2013-02-24

Japans valutaexperiment

Häromdagen skrev jag om Japans handelsunderskott och konstaterade att de nyligen även skaffat sig ett underskott i bytesbalansen. En sak som kan förvärra handelsbalansen är att den japanska valutan yenen har försvagats avsevärt.
I oktober gick det omkring 78 yen på en dollar, nu är det runt 93 - en valutaförsvagning på cirka 16 procent på fem månader! Försvagningen av yenen hade börjat redan innan valet i december, men tog sedan fart rejält. Detta innebär förstås att Japans kostnader för import av LNG (liquid natural gas) ökar kraftigt, eftersom det behövs fossilgas för att driva de kraftverk som ersätter den kärnkraft som fortfarande står still. Nu vill det till att regeringen Abes experiment lyckas och även exporten ökar, men så ser det ännu inte ut. För någon måste ju importera det som Japan exporterar och det går som bekant inte så bra för stora delar av världsekonomin.

Tillägg: Och oljan förstås. Japan importerar mängder av olja och oljepriset är fortfarande högt - ännu högre räknat i yen.

En förutsättning för att Japan ska kunna klara sin gigantiska statsskuld är att räntorna hålls låga.
De senaste åren har det ju varit så och räntan på tioåriga japanska statsobligationer ligger som ni ser fortfarande under en procent. Det ser alltså ut som om marknaden inte tror på att försöket att skapa inflation kommer att lyckas och obligationsmarknaderna brukar ha rätt. Men om vi får se prisinflation i Japan på grund av ökade energikostnader?
Ännu syns dock inga tecken på prisinflation, även om prisdeflationen inte är lika låg som förut.

Samtidigt fortsätter Japans statsskuld att öka snabbt på grund av de stora underskotten i statsfinanserna.
Hur länge kan detta hålla på? Troligen bara så länge Japan kan uppvisa ett överskott i bytesbalansen. Det kan därför vara värt att hålla koll på detta framöver.

16 kommentarer:

  1. Det är ett mycket riskfyllt spel Japan spelar...
    Förr eller senare kommer Japan att få underskott i bytesbalansen. Ju högre statsskulden växer desto mer panikläge blir det. Hur tusan skall Japan komma ur rävsaxen? Öka skatter? Minska utgifter? Ställa in räntebetalning på statsskulden (som i huvudsak är kopplad till den egna befolkningen)?
    /Utblick

    SvaraRadera
  2. Hur ska Japan klara sig ur denna rävsax och hur kommer Japans handelspartners att reagera på yenens försvagning? Och över alltihopa vilar en konstant brist på elenergi och en allt större import av olja och gas till kraftvärmeverken. Förstår varför man byter finansminister ett par ggr per år.

    SvaraRadera
  3. Är inte allt mindre i Japan? Mindre bilar, smalare vägar, kortare människor och trängre bostäder. Ungefär på samma sätt som allt är större i USA. Är lösningen kanske att göra allt ännu mindre i Japan? 10 kvm boyta istället för 15, två meter breda parkeringsplatser istället för två och en halv, ännu fullare tåg? Vad har japanerna för glädje av sitt välstånd när de knappt har någon yta att röra sig på?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har rätt att Japan har många smala gränder och vägar därav kräver deras reglemente som fastställer bredden på fordon mycket smalare fordon än vad vi i Sverige är vana vid.

      Människorna är faktiskt inte så korta nuförtiden, men historiskt sett så har de varit mycket kortare än Européer.

      Däremot har japanerna faktiskt större bostäder än både engelsmännen och finnarna som är bland Europas mest trångbodda.

      Radera
    2. Det finns många trånga gränder i Stockholm också, men för bilar har man byggt rymliga vägar. Grejen med Japan är att det inte finns plats att bygga breda vägar eftersom landet är så trångbott. Tänk en Volvo från 80-talet, 740 eller vad de nu heter, inga problem att köra i Sverige men i Japan hade den varit otymplig som en stridsvagn.

      Det där med bostädernas storlek är jag tveksam till. Det är knappast så att man i England eller Finland blir hänvisad till ett kapselhotell om man frågar efter ett vandrarhem.

      Radera
  4. Japan är en suverän stat med en egen valuta. Således kommer Japan alltid (förutsatt att det finns politisk vilja) att kunna betala alla förpliktelser som staten tar på sig i sin egen valuta.

    Bill Mitchell skriver ofta intressant om Japan se ex här:

    http://bilbo.economicoutlook.net/blog/?p=20607

    SvaraRadera
  5. Hur marknadsmässig är de tioåriga obligationerna.

    Går inte centralbanken (likt i USA) in och köper de mesta papperna

    SvaraRadera
  6. Tack för intressanta inlägg med koppling till energi om dessa ständiga Japaner.

    Nollränta -policyn och den stora statsskulden har tagit landet till vägens ände är det inte svårt att konstatera. Skrev själv ett inlägg i temat för ett år sedan om deras osannolika skuld som det stöts och blöts rikligt genom åren. Det har ju knappast rådit brist på alarmerande rapporter, såtillvida att marknaden idag tycks ha slagit dövöra åt situationen.

