Så, nu börjar allvaret efter att förhandlingarna mellan Grekland och Eurozonens övriga länder bröt samman i lördags. ECB beslöt under söndagen att inte höja gränsen för nödlikviditet (ELA) till de grekiska bankerna, vilket särskilt efter helgens uttagsanstormning torde innebära att alla grekiska banker nu är konkursmässiga. Därför rekommenderade Greklands finansiella stabilitetsråd att bankerna ska hålla stängt på måndagen och sex bankdagar framåt. Atenbörsen kommer troligen också att hålla stängt.
Stabilitetsrådet rekommenderade även ett tak för bankomatuttag på 60 euro per dag, vilket det också ser ut att bli - regeringen verkar ha godkänt det, men jag har ännu inte sett någon nyhet om presidentdekret, vilket krävs.
Ett av de bästa ställena att följa händelseutvecklingen i Grekland är just nu The Guardians flitigt uppdaterade rapportering.
Det rapporteras om väldigt långa köer till bankomaterna överallt, särskilt på de grekiska öarna.
Hur allvarlig den grekiska krisen är framgår av att USA:s president Obama hade ett telefonsamtal med Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att diskutera frågan.
Det hålls olika demonstrationer och manifestationer i Aten, men de har än så länge varit fredliga, även om kravallpolis finns på plats.
Cornucopia ställer en läsarfråga hur finansmarknaderna kommer att gå nu i veckan. Där lutar det just nu åt en viss nedgång på världens aktiebörser.
Euron har hittills fallit 2 procent mot USA-dollarn, vilket är mycket för en valuta. För att sätta det i perspektiv ska vi dock komma ihåg att euron försvagades 2 procent mot USA-dollarn i tisdags. Men vi kan med ledning av detta förvänta oss en ganska stor börsnedgång under måndagen - den amerikanska SPX-terminen är i skrivande stund ner omkring 2 procent. Nya Zeelands och Australiens börser kommer som de som öppnar först att visa vägen, men det mest intressanta blir att se hur det går för Shanghai-börsen. I fredags sjönk den nämligen hela 7,4 procent och frågan är nu om aktörerna där får ännu kallare fötter efter den svindlande börsuppgången. Om Kinas börser sjunker kraftigt ger det ytterligare näring åt en världsvid börsnedgång som redan satts igång av Greklandsoron.
Europas börser kommer säkerligen att gå ner mer än USA:s och på IG markets ser det just nu ut som om London-börsen kommer att gå ner drygt 3 procent och den tyska börsen drygt 4 procent.
Stoppet för stödet till Grekland nu i helgen kom som en överraskning för de flesta, även de med insideskunskap. Till och med Greklands förhandlingsdelegation i Bryssel blev överraskade av Tsipras krav på folkomröstning, liksom Eurozonens förhandlingsdelegation. Det såg nämligen i fredags kväll ut som om en överenskommelse skulle kunna komma i helgen.
Vad gäller spridningseffekter så blir det nog en hel del. Värst kan det bli för närliggande länder såsom Cypern, Makedonien, Bulgarien, Rumänien, Serbien och Albanien, där grekiska banker har stora marknadsandelar. Makedoniens centralbank har beordrat makedonska banker att stänga ner sina exponeringar mot grekiska banker och liknande åtgärder lär vidtas av övriga länder.
Sedan kommer det säkerligen att bli en oro i övriga PIIGS-länder Portugal, Spanien, Italien och Irland och i Eurozonen överhuvudtaget. En av de viktigaste frågorna här är om även något av dessa länders banker kommer att drabbas av kapitalflykt.
Vid en grekisk statsbankrutt (som vi dock ännu inte faktiskt sett, men som i dagsläget ter sig oundviklig) kommer övriga euroländer genom EFSF och ECB att sitta med en mängd värdelösa grekiska statsobligationer. Europeiska centralbanken ECB har också den senaste tiden gett en hel del nödlikviditet till de grekiska bankerna och det spekuleras i att det för den grekiska regeringen skulle vara fördelaktigt att prioritera inhemska fordringsägare till bankerna och låta ECB ta den största smällen. Det skulle i sin tur leda till att ECB skulle få förluster större än sitt egna kapital, vilket i sin tur skulle kräva kapitaltillskott från euroländerna.
