Bloggrannen Olja för blåbär skriver idag om hur Saudiarabien har ökat sin oljeproduktion till rekordnivå i mars. Detta trots att oljepriset då låg på 52-62 dollar per fat mot runt 120 dollar per fat vid senaste rekordnoteringen i april 2013. Saudierna verkar alltså på allvar försöka att svälta ut sina konkurrenter och då framförallt de som har högre produktionskostnader per fat, såsom USA:s skifferolja (som redan kraschat). Samtidigt straffar man också de investerare som eventuellt skulle vara sugna på att investera i den skifferoljebransch som nu är en förlustbransch.
En annan bloggranne, Den hälsosamme ekonomisten, noterar att ryska gasbolaget Gazproms vinst nästan är utraderad och "Gazproms försäljning minskat från 4 600 miljarder rubel till 3 099 miljarder rubel. Med hänsyn tagen till växelkursen är det ett tapp på 65 procent".
Gazprom producerar även olja, framförallt genom dotterbolaget Gazprom Neft och är Rysslands tredje största oljebolag. Vinsten för Gazprom Neft föll 32 procent förra året.
Största ryska oljebolaget Rosneft (till 70 procent statsägt) fick se sin vinst falla med 10 procent för 2014. Sista kvartalet ökade vinsten jämfört med tredje kvartalet, men det berodde på ett bokföringstrick där bolaget ignorerar valutakursrisker.
Näst största ryska oljebolaget Lukoils vinst föll med 39 procent förra året.
Även det statsägda oljetransportföretaget Transnefts vinst minskade förra året.
De ryska oljebolagens minskade vinster är självklart orsakade av att oljepriset fallit kraftigt. Rysslands oljeproduktion var 2014 den största sedan Sovjettiden med 10,58 miljoner fat per dag. Trots detta föll exporten med 5 procent. Samtidigt ökade oljeexporten till Kina med 43 procent - det blir då mindre olja över till oss i Europa.
Oljan och gasen påverkar Rysslands ekonomi starkt och landet är på väg mot recession. "Rysslands BNP beräknas - räknat i US-dollar - minska med 40 procent från 2011 till 2015" påpekar Den hälsosamme ekonomisten. Omkring hälften av Rysslands statsbudget finansieras av olja och gas. Att det går dåligt för Ryssland är för Saudiarabien en positiv bieffekt av låga oljepriser, då Ryssland är lierade med och vapenleverantör till bland annat ärkefienden Iran.
P.S. Johan och Robert som skriver bloggen Olja för blåbär har nyss gett ut en bok med samma namn. Jag har börjat läsa den och återkommer med en recension när jag läst färdigt, men redan nu kan jag säga att boken är att rekommendera för den som vill ha något lättläst om världens oljehistoria och nuvarande oljeknipa. Kanske en bra födelsedagspresent till dina tillväxttroende vänner?
2015-04-29
2015-04-24
Kinas börs WTF?
ZeroHedge presenterar dagens WTF-diagram, nämligen antal aktiehandelskonton som öppnas varje vecka i Kina:
Det är som synes omåttligt populärt och slår nu alla rekord. Mer än 10 miljoner nya aktiehandelskonton har öppnats sedan årsskiftet. Den senaste veckan öppnades nästan dubbelt så många aktiehandelskonton som veckan innan! Bidragande kan i och för sig vara att varje person nu tillåts ha mer än ett konto, vilket är en nyhet sedan en vecka.
Hur många "vanliga kineser" ska lockas in i bubblan innan den brister? Sex procent av investerarna anges vara analfabeter och två tredjedelar av dem sägs ha lämnat skolan vid 15 års ålder eller tidigare.
Nedan ser ni Shanghai-börsens index de senaste tre åren.
Inget slut ännu på den senaste (uppenbara) bubblan. Shanghai- och Shenzhen-börserna har fördubblats i värde sedan i somras. Detta samtidigt som Kinas BNP-utsikter inte sett så dåliga ut de senaste 25 åren och ekonomin visar många tecken på att sakta in. Kinas aktier värderas nu mer än dubbelt så högt i förhållande till vinsterna som USA:s aktier under dotcom-bubblans topp.
Och mängden lån för aktiehandel har mer än trefaldigats det senaste året. Mängden krediter för aktiehandel ligger nu på 8,2 procent av de tillgängliga aktiernas värde, vilket är bland de högsta nivåer som noterats på någon av världens aktiermarknader de senaste decennierna.
Hur länge kan galenskapen fortgå? Inte så länge till, tror jag.
Det är som synes omåttligt populärt och slår nu alla rekord. Mer än 10 miljoner nya aktiehandelskonton har öppnats sedan årsskiftet. Den senaste veckan öppnades nästan dubbelt så många aktiehandelskonton som veckan innan! Bidragande kan i och för sig vara att varje person nu tillåts ha mer än ett konto, vilket är en nyhet sedan en vecka.
Hur många "vanliga kineser" ska lockas in i bubblan innan den brister? Sex procent av investerarna anges vara analfabeter och två tredjedelar av dem sägs ha lämnat skolan vid 15 års ålder eller tidigare.
