2013-01-13

För lite för sent

Mats Persson, professor i nationalekonomi, skriver idag om EU:s orealistiska bankunion.
Ett försäkringssystem som införs för att rädda redan konkursmässiga banker – det liknar en brandförsäkring som tecknas när huset redan har brunnit ner. Och hur ska man göra när branden är självförvållad?
EU har inte infört åtgärderna i tid - de borde ha tagit kontroll över finansvärlden och skuldsättningen för många år sedan, innan krisens orsaker byggdes upp. Att införa bankunionen nu är som vanligt "för lite för sent", vilket är en devis som har präglat hela hanteringen av den europeiska skuldkrisen. Redan 2006 läste jag om hur många bedömare pekade på utvecklingen i PIGS-länderna (Portugal, Italien, Spanien, Grekland) var ohållbar, men det var inte förrän i slutet av 2009 som man försökte börja ta tag i Greklands problem. Sedan har man försökt lappa på med nya "lösningar" efterhand. Slutresultatet är fortfarande inte att man skulle vara förbi krisen, även om det har påståtts i flera omgångar, nu senast av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble, som säger att "euroområdet är förbi den värsta krisen", även om han slänger in en brasklapp att "det är för tidigt att ropa faran över". Inget pekar på annat än att ekonomin kommer att fortsätta att försämras i Spanien, Grekland, Italien, Frankrike med flera länder. När ekonomin krymper försvinner även skatteintäkter och därmed blir hela skuldbubblan allt svårare att upprätthålla. Den värsta krisen ligger fortfarande i framtiden.

Det skapas ständigt nya byråkratiska institutioner för att försöka "lösa" problemen. Det finns som Mats Persson påpekar redan en europeisk bankinspektion: European Banking Authority (EBA), men tydligen duger inte den, utan det ska enligt förslaget om bankunion skapas en ny bankinspektion inom Europeiska Centralbanken (ECB). EBA skapades så sent som i januari 2011 och tog över efter CEBS, som i sin tur skapades så sent som 2004, med en förändring av verksamheten 2009.

För att "lösa" själva skuldkrisen har det kommit först EFSF 2010 och därefter ESM 2012. Vi väntar med spänning på vilken ny förkortning som dyker upp under 2013.

De verkliga lösningarna på de problem som överskuldsättningen orsakat är dock alltför osmakliga för att politikerna ska vilja ta tag i dem. Många av EU:s storbanker skulle behöva förstatligas och aktieägarna få se sina investeringar utraderade. Problemet är dock att bankerna till stor del ägs av pensionsfonder. Lägg till detta att pensionsfonder även är storägare av statsobligationer. En massiv nedskrivning av ett brett spektrum av finansiella tillgångar skulle exponera hur ihåliga pensionslöftena är. Inget bra recept för omval.

8 kommentarer:

  1. låter hoppfullt inför framtiden

    SvaraRadera
  2. Eurokrisen kan aldrig lösas så länge systemet ser ut som det gör. Som bäst kan politikerna och ECB kortsiktigt sopa problemen under mattan genom stödköp och stimulanser, men problem återkommer förr eller senare. Tyvärr tror jag att "eurokrisen" är här för att stanna i ett bra tag till.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Delar denna uppfattning. Svårigheten är att precisera "kortsiktigt".

      Radera
  3. Stäng inte av musiken! Pensionsfonderna leker hela havet stormar. Deras arslen är kapital som måste förräntas, stolarna är ett tynande antal tillgångar med tillräcklig risk/avkastning, och när musiken tystnar kommer de kvarvarande stolarna få en prissättning åt fanders.

    SvaraRadera
  4. "Man vill ha ut ersättningen på ett oförsäkrat hus som redan brunnit ner", ja som man dessutom självt har satt fyr på, och vad är som säger att det kommer att bli bättre i framtiden, mer än en massa tomma fromma löften som inte kommer hållas, för det är ju forfarande samma gäng pyromaner som sitter där nere, ...de politiker som vill gå med på detta nu, när de kommer och vill försäkra hela kvateret, måste nog vara lite dumma i huvudet, eller så är de mutade på något vis, personligen tror jag snart att det kommer rop om rättslig rannsakan för de mest ansvariga, ett slags ekonomisk tibunal i Haag för denna ekonomiska terrorism blir det säkert, för när folkets vrede väl kommer igång, så är det inte att leka med, kanske inte här i Sverige men väl i mången andren land, ja usch ja, hoppas att allt löser sig på något vis.

    SvaraRadera
  5. Steffe ovan har rätt, det finns ingen "lösning" på detta. Den typ av penningsystem vi har kan liknas vid ett pyramidspel som ständigt måste växa för att inte kollapsa. Olika ekonomer (tex. main-stream vs. Österrikiska skolan) må ha olika åsikt om vad som är hönan resp. ägget i detta; om det är kreditskapandet som ger upphov till tillväxt, eller om det är tvärtom, men såsom läget nu ser ut, finns ingen mirakel-lösning på detta problem. Jag tror det var Keynes som sa något i stil med "om jag är skyldig dig ett pund så är det mitt problem, om jag är skyldig dig 100 miljarder pund så är det ditt problem."
    /Mats L/ASPO Sverige/

    SvaraRadera
  6. Mats, är det inte så att det är själva kreditskapandet som ger upphov till tillväxt? Om så inte är fallet skulle inte kreditbranschen idag kunna utgöra 40 % av världens BNP.

    SvaraRadera
    Svar
    1. tänk bara på att den enes skuld den andres tillgång ,som t.e.x våra pensionsfonder, för stora kreditförluster eller allt för långvarig lågräntepolitik lär nog höja vår pensionålder rätt så rejält. Låt oss säga att vid stillastående villapriser bör man väl åtmistone amortera det slitage man utgör på villan, om inget annat för att kunna renovera vid ett senare tillfälle, läste någonstans att 10kr m2 och månad kunde vara en rätt så bra måttstock, kunde alla bara sätta detta som ett minikrav så håller man iallfall systemet stabilt, bankerna skall man nog mest se som en adminstratör.

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.