Grekiska staten kommer i det närmaste helt säkert alltså att missa betalningen till IMF på tisdag 30 juni, men det innebär inte att de ännu kommer att ställa in betalningarna på övriga statsobligationer, utan det behöver inte ske förrän de förfaller till betalning. Grekiska staten ser ut att ha pengar till de närmaste betalningarna av pensioner och statsanställdas löner, men över sommaren kommer pengarna att ta slut och staten tvingas betala med skuldsedlar. Det är först då som det obevekligen börjar närma sig en "grexit", alltså att Grekland lämnar euron, om inte regeringen tar ett sådant beslut redan innan.
Kanske det viktigaste är att ECB och EU genom det som hänt i Grekland nu tappat så mycket förtroende, både från finansmarknaderna och från vanligt folk i EU.
Tillägg: Grekerna har tydligen också i viss mån börjat hamstra varor och drivmedel. Självklart - kan man inte få ut pengar ur bankomaten känns det nog säkrast att handla upp sina pengar på kortet innan bankkontona låses.
2015-06-29
2015-06-27
Uttagsanstormning i Grekland
I morse var redan 500 av landets 7000 bankomater tomma. Resten lär tömmas under dagen, för har en uttagsanstormning väl satt igång är den mycket svår att stoppa. Nu är det dock så att i dagens värld så går det inte att göra en total uttagsanstormning mot banksystemet, då det helt enkelt inte finns tillräckligt med kontanter. Uttagsanstormningen stannar därför av sig själv när kontanterna tagit slut, men redan då kan den ha skadat bankerna svårt.
Dock finns möjligheten att överföra pengar till utländska banker, men det förutsätter förstås att man redan har ett konto där, så även denna möjlighet är begränsad.
Man ska inte heller underskatta den folkliga ilska som kan uppkomma när alla landets bankomater har tömts. Det kan bli kravaller, även om köandet framför bankomaterna ännu går lugnt till.
Det har tydligen även varit köer framför de banker som har lördagsöppet - Bloomberg berättar om kö framför ett bankkontor tre timmar innan de skulle öppna, men att de sedan beslöt sig för att hålla stängt idag. De berättar även om andra bankkontor som håller stängt idag fastän de normalt skulle ha öppet.
Politikern Panos Kammenos, ledare för Syrizas koalitionspartner, har sett sig nödgad att gå ut offentligt och lugna ner folket och lova att bankerna ska vara öppna som vanligt på måndag. "Bankerna kommer inte att stänga, bankomaterna kommer att ha kontanter. Allt detta är en överdrift." Sådana försäkranden brukar förstås ha noll effekt vad gäller att stoppa en uttagsanstormning, då folkets förtroende redan försvunnit. Dessutom har som sagt flera bankkontor stängt idag fastän de skulle ha öppet, så det blir svårt att ta försäkrandet på allvar.
Grekiska nationalbankens chef säger att bankomaterna håller på fyllas på, men även det lär inte räcka.
Det ryktas att vissa banker inte kommer att kunna öppna på måndag utan nödlikviditet från Greklands centralbank.
Samtidigt samlas Eurozonens finansministrar i Bryssel för en diskussion som redan kan vara överspelad om den når till ett resultat. Det ser nämligen ut som om det redan är på väg med full fart mot en "grexident".
Då är förstås frågan hur mycket oro som kommer att sprida sig till övriga PIIGS-länder.
Grekland hotar med folkomröstning - risk för "grexident"
Nu på sluttampen inför tisdagens betalning till IMF tar den grekiska regeringen under Tsipras till storsläggan i förhandlingarna och meddelar att man ska låta grekerna avgöra frågan i en folkomröstning nästa söndag (5 juli). Detta datum ligger förstås efter den 30 juni när skulden till IMF ska vara betald, vilket bådar för mycket spänning och osäkerhet. En folkomröstning är också ett sätt för Tsipras att frånsvära sig ansvar, då ett alltför dåligt förhandlingsresultat skulle leda till en politisk kris i Grekland, om tillräckligt många av regeringspartiet Syrizas politiker gör uppror mot sin egen regering.
