företagen som tillverkar det, och deras anställda. Avsked - fattigdom - politisk oro - en fallande ekonomi.
Visst tillverkar Kina som underleverantör en hel del viktiga komponenter - men Kina har ingen egen utvecklad produktion av märkesvaror de kan konkurera med på Världsmarknaden - de har bara billigt junk.
Dessutom har den välbeställda delen av Kineser cirka drygt 100 - miljoner av dem vant sig med fina varor från väst. De älskar dyr Cognac och annat mums med fina varunamn. Där duger inget inhemskt.
Kurvorna kommer inte att gå åt samma håll. På samma sätt som i USA där de rika 50 miljoner som har allt de köper idag trots kriser och allt sina fina utländska bilar och sin lyxmat samt sprit från främst oss i Europa.
Ekonomi är politik - politikens sista möjlighet innan en revolution inträffar är krig. Därför kan vi se fram mot krig.
Orglasse
Start of rant:
Radera"Ekonomi är politik"
Nej. Det är två olika ord av en anledning.
Ekonomi är en vetenskap som analyserar flöden och fördelningar av resurser i samhällen.
Politik är konsten att leda sociala institutioner.
Resurser fördelas av politiker (socialism) eller av ägare (kapitalism). Ekonomens uppgift är att förse dessa med beslutsunderlag (analytiker, revisorer m fl) och genomföra deras beslut (controlers, mäklare m fl).
Det kan underlätta för en politiker att i vissa fall ta fram eget beslutsunderlag och dela med sig av det till andra. Det politikern gör då är att tillfälligtvis ägna sig åt ekonomi. Jag skulle önska att fler människor kunde se skillnad mellan ekonomi och politik så att jag, som ekonom, slapp bli misskrediterad, gycklad med och uthängd som rasist, pedofil och allt möjligt provocerande bara för att någon fått för sig att jag kanske har motsatt politisk åsikt när jag hänvisar till siffror från SCB eller Eurostat.
Lägg i synnerhet märke till att en grundläggande teknik inom politiken är konsten att framställa en skev bild av verkligheten, medan man inom ekonomi strävar efter att ge en rättvisande bild av verkligheten. I det fallet är politik och ekonomi ofta varandras motsatser.
:end of Rant.
Tack, cyrso, för att jag själv slapp "ranta".
RaderaDen som skriver så här mår nog inte bra -
Radera"Jag skulle önska att fler människor kunde se skillnad mellan ekonomi och politik så att jag, som ekonom, slapp bli misskrediterad, gycklad med och uthängd som rasist, pedofil och allt möjligt provocerande bara för att någon fått för sig att jag kanske har motsatt politisk åsikt när jag hänvisar till siffror från SCB eller Eurostat."
Livet kan våra tufft när man finns på ett jobb man inte känner sig tillfredställd av.
Jag vidhåller mitt ställningstagande att Ekonomi = politik och att politik = ekonomi.
Politik är också - det möjligas konst. Inget annat.
Orglasse
"Den som skriver så här mår nog inte bra"
RaderaJust det. Vill du må dåligt ska du lyssna på cyrso. Vill du må bra ska du lyssna på Orglasse. Du kommer att må helt underbart, jag lovar!
Jag glömde nämna att jag håller med dig helt och hållet om analysen i övrigt. Åtminstone första halvan av dina inlägg brukar vara klockrena!
Jag slutade läsa efter "Ekonomi är en vetenskap".
RaderaInteresting times? These are extraordinary times.
SvaraRadera"While we await these epochal changes, more modest steps may be in order. The author is often asked for personal financial advice. His advice is to invest in yourself and in other people. Plant a robust home garden. Learn new skills. Start community food co-ops that buy local products. Establish local currencies and barter networks. Join or form a union. Raise bees. Put kids through school. Get out of debt. Pray and meditate. Become politically active. Demand change."