Nedan ser ni Shanghai-börsens index de senaste tre åren.
Inget slut ännu på den senaste (uppenbara) bubblan. Shanghai- och Shenzhen-börserna har fördubblats i värde sedan i somras. Detta samtidigt som Kinas BNP-utsikter inte sett så dåliga ut de senaste 25 åren och ekonomin visar många tecken på att sakta in. Kinas aktier värderas nu mer än dubbelt så högt i förhållande till vinsterna som USA:s aktier under dotcom-bubblans topp.
Och mängden lån för aktiehandel har mer än trefaldigats det senaste året. Mängden krediter för aktiehandel ligger nu på 8,2 procent av de tillgängliga aktiernas värde, vilket är bland de högsta nivåer som noterats på någon av världens aktiermarknader de senaste decennierna.
Hur länge kan galenskapen fortgå? Inte så länge till, tror jag.
2015-04-20
Alltmer desperat för grekiska staten
Idag kunde vi läsa att Greklands premiärminister Alexis Tsipras beordrat lokala myndigheter att deponera sina banktillgodohavanden hos Greklands centralbank. Grekiska staten är i desperat likviditetskris och behöver nu alla pengar de kan få tag på. Redan tidigare har de "lånat" pengar från pensionsfonder och andra delar av offentliga sektorn.
Grekland har 313 miljarder euro i skulder, som vi med säkerhet kan säga inte kommer att betalas tillbaks i sin helhet. Finansminister Yanis Varoufakis träffade i fredags juristen Lee Buchheit, som hjälpte Grekland att skriva ner sin statsskuld 2012. Man kan nog ana vad de diskuterade...
IMF har meddelat att de inte tänker låta Grekland skjuta på skuldbetalningarna till dem. Nästa betalning förfaller 12 maj - förra betalningen som var 9 april klarades med ett nödrop.
Det kan gå att skrapa ihop tillräcklig likviditet för att grekiska staten ska klara sig förbi 12 maj, men det blir inte lätt. Vi ska dock vara medvetna om att den grekiska regeringen har allt att vinna på att framställa situationen som så dålig som möjligt. Med sådan skrämseltaktik kan man försöka bättra på förhandlingsläget mot övriga euroländer. Finansminister Varoufakis varnar också för effekterna för övriga eurozonen av ett grekiskt utträde.
Redan nu görs säkerligen förberedelser för åtgärder att vidta vid ett grekiskt utträde ur euron. Exempelvis utreder ECB vad som skulle hända om Grekland börjar betala löner, pensioner med mera i skuldväxlar, som då de facto blir ett slags andra valuta i landet. ECB skulle då kunna ta det som ursäkt för att med hänvisning till regelbrott sparka ut Grekland ur euron. Om inte Grekland hinner före och lämnar euron själva.
Det ser alltmer ut som om det blir en statsbankrutt och utträde ur euron för Greklands del. Till och med Carl Bildt tar bladet från munnen nu när han inte längre är utrikesminister och säger att en grekisk statsbankrutt ser ut att vara oundviklig. Han borde veta, så insyltad som han är i maktens korridorer.
Så vad ska vi tro - när händer det och hur?
Datumet är svårt att säga - troligen kan grekiska staten fortsätta att skrapa ihop likviditet ett tag till genom att "råna" olika offentliga institutioner och statsägda företag. Som det ser ut nu kan Grekland klara sig över 12 maj, men kanske inte så länge till. Som sagt var så har dock grekiska staten allt att vinna på att som skrämseltaktik överdriva likviditetskrisen. Jag gissar att den grekiska regeringen inte kommer att låta sig sparkas ut ur euron av ECB, utan istället kommer att ta initiativet själva. På så sätt vinner de fördelen att de själva är förberedda men inga andra.
Tillvägagångssättet blir troligen att stänga alla bankkontor och stänga gränserna för valutarörelser, samtidigt som man deklarerar att man skriver ner statsskulden. Jämför hur det gick till när Cypern fick bankkris för drygt två år sedan. Då var dock eurozonens styrande de som dikterade villkoren - denna gång tror jag inte att det kommer att bli så, utan att den grekiska regeringen vill visa sig handlingskraftig och behålla initiativet själva. Att de visar handlingskraft är nämligen det enda som kan rädda dem undan den folkliga vrede som ofelbart kommer att utbryta när bankerna stänger. Som sagt är det också fördelaktigt för regeringen att vara förberedda medan övriga EU drabbas av en obehaglig överraskning.
De flesta förväntar sig nog att Grekland kommer att utnyttja någon långhelg till att göra statsbankrutt (spekulationerna gick om att det kunde ske under den ortodoxa påsken för drygt en vecka sedan), men det tror inte jag. 1 till 3 maj eller 30 maj till 1 juni skulle vara "passande" långhelger enligt denna teori. Snarare kommer man (tror jag), i syfte att behålla initiativet att låta beskedet komma vid någon helt överraskande tidpunkt, exempelvis en tisdagskväll i mitten av maj. En statsbankrutt och bankstängning är nämligen redan en så brutal chock för landet att det inte kommer att göra någon större skillnad om man håller stängt några vardagar istället för att utnyttja en helg.