Idag ska euroländernas finansministrar träffas och fortsätta förhandlingarna om stödpaket till Grekland. Det måste verkligen till en uppgörelse idag, eftersom frågan också ska hinna igenom parlamenten i Eurozonens länder.
Så vad händer nu? Antingen blir det en uppgörelse idag och då ska allt hastas igenom på några dagar, eller så blir det ingen uppgörelse och då bryter det lös i nästa vecka.
ECB kommer ifall det inte blir någon uppgörelse med säkerhet att dra in likviditetsstödet ELA som de grekiska bankerna just nu har som livlina. Då får Grekland en omedelbar bankkris, vilket i sin tur leder till att staten tvingas gå in och ta över bankerna. Dessutom kommer Grekland att tvingas till en statsbankrutt.
Om det skulle bli en uppgörelse idag är frågan om Tsipras drar tillbaks sitt hot om folkomröstning. Ifall folkomröstningen kvarstår så är läget fortfarande lika illa som om ingen uppgörelse nåtts. Hotet om folkomröstning får dock ses som ett led i förhandlingarna och dras troligen tillbaka om en uppgörelse nås. Emellertid kan det om förhandlingsresultatet blir alltför dåligt för Grekland bli en politisk kris och då ökar osäkerheten åter för Grekland.
Grekerna själva verkar dock inte lita på att allt går väl och köar nu vid bankomaterna, samtidigt som den mest bräckliga av de grekiska bankerna, Alpha Bank, infört begränsningar i överföringar nu över helgen.
Det har sedan årsskiftet pågått en uttagsanstormning i slow motion mot de grekiska bankerna, där den privata sektorns innehav nu är tillbaks på samma nivå som i juni 2004.
För varje dag som går ökar risken för "grexident".
Den som har tänkt att resa till Grekland bör i dagsläget läsa vad jag skrev 2012 om vad man bör tänka på vid en resa till ett krisande Grekland.
2015-06-26
Terrordåd under Ramadan-fredag
Denna andra fredag i den muslimska fastemånaden Ramadan rapporteras om tre terrordåd med eventuella kopplingar till Daesh/IS eller Al-Qaida.
Det började med en man halshöggs och flera skadades på en gasfabrik utanför Grenoble i Frankrike. Det ska ha varit minst två gärningsmän, som sade sig agera på uppdrag av IS. Det är högst tveksamt om det faktiskt är så, eftersom IS taktik är att utvidga sitt territorium, inte att utföra terrordåd långt bort därifrån. Däremot är det troligt att terroristerna inspirerats av IS, men kanske inte haft möjlighet att resa till Syrien och därför beslutat sig för att genomföra ett terrordåd i sitt hemland istället, då de ser alla "islams fiender" som en.
Därefter sprängde sig en självmordsbombare i en shiamuslimsk moské i Kuwait city under fredagsbönen. Minst 13 har dödats och 25 skadats. I detta fall har IS tagit på sig attacken, vilket är rimligare då Kuwait faktiskt gränsar till Irak, där IS som bekant har besatt ett stort territorium, och IS säkerligen har planer på att expandera in i angränsande länder. IS hatar alla shiamuslimer, som de beskriver som förkastare av den "rena läran". De har redan förra månaden tagit på sig två terrordåd mot shiamuslimska moskéer i Saudiarabien.
Till sist kom då attacken mot strandhotellet i Sousse i Tunisien där minst 27 personer dödats. Även här kan man tänka sig en faktisk koppling till IS, som ju redan etablerat sig runt staden Sirte i grannlandet Libyen, där inbördeskrig och allmänt kaotisk situation råder, vilket precis som i Syrien är ett perfekt underlag för IS. Nu ligger Sirte långt från Tunisien, men det är inte otänkbart att man inom IS kan ha tänkt ut en plan att även destabilisera Tunisien för att senare även kunna gå in där när man väl utvidgat sitt territorium i Libyen. Ett första steg skulle då kunna vara att skrämma bort alla turister, vilket skulle innebära ett svårt ekonomiskt avbräck för Tunisien.