    Idag är räntan på den japanska statsskulden under 1%. Ändå utgör räntekostnaderna för den totala statsskulden 23% av statsbudgeten. Statsskulden är idag uppe i nära 240% av BNP.

    Hög ränta på den Japanska statsskulden är en omöjlighet då landet inte kommer att klara av att betala detta på ett annat sätt än genom att köra sedelpressarna på högtryck. Om räntan för de Japanska statsskuldväxlarna skenar till 6% i snitt skulle det motsvara hela den Japanska statsbudgeten.

    Därför kommer Japanska staten att göra allt vad de kan för att hålla räntorna på den skenande statsskulden så låga som möjligt för att hålla situationen under kontroll.

    För att inte ge alla inhemska sparare och ägare av skulden en hair-cut, måste de trycka pengar.

    Hur stor och snabbt denna ”monetization” av skulderna kommer att ske är det svårt att veta men var så säker att det kommer inträffa.

    ///RH

    SvaraRadera
  7. Jag vänder mig lite emot uttrycket "Men om vi får se prisinflation i Japan på grund av ökade energikostnader?"

    Som Milton Friedeman sa "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon" - dvs om priserna stiger pga dyrare energi så är det en fundamental pris-ändring som inte orsakats av stigande penningmängd. Alltså inte "inflation". Det kan självklart vara svårt att särskilja fundamentala orsaker till prisökningar från monetära orsaker (stigande penningmängd). Men för andra valutor än USD så är iaf. oljepriset en orsak som inte driver "inflation", om man med det ordet avser prisförändringar orsakade av centralbankens agerande.

    Japans stat och centralbank har ju i 20 års tid försökt stävja kredittorkan i privat sektor genom att staten sålt statsobligationer som centralbanken sedan köpt (=tryckt pengar). Eftersom Japan ständigt haft stark exportindustri så har de hela tiden klarat sig med näsan över vattenytan, men när nu handelsöverskottet sjunker/vänds i underskott så undrar man ju hur länge det kan fortsätta. 23% av statens utgifter är ränta på skulden, och de tar nya lån för att betala denna ränta. Vid någon tidpunkt kommer snöbollen rulla av sig självt... /Mats L/ASPO Sverige/

    SvaraRadera
  8. Man kan nog hålla på ett bra tag. Räntan kan ju falla till 0,5% 0,25% 0,1% 0,05% eller tom bli negativ?

    Kan dom hålla på i 1 år, 5 år, 10 år, 50 år, 100 år innan dom väljer att ställa in betalningarna?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och vem vill låna ut till 0,1% ränta då det är en skenande statsskuld?

      Radera
    2. Vem lånar ut nu till 1% ? Är väl ganska kasst redan nu men ändå får dom ihop pengar utan problem..

      Radera
    3. Då tycker jag att du kan låna ut dina pengar..

      Radera
    4. Förståsigpåare2013-03-06 13:48

      Varför det? Nocab påstår ju bara att det är någon som gör det - inte att han vill göra det?

      Radera
  9. Detta med var man skall parkera sina pengar om man inte behöver dem, är ett globalt problem, som ställt till svårigheter för Sverige Schweiz mfl. vars valutor drivs upp för att det s.a.s. "inte finns ngt annat att köpa". Börsutvecklingen är svag, avkastningen på statsobligationer är svag, och förvärras av det idoga pengatryckandet som centralbanker ägnar sig åt. Guld "växer" inte, osv. "Sanningen" att en för låg ränta leder till inflation har etablerats under en era då världen befunnit sig i god tillväxt, och om ett enskilt land då håller för låg ränta, så drabbas den valutan av inflation. Lite löst kan man säga att "räntan" i en ekonomi skall återspegla den tillväxt som är möjlig. Den svaga tillväxten vi nu ser verkar vara ett globalt fenomen, räntan är låg överallt, de som sitter med (pappers)-tillgångar verkar inte veta vad de skall göra med dem. Allt detta ser jag som symptom på att tillväxtens dagar är räknade. /Mats L/ASPO Sverige/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förståsigpåare2013-03-06 14:37

      Det är väl bara ett globalt problem i så mån att: 1. Väldigt många människor försöker spara till en pension samtidigt och 2. Ett litet fåtal länder plockar upp naturtillgångar (ffa olja) i en takt som långt överskrider deras behov för att försörja importen.

      Om Norge exempelvis tog upp olja i den takt som de behöver för att hålla en svagt positiv bytesbalans så skulle de inte behöva parkera miljarder i oljefonden. Det skulle för övrigt inte på något sätt göra Norge fattigare - man skulle omvänta kunna hävda att det värdet på oljan under Nordsjön kan ha en bättre värdetillväxt än fonden om man bara tog upp den långsammare.

      De enda som har ett intresse av att ta upp oljan i maximal takt är anställda i oljebranschen samt kapitalägare. För nationen Norge är brådskan bara logisk om man på något sätt tror att det snart dyker upp en energikälla som gör oljan överflödig. Att kapitalägare eller saudiprinsar agerar för att maximera kortsiktiga vinster förstår jag - men en demokratisk västnation som Norge? Varför?

      Radera

Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar tillåts inte. Kommentarer som bara består av länkar tillåts normalt inte. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.