SvD:s Per Lindvall frågar sig idag om Riksbanken har en skruv lös när det gäller räntepolitiken och hur de väger in hushållens skulder när de sätter styrräntan. Detta återigen på nyhetsplats, men i form av något som snarare liknar en illa skriven debattartikel.
Flera uttalanden i artikeln får mig att undra om istället Lindvall har en spik lös.
"Den svenska Riksbanken med sin jämförelsevis extrema högräntepolitik"
- Reporäntan ligger för närvarande på 1 procent, vilket knappast kan kallas för "extrem högräntepolitik". Visst är den högre än på vissa andra ställen, men "extrem högräntepolitik" känns som om Lindvall lägger in alltför känslomässiga värderingar.
"Med vårt profana lutherska arv så är vi som land extremt inriktat på att spara, trots den allmänna hysterin runt de svenska hushållens relativt höga bruttoskuldsättning."
- Hur kan ett lutherskt arv vara profant? "Profan" betyder "världslig" och står i motsats till svenska kyrkan, som ju bygger på den lutherska läran. "vårt profana lutherska arv" är en självmotsägelse.
- Är Sverige "extremt inriktat på att spara"? Nej, inte vad jag ser. Vi lever på en ständig ökning av mängden krediter.
"Riksbanken skulle behöva sänka räntan ytterligare och inte bara ta inflationsmålet på allvar utan sikta på att den ska nå 3–4 procent om Sverige ska spendera eller helst investera lika mycket som vi sparar."
- Problemet är att Riksbanken när de sänker räntan inte kan styra vad eventuella nyskapade krediter används till - konsumtion eller investeringar. Om de nu skulle användas för investeringar finns också en överhängande risk att dessa "investeringar" blir i form av lyxrenoveringar av bostäder eller att buda upp priserna på bostäder.
- Och varför ska Riksbanken plötsligt sikta på en årlig prisinflation på 3–4 procent? Vad jag vet ligger deras inflationsmål på 2 procent och det finns ingen som helst anledning att skjuta över det.
- Och en KPI-inflation på 3-4 procent skulle innebära betydligt högre bolåneräntor än idag. Är det vad Lindvall önskar sig?
Har Lindvall blivit helt desperat i sin argumentation? Så desperat att han inte längre kan formulera vettiga argument?
Lindvall har uppenbarligen Lars E O Svensson och Paul Krugman som sina stora ledstjärnor i räntedebatten. I mitt tycke borde han dock läsa lite av vad som sägs från den andra sidan också, exempelvis från Lars P. Syll eller Steve Keen.
kan bara instämma, börjar nästan bli patetiskt det här, alla med lite insikt förstår ju vad det här handlar om.
SvaraRaderaTa bort ränteavdragen och inför 30 års amotering så lär Lindvall återfå balansen.
SvaraRaderaÄr Per Lindvall extremt högbelånad privat och börjar få panik, eller vad är det frågan om?
SvaraRaderaHelt rätt Flöjten. Sverige har idag en extrem lågräntepolitik om man ser tilbaka genom århundradena. Har räntan någonsin i historien varit lägre än nu ? nej just det !
SvaraRaderaPer Lindvall kanske är hårt belånad eller suktar efter en Thailandsemster med familjen eller det kanske enbart är närminnet som sviker!
SvaraRaderaDet är lätt att bli förblindad av LEO Svenssons meriter och få för sig att han är något på spåret.
SvaraRaderaPer Lindvall framstår ju som fullständigt efterbliven. Är han dum, okunnig eller bedriver han av någon anledning propaganda? Vem vet. Men dessa alla dessa farliga galningar som förespråkar hysterisk belåning i exponentiellt ökande takt kommer leda oss rakt in i fördärvet. Och där står socialisterna redo att förvandla landet till ett fullkomligt helvete, eftersom lånedårarna seglar under falsk flagg som "kapitalister" på en "fri" marknad. Framtiden ser inte mörk ut, den är svart som... ja ni vet.
SvaraRadera