IS har häromdagen manat sina anhängare att utöka attackerna mot sina motståndare under Ramadan. Detta ligger troligen bakom dagens tre terrordåd.
Samtidigt har IS gått till offensiv på flera ställen i norra Syrien, bland annat mot Kobane vid gränsen mot Turkiet. Även mot staden al-Hasakah har IS gått till attack och omkring 60 000 människor har tvingats fly. På kartan nedan ser ni det aktuella läget i Syrien och norra Irak. Al-Hasakah är den nedre av de två rosa fläckarna i nordöstra Syrien, Kobane ligger i västraste delen av den gula remsan i norra Syrien. (Källa Wikipedia)
IS område ser stort ut, men man ska ha i åtanke att större delen av det (utom framförallt längs floderna) är öken. Än så länge är motståndet alltför svagt för att kunna på allvar slå tillbaka in på IS territorium, men samtidigt har IS inte gjort några större landvinningar sedan offensiven i Irak första halvåret 2014.
Efter dagens terrordåd kan man fråga sig när vi kommer att få se det första IS-relaterade terrordådet på svensk mark. Det är känt att svensknorske Michael Skråmo, som rest ner till Syrien med familjen för att strida för IS, nyligen har uppmanat svenska IS-anhängare att begå terrordåd. Han hänvisar bland annat till "recept" från al-Qaidas tidning Inspire. Med tanke på att det finns en hel del radikaliserade islamister här och flera redan rest för att strida för IS är det inte otänkbart att någon eller några som inte har möjlighet att resa till Syrien tar Skråmos uppmaning på allvar och gör något här istället.
Fotnot: Ramadan infaller i år 18 juni till 16 juli.
Det började med en man halshöggs och flera skadades på en gasfabrik utanför Grenoble i Frankrike. Det ska ha varit minst två gärningsmän, som sade sig agera på uppdrag av IS. Det är högst tveksamt om det faktiskt är så, eftersom IS taktik är att utvidga sitt territorium, inte att utföra terrordåd långt bort därifrån. Däremot är det troligt att terroristerna inspirerats av IS, men kanske inte haft möjlighet att resa till Syrien och därför beslutat sig för att genomföra ett terrordåd i sitt hemland istället, då de ser alla "islams fiender" som en.
Därefter sprängde sig en självmordsbombare i en shiamuslimsk moské i Kuwait city under fredagsbönen. Minst 13 har dödats och 25 skadats. I detta fall har IS tagit på sig attacken, vilket är rimligare då Kuwait faktiskt gränsar till Irak, där IS som bekant har besatt ett stort territorium, och IS säkerligen har planer på att expandera in i angränsande länder. IS hatar alla shiamuslimer, som de beskriver som förkastare av den "rena läran". De har redan förra månaden tagit på sig två terrordåd mot shiamuslimska moskéer i Saudiarabien.
Till sist kom då attacken mot strandhotellet i Sousse i Tunisien där minst 27 personer dödats. Även här kan man tänka sig en faktisk koppling till IS, som ju redan etablerat sig runt staden Sirte i grannlandet Libyen, där inbördeskrig och allmänt kaotisk situation råder, vilket precis som i Syrien är ett perfekt underlag för IS. Nu ligger Sirte långt från Tunisien, men det är inte otänkbart att man inom IS kan ha tänkt ut en plan att även destabilisera Tunisien för att senare även kunna gå in där när man väl utvidgat sitt territorium i Libyen. Ett första steg skulle då kunna vara att skrämma bort alla turister, vilket skulle innebära ett svårt ekonomiskt avbräck för Tunisien.
IS har häromdagen manat sina anhängare att utöka attackerna mot sina motståndare under Ramadan. Detta ligger troligen bakom dagens tre terrordåd.