En fördel för den grekiska regeringen att göra något överraskande vid en oväntad tidpunkt är förstås att man kommer att ställa till en rejäl oreda på övriga Europas finansmarknader och därmed kan säga "vad var det vi sade - ni skulle inte ha låtit det gå så här" och därmed också kunna skylla på en extern "fiende".
Carl Bildt uttrycker också oro för att Grekland ska bli en "failed state" (kollapsad stat) och det är inte utan att även jag hyser en oro för att det kan bli så. För vad kommer militären att göra? De kan rida på den folkliga vreden och ta över. Det vore minst sagt "intressant" med en kollapsad stat inom EU, något som skulle gå på tvärs mot alla EU-nomenklaturans stora ord om det goda och demokratiska Europa. Lägg till detta att Grekland är med i försvarssamarbetet NATO. Hur skulle NATO hantera en kollapsad stat bland sina medlemsländer?
Grekland har 313 miljarder euro i skulder, som vi med säkerhet kan säga inte kommer att betalas tillbaks i sin helhet. Finansminister Yanis Varoufakis träffade i fredags juristen Lee Buchheit, som hjälpte Grekland att skriva ner sin statsskuld 2012. Man kan nog ana vad de diskuterade...
IMF har meddelat att de inte tänker låta Grekland skjuta på skuldbetalningarna till dem. Nästa betalning förfaller 12 maj - förra betalningen som var 9 april klarades med ett nödrop.
Det kan gå att skrapa ihop tillräcklig likviditet för att grekiska staten ska klara sig förbi 12 maj, men det blir inte lätt. Vi ska dock vara medvetna om att den grekiska regeringen har allt att vinna på att framställa situationen som så dålig som möjligt. Med sådan skrämseltaktik kan man försöka bättra på förhandlingsläget mot övriga euroländer. Finansminister Varoufakis varnar också för effekterna för övriga eurozonen av ett grekiskt utträde.
Redan nu görs säkerligen förberedelser för åtgärder att vidta vid ett grekiskt utträde ur euron. Exempelvis utreder ECB vad som skulle hända om Grekland börjar betala löner, pensioner med mera i skuldväxlar, som då de facto blir ett slags andra valuta i landet. ECB skulle då kunna ta det som ursäkt för att med hänvisning till regelbrott sparka ut Grekland ur euron. Om inte Grekland hinner före och lämnar euron själva.
Det ser alltmer ut som om det blir en statsbankrutt och utträde ur euron för Greklands del. Till och med Carl Bildt tar bladet från munnen nu när han inte längre är utrikesminister och säger att en grekisk statsbankrutt ser ut att vara oundviklig. Han borde veta, så insyltad som han är i maktens korridorer.
Så vad ska vi tro - när händer det och hur?
Datumet är svårt att säga - troligen kan grekiska staten fortsätta att skrapa ihop likviditet ett tag till genom att "råna" olika offentliga institutioner och statsägda företag. Som det ser ut nu kan Grekland klara sig över 12 maj, men kanske inte så länge till. Som sagt var så har dock grekiska staten allt att vinna på att som skrämseltaktik överdriva likviditetskrisen. Jag gissar att den grekiska regeringen inte kommer att låta sig sparkas ut ur euron av ECB, utan istället kommer att ta initiativet själva. På så sätt vinner de fördelen att de själva är förberedda men inga andra.
Tillvägagångssättet blir troligen att stänga alla bankkontor och stänga gränserna för valutarörelser, samtidigt som man deklarerar att man skriver ner statsskulden. Jämför hur det gick till när Cypern fick bankkris för drygt två år sedan. Då var dock eurozonens styrande de som dikterade villkoren - denna gång tror jag inte att det kommer att bli så, utan att den grekiska regeringen vill visa sig handlingskraftig och behålla initiativet själva. Att de visar handlingskraft är nämligen det enda som kan rädda dem undan den folkliga vrede som ofelbart kommer att utbryta när bankerna stänger. Som sagt är det också fördelaktigt för regeringen att vara förberedda medan övriga EU drabbas av en obehaglig överraskning.
De flesta förväntar sig nog att Grekland kommer att utnyttja någon långhelg till att göra statsbankrutt (spekulationerna gick om att det kunde ske under den ortodoxa påsken för drygt en vecka sedan), men det tror inte jag. 1 till 3 maj eller 30 maj till 1 juni skulle vara "passande" långhelger enligt denna teori. Snarare kommer man (tror jag), i syfte att behålla initiativet att låta beskedet komma vid någon helt överraskande tidpunkt, exempelvis en tisdagskväll i mitten av maj. En statsbankrutt och bankstängning är nämligen redan en så brutal chock för landet att det inte kommer att göra någon större skillnad om man håller stängt några vardagar istället för att utnyttja en helg.
