Danske Bank meddelade i fredags efter stängning att de kommer att ta ut en avgift om 25 danska kronor per månad av dem som inte har tillräckligt stort engagemang hos banken. Detta gäller enbart kunder i Danmark. I engagemanget räknas lån och kontoinnehav. Detta har inte oväntat lett till en proteststorm på bland annat bankens Facebook-sida och den danska regeringen tar upp frågan. Nästan hälften av bankens kunder i Danmark kommer att drabbas av avgift.
Kommer detta att leda till en massflykt från banken? Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas.
I takt med att allt fler transaktioner sker kontantlöst får bankerna allt mer kontroll över våra pengar. De kan därför införa avgifter. Som jag skrev i december finns en mängd problem med det alltmer kontantlösa samhället. Ett av problemen är rätten att kunna ha ett bankkonto. Om det är avgift på kontot inskränks denna rätt.
Även i Sverige får man se upp så att man inte betalar avgifter i onödan. Ironiskt nog så har jag konto hos Danske Banks svenska filial och betalar där inga avgifter för att ha tillgång till det grundläggande, alltså betalkort/bankomatkort och internetbetalning, vilket jag självklart har tyckt är bra. De flesta svenska banker tar dock en avgift för dessa grundläggande tjänster. Avgifterna har sakta men säkert smugits på oss under många år. Hos Danske Banks svenska filial får man för övrigt se upp så att man inte har ett Danske Plus-konto, där man betalar 540 kronor per år i avgift, istället för ett Danske Direkt-konto, som inte har någon avgift. När Danske Bank införde detta (för omkring tio år sedan tror jag) omvandlade de automatiskt alla befintliga konton till Danske Plus (med avgift). Man var tvungen att själv be om att få byta kontotyp för att slippa avgiften. Hur många bytte? Hur många göder istället banken?
Intressant i sammanhanget är att inlåning (alltså att hushåll och företag har pengar på bankkonton) är betydligt billigare för banken än upplåning (genom t.ex. bostadsobligationer), framförallt då stora delar av inlåningen sker till obefintlig eller låg ränta. När ska bankerna börja måna om sin inlåning?
"Avgifterna har sakta men säkert smugits på oss under många år" - Vi är paddan i grytan. Bankerna är inte dumma och de lever mycket gott på alla oss som är det.
SvaraRaderaEnda chansen för oss vanliga medborgare att få tillgång till våra egna pengar vore att riksbanken tillhandahöll de grundläggande tjänsterna för hantering av pengar avgiftsfritt för oss medborgare. Grundläggande tjänster är ett konto samt bankomater. Kan vi ha ett skattekonto så kan vi ha ett bankkonto också. Då slapp vi bli rånade av bankerna för den rent grundläggande hanteringen av våra pengar.
I väntan på detta måste vi medborgare mer aktivt surfa runt mellan bankerna. Och det orkar vi ju liksom inte över tid - som de värmda paddor vi är.
Kan bara hålla med. Men detta görs i gott samråd med Riksbanken i Sverige också. Målet är att minska kontanthanteringen så mycket det går först och sedan införa transaktionsavgifter. Inte mina ord och ingen konspiration. Läs Rapporten själva:
Radera"Kontanter eller kort. Hur bör vi betala?"
BJÖRN SEGENDORF OCH THOMAS JANSSON
Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet respektive avdelning för penningpolitik.
Angående inlåning.
SvaraRaderaVårt företag flyttade 800k från Swedbanks företagskonto till en bank som gav oss ränta (2%) på transaktionskontot. Det kommer göra att vi går fett plus på att ha bank istället för förut då det var en kostnad att ha Swedbank.
Tur att det finns banker som uppskattar inlåningen. En klassisk win win.
Swedbank har vi inte ens fått en reklampenna av trots en massa avgifter genom åren.
Även Skrill.com fd Moneybookers.com som är en betaltjänst online för er som inte vet, kom för några dagar sedan ut med att de som inte aktivt använder tjänsten kommer bli debiterad. Moneybookers.com nu Skrill.com togs över av ett Tyskt bolag. Blev hyfsat chockad och stängde av kontot direkt. Intressant att även Danskebank gör samma sak nu. Spekulativt kan man ju tro att de agerar i symbios.
SvaraRaderaUsch, Skrill de skall man undvika så långt det går. Är ju näst intill omöjligt att få ut pengarna sen.
RaderaDanskar! Bank run mot Danske Bank!!! Ta ut era pengar. /Mats L/ASPO Sverige/
SvaraRaderaDenna rörelse mot ett kontantlöst samhälle och samtidigt starka bankerna sker med politikernas goda minne. Rör inte våra banker anser Borg och Alliansen. Oroande utveckling där medborgarna som vanligt får stå för fiolerna. Vad Sverige behöver är en bank som sköter utrikestransaktionerna (Riksbanken) och en annan bank som nationella uppgifter och tillhandahåller tjänster till medborgarna och näringsliv. Vi luras till att tro att hen genom bankbyte och protester ska kunna öka konkurrensen inom branschen. En utopi inom ett oligopol. Endast politiska krafter kan slå söner en osund bransch, men den viljan finns inte varken hos Alliansen eller oppositionen, dessvärre!
SvaraRaderaBorg var ju inne en vända hos SEB och jobbade innan han blev minister, har förstås en reträttplats bokad där.
SvaraRaderaOch var hamnade sossarnas finansministerkandidat Östros ?
Trippelt upp i statens planekonomiska ingrepp med andra ord!
SvaraRadera1) Staten har genom medvetna politiska beslut givit bankerna fri lejd till att skapa utlåningspengar ur datorns tomma intet, så varför skulle de vilja ha våra pengar utöver det lilla struntbeloppet på några få procent i kassan enligt Basel-fraktionen?
2) Den ”onödiga” likviditeten, som i alla fall inte behövs till utlåning, har sedan gjorts oanvändbar i banksystemet på grund av centralbankernas frenetiska uppköp av statsobligationer som därigenom fått syntetiskt horribelt försumbart låg ränta. Givetvis planenligt, precis som:
3) Straffavgifterna vid bankernas insättning hos Centralbanken.
Vi skall till varje pris jagas ut med våra slantar för att ta risk på aktie- och/eller företagsobligations-marknaderna, alternativt konsumera mer! Vår politiskt heliga BNP skall till varje pris pimpas – ändamålet helgar medlen…
Cisco Kid
Det finns väl ingen bank som gillar att ha the small people som kunder.
SvaraRaderaDe orsakar ju bara en massa transaktionskostnader, men ger banken ringa intäkter i nutid.
Men gränsen 750.000:- synes anmärkningsvärd hög.
Skulle inte förvåna om det snart dyker upp en internettjänst, som hjälper privatpersoner som är överens som långivare/låntagare, men som behöver hjälp med juridiken.
Jag har redan sett en Internettjänst av det slaget, men minns inte vad den heter.
Radera