Samtidigt har IS gått till offensiv på flera ställen i norra Syrien, bland annat mot Kobane vid gränsen mot Turkiet. Även mot staden al-Hasakah har IS gått till attack och omkring 60 000 människor har tvingats fly. På kartan nedan ser ni det aktuella läget i Syrien och norra Irak. Al-Hasakah är den nedre av de två rosa fläckarna i nordöstra Syrien, Kobane ligger i västraste delen av den gula remsan i norra Syrien. (Källa Wikipedia)
Efter dagens terrordåd kan man fråga sig när vi kommer att få se det första IS-relaterade terrordådet på svensk mark. Det är känt att svensknorske Michael Skråmo, som rest ner till Syrien med familjen för att strida för IS, nyligen har uppmanat svenska IS-anhängare att begå terrordåd. Han hänvisar bland annat till "recept" från al-Qaidas tidning Inspire. Med tanke på att det finns en hel del radikaliserade islamister här och flera redan rest för att strida för IS är det inte otänkbart att någon eller några som inte har möjlighet att resa till Syrien tar Skråmos uppmaning på allvar och gör något här istället.
Fotnot: Ramadan infaller i år 18 juni till 16 juli.
2015-06-25
Svensk QE-fail
Bloomberg noterar att Riksbankens kvantitativa lättnader inte ser ut att ge avsedd effekt. Enligt teorin ska kvantitativa lättnader (QE) sänka räntan på längre löptider, men istället har räntorna stigit.
När Riksbanken införde de första kvantitativa lättnaderna i februari och samtidigt sänkte sin styrränta från 0 till -0,1 procent låg räntan på svenska tioåriga statsobligationer runt 0,5 procent. Därefter steg den ett tag till 0,8 procent, men föll sedan igen. I mitten av mars, när de utökade de kvantitativa lättnaderna och sänkte styrräntan till -0,25 procent låg räntan på tioåriga svenska statsobligationer runt 0,4 procent. Till att börja med sjönk räntan till drygt 0,2 procent i mitten av april, men därefter har den stigit och ligger nu på över 1 procent. Effekten har även synts på tvååriga och femåriga svenska statsobligationer, där räntorna stigit de senaste månaderna.
Visserligen har spreaden mot motsvarande tyska statsobligationer minskat i två omgångar i samband med de båda QE- och räntebeskeden, men därefter ser det inte ut att ha hänt så mycket. Snarare har spreaden krupit uppåt den senaste tiden, se diagrammet nedan.
Riksbankens QE-program har orsakat brist på statsobligationer på den viktiga repomarknaden. Programmet ligger på ungefär 14 procent av den totala marknaden för svenska statsobligationer. Både SEB och Danske Bank säger att ytterligare kvantitativa lättnader skulle minska den redan begränsade marknaden för svenska statsobligationer.
Den svenska valutan har också stärkts mot de flesta valutor (t.ex. euro, norska kronor och USA-dollar), vilket exemplifieras med Kronindex (KIX) i diagrammet nedan (uppåt = svagare krona, nedåt = starkare krona).
Den starkare kronan håller såklart KPI-inflationen låg när importpriserna (i svenska kronor) sjunker.
Som synes ligger årstakten för konsumentprisindex KPI fortfarande runt nollan och KPIF ligger fortfarande långt från Riksbankens inflationsmål på två procent per år. När ska de utlovade effekterna av räntesänkningar och kvantitativa lättnader komma och KPI-inflationstakten stiga till målet på två procent? Nu har Riksbanken hållit på med räntesänkningar i drygt två år och prisinflationstakten är fortsatt mycket låg. Är det inte dags för Riksbanken att inse att de har hamnat vid vägs ände och tänka om sin penningpolitik och dess mål.
Däremot finns det inflation i Sverige, som jag påpekat flera gånger tidigare - det är bara det att den inte syns i KPI. Hushållens krediter stiger i en årstakt på 6,5 procent (se diagram nedan), vilket är betydligt högre än både BNP och KPI-inflation. Även de icke-finansiella företagens krediter stiger i en årstakt som är högre än BNP och KPI.
Och penningmängden ökar snabbt, vilket mått man än använder, se diagram nedan.
Vart går då alla dessa ökningar av krediter och penningmängd? Ja, de går uppenbarligen inte till sådant som mäts med KPI. Istället går de till att buda upp tillgångsvärden. Den svenska börsen har visserligen fallit en bit sedan toppen i slutet av april, men har ändå stigit sanslöst de senaste åren. Och bostadspriserna stiger, och börjar nu nå rent stratosfäriska nivåer. Jag märker nu att många bekanta som tidigare varit tveksamma till mitt tal om bostadsbubbla börjar nu ställa sig undrande till nuvarande prisnivå på bostäder.