En fördel för den grekiska regeringen att göra något överraskande vid en oväntad tidpunkt är förstås att man kommer att ställa till en rejäl oreda på övriga Europas finansmarknader och därmed kan säga "vad var det vi sade - ni skulle inte ha låtit det gå så här" och därmed också kunna skylla på en extern "fiende".
Carl Bildt uttrycker också oro för att Grekland ska bli en "failed state" (kollapsad stat) och det är inte utan att även jag hyser en oro för att det kan bli så. För vad kommer militären att göra? De kan rida på den folkliga vreden och ta över. Det vore minst sagt "intressant" med en kollapsad stat inom EU, något som skulle gå på tvärs mot alla EU-nomenklaturans stora ord om det goda och demokratiska Europa. Lägg till detta att Grekland är med i försvarssamarbetet NATO. Hur skulle NATO hantera en kollapsad stat bland sina medlemsländer?
2015-04-16
Ökenstaden Las Vegas vatten
Jag skrev nyligen om Kaliforniens torka, som är värre i år än förra året, men det är inte bara Kalifornien som drabbats, utan även andra delar av sydvästra USA. I höstas nämnde jag Las Vegas, miljonstaden i öknen som får sitt vatten från Lake Mead och det är värt att upprepa vad jag skrev då.
Det pågår (stora och dyra) projekt för att pumpa upp vatten från djupare nivåer i Lake Mead, men det hjälper bara på några års sikt. På lång sikt måste nederbördsmängderna under vintern öka.
När vattennivån i Lake Mead når ner till 1075 fot över havet kommer delstaterna Nevada och Arizona att börja få vattenbrist. Det påstås ännu inte se ut som om det kommer att bli vattenbrist i år, men det finns den signifikant risk att det kan bli brist 2016 eller 2017. Fast såvitt jag kan se av diagrammet ovan (klicka på det för att förstora det) finns en överhängande risk att Lake Mead går under 1075 fot över havet redan i år.
Men alla dessa problem med vattenbrist löser sig säkerligen genom mer kreditdriven ekonomisk tillväxt.
Lake Mead vid Las Vegas, Nordamerikas största vattenmagasin, som däms upp av Hooverdammen, är nu på 39 procent av sin kapacitet, vilket är den lägsta nivån sedan den fylldes upp efter färdigställandet 1935. Uppströms därifrån ligger ett annat jättemagasin, Lake Powell som däms upp av Glen Canyon Dam, och den är nu nere på 51 procent av sin kapacitet.Nu uppmärksammar ZeroHedge att vattennivån i Lake Mead är ännu lägre än vid samma tid förra året, eftersom det inte kommit mer snö, utan snarare lika lite eller mindre. Följande diagram kommer från bloggen The Burning Platform.
Det råkar vara så att dessa enorma vattenmagasin skapades under vad som visade sig vara den våtaste perioden i området de senaste tusen åren. Detta visas av studier av årsringar på gamla träd, forskningsresultat som ännu inte fanns när jättedammarna byggdes i Coloradofloden.
Den senaste vintern var det gott om snö i Klippiga bergen och avrinningen låg på 96 procent av det historiska genomsnittet, men på grund av de föregående torkåren har alltså Lake Powell och Lake Mead bara kommit upp till de låga nivåerna 51 respektive 39 procent av kapaciteten. Så sent som i Oktober 2011 låg Lake Powell på 70 procent av kapaciteten. Även här krävs alltså vintrar med över genomsnittlig snömängd för att fylla på vattenmagasinen.
Det är inte bara södra Kalifornien som drabbas av minskad vattenmängd i Coloradofloden och dess dammar, utan även Arizona och Nevada med storstäder såsom Phoenix och Las Vegas.
Sydvästra USA har under de senaste århundradena haft en ovanligt nederbördsrik period historiskt sett, vilket har gjort att detta område kunnat blomstra. Om det nu återgår till historiskt sett mer normala nederbördsmängder förändras hela livsbetingelserna där. Det har funnits liknande nederbördsrika perioder även tidigare, då indiankulturer såsom Anasazi blomstrat för att sedan falla samman under den efterföljande torrperioden.
När vattennivån i Lake Mead når ner till 1075 fot över havet kommer delstaterna Nevada och Arizona att börja få vattenbrist. Det påstås ännu inte se ut som om det kommer att bli vattenbrist i år, men det finns den signifikant risk att det kan bli brist 2016 eller 2017. Fast såvitt jag kan se av diagrammet ovan (klicka på det för att förstora det) finns en överhängande risk att Lake Mead går under 1075 fot över havet redan i år.
Men alla dessa problem med vattenbrist löser sig säkerligen genom mer kreditdriven ekonomisk tillväxt.
2015-04-15
Kina saktar in
I morse kom senaste BNP-siffran för Kina, som visar att landets ekonomi ökade med 7 procent i årstakt första kvartalet i år, vilket är långsammare än sista kvartalet 2014 och den långsammaste tillväxttakten sedan första kvartalet 2009 i efterverkningarna av finanskrisen. Minskningen var dock inte oväntad, utan ungefär som analytikerna gissat.
