Cypern, Ryssland, Italien, Ukraina m.fl.

Vi har säkerligen inte sett de slutgiltiga effekterna av bankkaoset på Cypern. Jag anser att händelsen går att klassa som en "svart svan". Det var inte oväntat att Cyperns överdimensionerade banksektor skulle förorsaka problem, men sättet på vilket "räddningsaktionen" genomfördes var fullständigt överraskande och ger svåröverblickbara spridningseffekter.

Några av effekterna har jag redan berört tidigare. En av de värsta effekterna blir troligen att många cypriotiska företag inte kan betala ut löner eller tvingas i konkurs. Händelseförloppet illustrerar tydligt att Europas ledare inte har koll på vad de håller på med. Det är lite av en desperat experimentverkstad i eurozonen. Man kan tycka att de borde försöka genomföra åtgärder som ställer till minsta möjliga skada, men de tycks inte vara förmögna att bedöma konsekvenserna av sina åtgärder - kanske eftersom det absolut måste bli så få läckor som möjligt innan åtgärderna vidtas och de därför måste hålla kretsen av invigda så liten som möjligt, vilket i sin tur minskar antalet potentiella varnande röster. Nu verkar i och för sig läckor på förhand om åtgärderna på Cypern ha varit ett stort problem, då många fört ut pengar ur landet strax innan, bland annat många med anknytning till presidenten. Fast man kan fråga sig vad som var hönan och vad som var ägget. Vidtogs de panikartade åtgärderna på grund av plötsliga penningutflöden, eller skapades penningutflödena av förhandsinformation om vilka åtgärder som skulle vidtas? Jag gissar på en kombination av de båda.

Via ZeroHedge läser jag om hur Ryssland nu tonat ner retoriken runt Cypern och snarast tillämpar en strikt "kapitalistisk" hållning om att den som sätter in pengar i en osäker bank i utlandet får skylla sig själv. Kanske har de insett att cypernkrisen snarare kan leda till fördelar för Ryssland, då ryskt kapital kommer att flöda tillbaka "hem" när oligarker börjar tycka att det är för osäkert att ha det i EU-banker. Därmed blir det en större beskattningspotential för ryska staten.

Ett annat euroland som har funnits på listan över potentiellt drabbade av cypernkrisen är Slovenien, som även det behöver EU-lån för att rädda sina banker. Där är det företagens höga skuldsättning som är problemet, inte statens eller hushållens som i andra skuldkrisländer.

Men det finns andra euroländer som skulle kunna vara i riskzonen. Malta har en finanssektor på runt 800 procent av landets årliga BNP, men det inkluderar annat än banker. Enligt centralbankschefen motsvarar de största maltesiska bankerna bara 300 procent av årlig BNP. Luxemburg är ett extremt fall, med en banksektor vars sammanlagda balansräkning är på hisnande 2000 procent av årlig BNP. Större delen (92 procent) av Luxemburgs banksektor består dock av filialer till utländska banker.

Då är det nog mer befogat att oroa sig för Italien (som ännu drygt en månad efter valet inte har någon ny regering), Grekland och Spanien. Italiens splittrade parlament måste dessutom utse en ny president senast 10 maj, då nuvarande presidenten Giorgio Napolitanos mandatperiod löper ut. Kommer de att lyckas enas om en ny president? Vem skulle kunna bli kompromisskandidat? Annars står Italien inför en allvarlig konstitutionell kris - utan president och utan ny regering. Presidentens roll tas visserligen isåfall över av talmannen i senaten, som just nu är Demokratiska partiets Pietro Grasso, men just hans partiroll skulle kunna skada hela den politiska processen ytterligare.

I Italien ska vi inte heller glömma den pågående skandalen kring världens äldsta bank Monte dei Paschi di Siena, en av Italiens största banker.

Ett land utanför eurozonen som kan drabbas allvarligt av cypernkrisen är Ukraina, där företagen tydligen av skatteskäl och andra skäl till stor del använt cypriotiska banker för sina transaktioner. 30 procent av de utländska direktinvesteringarna i Ukraina kommer från Cypern. Ukraina har redan i slutet av förra året fallit tillbaks i recession, bytesbalansen är negativ och ökande, samt att centralbankens reserv av utländsk valuta är liten och krympande. Dessutom har landet redan stora skulder kvar från tidigare kriser.

Jag noterar för övrigt att Swedbank avvecklar de sista resterna av sin verksamhet i Ukraina, då de inte ser positivt på landets framtid, utan istället anser att det blivit allt svårare att göra affärer där.

Ukraina har inte stora utsikter att lyfta sig ur sin kris på sikt, då deras befolkning minskar, särskilt den i arbetsför ålder. Dels på grund av utflyttning, dels på grund av de små generationerna efter Sovjetunionens fall.

Eventuellt är det positivt för Ukraina att de har lyckats förbilliga sin gasimport genom att importera från övriga Europa istället för från Ryssland och Gazprom. Återstår att se vad storebror Ryssland/Gazprom tycker om detta.

Kan detta ha något samband med den överraskningsövning som ryska militären genomförde i Svarta havet i torsdags? Detta var bara den andra gången på tjugo år som den ryska militären genomförde en oplanerad övning! Eller var det bara så att ryssarna kände ett behov av att visa lite militära muskler? Den ryska Svartahavsflottan är för övrigt inte i bästa skick - de flesta av skeppen är över trettio år gamla och större delen av denna flotta kommer att vara i obrukbart skick om några år. Visserligen har ett utbytesprogram satts igång, men det lär ta sin tid.

Ukraina är för övrigt en av världens större spannmålsexportörer och en av de få ljuspunkterna på en ansträngd världsmarknad för spannmål.