Som jag nämnde igår så är prisinflationen mätt med KPI nu negativ, vilket tydligen var under vad de flesta bedömare hade trott. Riksbanken hade exempelvis förutspått att inflationstakten skulle bli noll i september.
Nu verkar analytikerna räkna med att Riksbanken vid sitt nästa räntemöte sänker styrräntan från 0,25 till 0,05 procent. Därmed blir det också stopp för hur långt det är möjligt att försöka stimulera ekonomin med sänkt ränta, emedan negativ ränta ännu är ett oprövat experiment inom penningpolitiken där Riksbanken knappast vill vara pionjärer.
När räntorna sänks påverkar detta på kort sikt KPI negativt, men på lite längre sikt ska det enligt centralbankernas skolbok stimulera ekonomin och skapa prisinflation. Vi får se hur det blir med det. Som jag påpekade igår så är trenden för KPIF (KPI med fast ränta) sedan flera år sjunkande och inget tecken på trendvändning kan ännu skönjas.
Det ser inte heller ut som om obligationsmarknaden förväntar sig någon nämnvärd inflation. I förmiddags handlades en svensk statsobligation för första gången någonsin till negativ ränta då den tvååriga statsobligationen tillfälligt handlades till -0,005 procent. Ska man lita på obligationsmarknaden kommer det alltså inte att bli någon inflation de närmaste två åren och allra minst inflation i nivå med Riksbankens inflationsmål på 2 procent per år.
Det sjunkande oljepris jag skrev om igår talar inte heller för någon inflation. Idag har Brentoljan sjunkit ytterligare till 84 dollar per fat. USA:s WTI-olja handlas idag till runt 81 dollar per fat.
Vi kan alltså troligen räkna med mycket låg prisinflationstakt eller till och med deflation den närmaste tiden.
Skulle vara kul om någon kunde förklara deflation.
SvaraRaderaÄr det inte ett problem som kan lösas genom att trycka upp jättemycket pengar?
Då kan man samtidigt passa på att minska statsskulden (Är det det som är QE?)
Är detta samma sak som Abenomics?
Är faran med att bekämpa deflation att det kan bli inflation?
Låter som en liten risk i dagens läge.
Deflation är ju inget litet troll som bara dyker upp. Det dyker upp av anledninga, exempelvis att oljepriset går ned vilket stimulerar konsumtion, att Samsung sänker priserna på platt-TV pga tekniska framsteg vilket stimulerar konsumtion eller att folk blir arbetslösa och efterfrågan faller vilket motiverar prissänkningar. Det är det senare Riksbanken är rädda för, även om det tidigare är mer sannolikt.
RaderaTanken är att en lägre ränta skall få företagen att låna mer, men som vi alla vet är mer skuld inte lösningen på ett skuldproblem. Riksbanken bankar istället in de sista spikarna i kistan vår ekonomi skall ligga i.
Visst går det att "lösa" ett deflationsproblem genom att "trycka" upp en massa pengar. Problemet är dock att >90% av penningmängden idag är skapad som krediter av bankerna, vilket gör att det inte går att "trycka" en massa pengar hursomhelst. Det måste finnas efterfrågan på lån för att det ska funka. Och papperspengar lär inte tryckas upp en masse.
RaderaMan kan få till inflation eller stigande KPI genom att trycka en massa pengar, men som du säger ger det inget då man inte kan tvinga människor att prestera mer och innovera mer genom pengapressen. Effekten blir snarare det motsatta då dessa nytryckta pengar ger helt andra stimulanser.
RaderaOch till sist ställs man inför valet; skall vi fortsätta ett tag till även om medborgarna då tappar fortroendet för valutan och vi får hyperinflation, eller skall vi sluta trycka pengar och då ta en otrolig smäll jämfört med om man från början valt att anpassa munnen efter matsäcken.
Stabila pengar, praktiskt!
SvaraRaderaVad tusan, hittar inte klippet jag letar efter där Svarte-Petter förklarar inflation, deflation, argumentation, dokumentation, representation osv och vad det får för effekt på priset på begagnade bilar. Vet inte riktigt vad jag ska söka på. Här är i alla fall Petter tittar på fotboll.
SvaraRadera