Med tanke på att Kinas BNP-tillväxt under de senaste tre årtiondena varit i genomsnitt 10 procent per år så är 7 procent lågt.
Andra siffror som presenterades samtidigt visar på hur Kinas ekonomi bromsar in. Elproduktionen föll 3,7 procent i mars jämfört med året innan, vilket är det största fallet sedan krisen 2008. Industriproduktionen ökade bara 5,6 procent i årstakt, mot förväntade 6,9 procent. Detaljhandeln ökade med 10,2 procent i årstakt (den långsammaste ökningstakten på nästan tio år) mot förväntade 10,9 procent. Investeringarna i infrastruktur med 13,5 procent i årstakt mot förväntade 13,8 procent.
Även andra siffror som presenterats nyligen bekräftar också Kinas inbromsning, t.ex. att markköp av byggbolag föll med 32 procent under årets första tre månader. Bostadspriserna har fallit 6 procent under det senaste året, vilket är den snabbaste nedgången sedan mätningarna började. Antalet påbörjade bostadsbyggen fortsätter också att falla, liksom försäljningen av nya bostäder.
Minskat bostadsbyggande leder förstås till följdeffekter för leverantörerna. Exempelvis har Kinas cementproduktion planat ut den senaste tiden, efter att ha mer än fördubblats sedan 2006.
Kredittillväxten i Kina har saktat in på sistone, men den är fortfarande snabbare än BNP-tillväxten. Framförallt fortsätter det att vara företagen som står för den största delen av ökningen. Den icke-finansiella sektorns lån har ökat från runt 130 procent av BNP 2008 till idag runt 215 procent av BNP och någon form av kreditkris i Kina är oundviklig när ekonomin nu saktar in.
Med tanke på att Kinas BNP-tillväxt under de senaste tre årtiondena varit i genomsnitt 10 procent per år så är 7 procent lågt.
Andra siffror som presenterades samtidigt visar på hur Kinas ekonomi bromsar in. Elproduktionen föll 3,7 procent i mars jämfört med året innan, vilket är det största fallet sedan krisen 2008. Industriproduktionen ökade bara 5,6 procent i årstakt, mot förväntade 6,9 procent. Detaljhandeln ökade med 10,2 procent i årstakt (den långsammaste ökningstakten på nästan tio år) mot förväntade 10,9 procent. Investeringarna i infrastruktur med 13,5 procent i årstakt mot förväntade 13,8 procent.
Även andra siffror som presenterats nyligen bekräftar också Kinas inbromsning, t.ex. att markköp av byggbolag föll med 32 procent under årets första tre månader. Bostadspriserna har fallit 6 procent under det senaste året, vilket är den snabbaste nedgången sedan mätningarna började. Antalet påbörjade bostadsbyggen fortsätter också att falla, liksom försäljningen av nya bostäder.
Minskat bostadsbyggande leder förstås till följdeffekter för leverantörerna. Exempelvis har Kinas cementproduktion planat ut den senaste tiden, efter att ha mer än fördubblats sedan 2006.
Kredittillväxten i Kina har saktat in på sistone, men den är fortfarande snabbare än BNP-tillväxten. Framförallt fortsätter det att vara företagen som står för den största delen av ökningen. Den icke-finansiella sektorns lån har ökat från runt 130 procent av BNP 2008 till idag runt 215 procent av BNP och någon form av kreditkris i Kina är oundviklig när ekonomin nu saktar in.
2015-04-14
Negativa räntor på bolån i Spanien
Effekterna av negativa räntor börjar visa sig efterhand. Wall Street Journal skriver om hur spanska banker nu i vissa fall tvingas betala ränta till bolåntagare genom att dra av minusräntan från lånebeloppet. Detta beror på att det finns bolån i schweizerfranc och räntan kopplad till schweizisk Libor. Dessa bolån var ganska populära under Spaniens bostadsbubbla, eftersom schweizisk Libor var lägre än Euribor. Eftersom schweizisk Libor nu är negativ blir det alltså negativ ränta på vissa bolån. Detta kompenseras dock mer än väl av att de som har bolån i schweizerfranc fick en rejäl smäll när schweizerfrancen stärktes kraftigt mot euron. Lånebeloppet räknat i euro har alltså ökat ganska mycket, trots att det minskat räknat i schweizerfranc.
De allra flesta bolån i Spanien har dock räntan kopplad till referensräntan Euribor. I Portugal har mer än 90 procent av bolånen räntan kopplad till Euribor och i Italien är det omkring hälften. I Tyskland är det dock mest fast ränta som gäller. Tolvmånaders Euribor ligger för tillfället på 0,187 procent och befinner sig i en stadig nedtrend. Det ser alltså bara ut att vara en tidsfråga innan även dessa bolån får negativ ränta. Sexmånaders Euribor ligger nu på 0,078 procent och om den blir negativ påverkar det hundratusentals lån.
Bolånekontrakten innehåller ingen klausul för vad som ska hända om referensräntan går under noll, eftersom ingen kunde föreställa sig en sådan situation när kontrakten skrevs. På senare tid har bankerna självklart infört klausuler om räntegolv i sina lånekontrakt.
En annan kostnad för de negativa räntorna är att många datorprogram måste ändras med avseende på rimlighetsspärrar för negativ ränta. Dessutom måste många dokument uppdateras och kalkylark göras om. Dessa kostnader är förstås externaliserade från centralbankernas synvinkel.
Det var sensationsrubriker när en dansk låntagare nyligen fick minusränta på sitt lån. Snart är det troligen normalt.
Här i Sverige noterar jag att Compricer genomfört en undersökning om svenskarnas attityder till minusränta på sparkonton. Idag säger de svenska bankerna att privatpersoner inte ska få minusränta på sparkontot, men när de väl tvingas till det framöver kan de få problem.
Välkomna till minusräntans nya spännande värld!
De allra flesta bolån i Spanien har dock räntan kopplad till referensräntan Euribor. I Portugal har mer än 90 procent av bolånen räntan kopplad till Euribor och i Italien är det omkring hälften. I Tyskland är det dock mest fast ränta som gäller. Tolvmånaders Euribor ligger för tillfället på 0,187 procent och befinner sig i en stadig nedtrend. Det ser alltså bara ut att vara en tidsfråga innan även dessa bolån får negativ ränta. Sexmånaders Euribor ligger nu på 0,078 procent och om den blir negativ påverkar det hundratusentals lån.
Bolånekontrakten innehåller ingen klausul för vad som ska hända om referensräntan går under noll, eftersom ingen kunde föreställa sig en sådan situation när kontrakten skrevs. På senare tid har bankerna självklart infört klausuler om räntegolv i sina lånekontrakt.
En annan kostnad för de negativa räntorna är att många datorprogram måste ändras med avseende på rimlighetsspärrar för negativ ränta. Dessutom måste många dokument uppdateras och kalkylark göras om. Dessa kostnader är förstås externaliserade från centralbankernas synvinkel.
Det var sensationsrubriker när en dansk låntagare nyligen fick minusränta på sitt lån. Snart är det troligen normalt.
Här i Sverige noterar jag att Compricer genomfört en undersökning om svenskarnas attityder till minusränta på sparkonton. Idag säger de svenska bankerna att privatpersoner inte ska få minusränta på sparkontot, men när de väl tvingas till det framöver kan de få problem.
"Om bankerna trots allt inför minusränta på sparkontot eller inför en avgift säger 96 procent av de tillfrågade i undersökningen att de kommer att agera."Alternativet för bankerna är förstås att de tvingas till lägre räntenetto och därmed lägre vinst.
Välkomna till minusräntans nya spännande värld!
2015-04-05
Kaliforniens torka betydligt värre i år
Förra året drabbade torkan Kalifornien, men de värsta effekterna kommer inte förrän i år när torkan fortsätter. Så här har torksituationen sett ut i slutet av mars de senaste fem åren enligt National Drought Monitor.
Den gångna vintern (december-februari) har med stor marginal varit den varmaste som nånsin uppmätts i Kalifornien. I december föll visserligen en del nederbörd, men sedan dess har det varit knalt med den varan - nederbörden har varit långt under det normala för senvintern. Dessutom har det som sagt varit varmt - februari var rekordvarm - och denna värme har för det första smält bort den snö som föll i december och dessutom gjort att den lilla nederbörd som kommit har kommit som regn istället för snö. Detta regnvatten har sedan dunstat bort eller runnit bort. Den genomsnittliga höjden för fryspunkten i Kaliforniens berg har varit många hundra meter högre än vad den varit historiskt. Detta har lett till att snötäcket i Sierra Nevada, vars gradvisa smältning normalt förser Kalifornien med omkring en tredjedel av sitt vatten, nu är på rekordlåg nivå - 6 procent av genomsnittet. Förra året vid samma tid tangerades det tidigare rekordet från 1977 på 25 procent av genomsnittligt snödjup, men i år finns det alltså ännu mindre snö. Vattenmagasinen, som redan är på låga nivåer, lär alltså inte få mycket påfyllning i år - för det är under vintern som det kommer nederbörd i Kaliforniens medelhavsklimat. Snarare är det så att vi troligen redan nu ser årets maximala fyllnadsgrad för vattenmagasinen.
I slutet av mars var vattenmagasinen totalt bara fyllda till 46 procent av sin kapacitet, vilket är 61 procent av det historiska genomsnittet.
Denna rekordvarma vinter följer alltså efter 2014, som var det varmaste året i Kaliforniens historia - och torrt - under perioden oktober 2013 till september 2014 fick Kalifornien mindre än 60 procent av den normala nederbörden för en tolvmånadersperiod. 2014 var i Kalifornien ett av de torraste åren på flera årtionden och följde efter två torra år. I delstaten som helhet var den totala nederbörden lika stor eller under den lägsta treårsperioden sedan 1895.
Den nuvarande torkan har redan förra året av paleoklimatologerna utnämnts till Kaliforniens värsta på 1200 år!
För lite för sent
Häromdagen införde Kaliforniens guvernör Jerry Brown restriktioner för vattenanvändning, vilket är första gången i delstatens historia. De över 400 lokala vattenverken tvingas nu att minska vattenförbrukningen med 25 procent jämfört med 2013 års förbrukning. Hur det ska gå till är upp till varje vattenverk. Andra åtgärder är bland annat:
Men det hade varit bra om man hade vidtagit kraftfulla åtgärder för att hantera vattentillgången långt tidigare. Som det nu är blir det för lite för sent.
Jordbruket
Det finns inga restriktioner för jordbruket, som förbrukar 80 procent av Kaliforniens vatten. Jordbruket kommer dock att drabbas (och har redan drabbats) av nedskärningar i vattentilldelningen i vilket fall som helst.
Förra året lät Kaliforniens jordbrukare 10 procent av de konstbevattnade åkrarna ligga i träda. I år kommer de att behöva lägga ännu mer land i träda på grund av vattenbrist.
Värst är det för trädgrödor såsom mandlar och fikon. När träden dött tar det flera år för odlingen att komma tillbaka om klimatet åter skulle bli fuktigare.
Kalifornien är som jag nämnde förra året USA:s största producent av många grönsaker och frukter - för många av dem ligger över 80 eller 90 procent av odlingen i Kalifornien.
Även djuruppfödningen drabbas. En djuruppfödare kan importera foder från andra delar av USA, men kostnaden blir då för hög, så det kan inte bli annat än en tillfällig lösning. När nu den extrema torkan varat så länge börjar allt fler djuruppfödare skära ner på sina hjordar. Kalifornien står idag bland annat för 21 procent av USA:s mjölkproduktion.
Hursomhelst kommer Kaliforniens vattenkris att framtvinga stora långsiktiga förändringar i delstatens jordbruk och dess inriktning.
Grundvattnet
Tidigare har grundvattnet i Kalifornien varit en reserv som man tagit till under torrare år, men nu pumpas det frenetiskt upp grundvatten överallt. På sina ställen förekommer sjunkande land och saltvatteninträngning, båda tecken på att man pumpar upp för mycket grundvatten.
Kalifornien är den enda delstaten i västra USA som inte begränsar hur mycket grundvatten markägare kan pumpa upp ur sina privata brunnar. Som jag nämnde i november så infördes en lag om grundvattnet, men det kommer att ta årtionden att faktiskt implementera denna lag, vilket också är för lite för sent.
Som sagt så var grundvattenbrunnar tidigare ett komplement till vattnet från vattenmagasinen, som i sin tur härrör från nederbörd i bergen, men nu har många jordbrukare inget annat vatten än grundvatten att tillgå. Vissa brunnar har redan torkat ut. Att borra nya, djupare brunnar är dock ingen lösning som är tillgänglig på lång sikt, eftersom väntelistan på brunnsborrning är runt två år. Dessutom kostar en enda brunn omkring en halv miljon dollar.
Det är självklart inte heller någon långsiktig lösning att förlita sig på grundvatten, då det med den takt det idag pumpas upp är att betrakta som en ändlig resurs.
En annan ovälkommen bieffekt av det myckna grundvattenpumpandet är att vattnet från många brunnar innehåller för höga halter av uran. Detta uran finns naturligt i marken, men löses nu ut i högre grad på grund av ökad bevattning.
Skogsbränder
Kalifornien har som jag nämnt medelhavsklimat, vilket betyder varma och torra somrar. Redan förra året hade man problem med skogsbränder och i år är risken stor att det blir värre. Det finns mycket bränsle i skogarna när det står kvar död växtlighet från de föregående årens torka och det behövs bara en tändande gnista.
Denna rekordvarma vinter följer alltså efter 2014, som var det varmaste året i Kaliforniens historia - och torrt - under perioden oktober 2013 till september 2014 fick Kalifornien mindre än 60 procent av den normala nederbörden för en tolvmånadersperiod. 2014 var i Kalifornien ett av de torraste åren på flera årtionden och följde efter två torra år. I delstaten som helhet var den totala nederbörden lika stor eller under den lägsta treårsperioden sedan 1895.
Den nuvarande torkan har redan förra året av paleoklimatologerna utnämnts till Kaliforniens värsta på 1200 år!
För lite för sent
Häromdagen införde Kaliforniens guvernör Jerry Brown restriktioner för vattenanvändning, vilket är första gången i delstatens historia. De över 400 lokala vattenverken tvingas nu att minska vattenförbrukningen med 25 procent jämfört med 2013 års förbrukning. Hur det ska gå till är upp till varje vattenverk. Andra åtgärder är bland annat:
- Förbud mot annan trädgårdsbevattning än droppbevattning
- Krav på att golfbanor och kyrkogårdar minskar sin vattenförbrukning
- Krav på att jordbrukare rapporterar mer detaljer om sin vattenanvändning så att delstaten kan lista ut vart allt vatten tar vägen
- Ingen bevattning av gräset i mitten av gator
Men det hade varit bra om man hade vidtagit kraftfulla åtgärder för att hantera vattentillgången långt tidigare. Som det nu är blir det för lite för sent.
Jordbruket
Det finns inga restriktioner för jordbruket, som förbrukar 80 procent av Kaliforniens vatten. Jordbruket kommer dock att drabbas (och har redan drabbats) av nedskärningar i vattentilldelningen i vilket fall som helst.
Förra året lät Kaliforniens jordbrukare 10 procent av de konstbevattnade åkrarna ligga i träda. I år kommer de att behöva lägga ännu mer land i träda på grund av vattenbrist.
Värst är det för trädgrödor såsom mandlar och fikon. När träden dött tar det flera år för odlingen att komma tillbaka om klimatet åter skulle bli fuktigare.
Kalifornien är som jag nämnde förra året USA:s största producent av många grönsaker och frukter - för många av dem ligger över 80 eller 90 procent av odlingen i Kalifornien.
Även djuruppfödningen drabbas. En djuruppfödare kan importera foder från andra delar av USA, men kostnaden blir då för hög, så det kan inte bli annat än en tillfällig lösning. När nu den extrema torkan varat så länge börjar allt fler djuruppfödare skära ner på sina hjordar. Kalifornien står idag bland annat för 21 procent av USA:s mjölkproduktion.
Hursomhelst kommer Kaliforniens vattenkris att framtvinga stora långsiktiga förändringar i delstatens jordbruk och dess inriktning.
Grundvattnet
Tidigare har grundvattnet i Kalifornien varit en reserv som man tagit till under torrare år, men nu pumpas det frenetiskt upp grundvatten överallt. På sina ställen förekommer sjunkande land och saltvatteninträngning, båda tecken på att man pumpar upp för mycket grundvatten.
Kalifornien är den enda delstaten i västra USA som inte begränsar hur mycket grundvatten markägare kan pumpa upp ur sina privata brunnar. Som jag nämnde i november så infördes en lag om grundvattnet, men det kommer att ta årtionden att faktiskt implementera denna lag, vilket också är för lite för sent.
Som sagt så var grundvattenbrunnar tidigare ett komplement till vattnet från vattenmagasinen, som i sin tur härrör från nederbörd i bergen, men nu har många jordbrukare inget annat vatten än grundvatten att tillgå. Vissa brunnar har redan torkat ut. Att borra nya, djupare brunnar är dock ingen lösning som är tillgänglig på lång sikt, eftersom väntelistan på brunnsborrning är runt två år. Dessutom kostar en enda brunn omkring en halv miljon dollar.
Det är självklart inte heller någon långsiktig lösning att förlita sig på grundvatten, då det med den takt det idag pumpas upp är att betrakta som en ändlig resurs.
En annan ovälkommen bieffekt av det myckna grundvattenpumpandet är att vattnet från många brunnar innehåller för höga halter av uran. Detta uran finns naturligt i marken, men löses nu ut i högre grad på grund av ökad bevattning.
Skogsbränder
Kalifornien har som jag nämnt medelhavsklimat, vilket betyder varma och torra somrar. Redan förra året hade man problem med skogsbränder och i år är risken stor att det blir värre. Det finns mycket bränsle i skogarna när det står kvar död växtlighet från de föregående årens torka och det behövs bara en tändande gnista.
2015-04-02
Fracking Bust
USA:s utvinning av skifferolja befinner sig som ni troligen vet i kris på grund av att oljepriset fallit så kraftigt. Detta syns tydligt i antalet aktiva borriggar i USA, se diagrammet nedan.
Det går åt mycket fler borriggar vid utvinning av skifferolja än vid utvinning av konventionell olja, på grund av att varje borrhål ger mycket mindre olja och man därför måste borra många fler hål. Ökningen av antalet borriggar i USA har sedan 2009 varit spektakulär, men den efterföljande kraschen i antalet borriggar ser ut att bli ännu mer spektakulär.
Kraschen för skifferoljebolagen kommer självklart att få återverkningar på USA:s ekonomi, bland annat i form av ökad arbetslöshet och obligationer som tappar i värde. Hur stora de blir är oklart, men vi kan i alla fall konstatera att USA:s bostadsbubbla var betydligt större (i dollar och anställda räknat) än skifferoljebubblan, så efterverkningarna av den senare lär inte bli lika stora. Därmed inte sagt att det inte kommer att bli smärtsamt för de drabbade.
Kraschen för skifferoljebolagen kommer självklart att få återverkningar på USA:s ekonomi, bland annat i form av ökad arbetslöshet och obligationer som tappar i värde. Hur stora de blir är oklart, men vi kan i alla fall konstatera att USA:s bostadsbubbla var betydligt större (i dollar och anställda räknat) än skifferoljebubblan, så efterverkningarna av den senare lär inte bli lika stora. Därmed inte sagt att det inte kommer att bli smärtsamt för de drabbade.