Som jag påpekade för ett tag sedan så leder låga räntor till felinvesteringar. Det ser vi nu när rekordstora pengar pytsas in i bostadsmarknaden.
Apropå bostadsmarknaden noterade jag idag att polisen säger att handeln med svartkontrakt står för en allt större del av den organiserade brottsligheten och kan kopplas till flera mord och omfattande penningtvätt. Grattis till alla politiker som format den nuvarande svenska bostadspolitiken och bostadsmarknaden! Ni har skapat ett flerhövdat monster!
När Riksbanken införde de första kvantitativa lättnaderna i februari och samtidigt sänkte sin styrränta från 0 till -0,1 procent låg räntan på svenska tioåriga statsobligationer runt 0,5 procent. Därefter steg den ett tag till 0,8 procent, men föll sedan igen. I mitten av mars, när de utökade de kvantitativa lättnaderna och sänkte styrräntan till -0,25 procent låg räntan på tioåriga svenska statsobligationer runt 0,4 procent. Till att börja med sjönk räntan till drygt 0,2 procent i mitten av april, men därefter har den stigit och ligger nu på över 1 procent. Effekten har även synts på tvååriga och femåriga svenska statsobligationer, där räntorna stigit de senaste månaderna.
Visserligen har spreaden mot motsvarande tyska statsobligationer minskat i två omgångar i samband med de båda QE- och räntebeskeden, men därefter ser det inte ut att ha hänt så mycket. Snarare har spreaden krupit uppåt den senaste tiden, se diagrammet nedan.
Den svenska valutan har också stärkts mot de flesta valutor (t.ex. euro, norska kronor och USA-dollar), vilket exemplifieras med Kronindex (KIX) i diagrammet nedan (uppåt = svagare krona, nedåt = starkare krona).
Däremot finns det inflation i Sverige, som jag påpekat flera gånger tidigare - det är bara det att den inte syns i KPI. Hushållens krediter stiger i en årstakt på 6,5 procent (se diagram nedan), vilket är betydligt högre än både BNP och KPI-inflation. Även de icke-finansiella företagens krediter stiger i en årstakt som är högre än BNP och KPI.
Som jag påpekade för ett tag sedan så leder låga räntor till felinvesteringar. Det ser vi nu när rekordstora pengar pytsas in i bostadsmarknaden.
Apropå bostadsmarknaden noterade jag idag att polisen säger att handeln med svartkontrakt står för en allt större del av den organiserade brottsligheten och kan kopplas till flera mord och omfattande penningtvätt. Grattis till alla politiker som format den nuvarande svenska bostadspolitiken och bostadsmarknaden! Ni har skapat ett flerhövdat monster!
2015-06-04
Grekland - icke-betalning och eventuell regeringskris
Så var det då åter dags för Grekland att få medial uppmärksamhet. Blir det allvar denna gång, eller är det bara ett skrämskott?
Greklands regering under Tsipras har nämligen just begärt att skjuta upp morgondagens betalning på 300 miljoner euro till IMF och istället (som reglerna tillåter) slå samman alla junis fyra betalningar på totalt 1,5 miljarder euro och betala dem i slutet av månaden. Därmed skulle Grekland få några veckors respit för fortsatta förhandlingar med EU.
Glöm dock inte att Grekland fuskade sig igenom senaste betalningen till IMF i mitten av maj genom att betala med landets SDR-reserver hos IMF. Enligt IMF:s regler måste dock SDR-reserver fyllas på inom en månad när ett land använt dem och det blir i slutet av nästa vecka.
Detta kommer efter att grekiska regeringen inte kommit överens med EU om villkoren för vidare låneutbetalningar till landet. Även om det skulle bli en överenskommelse i sista minuten ska vi inte heller glömma att detta nu handlar om lån på ett antal miljarder euro som Grekland skulle få enligt det senaste räddningspaketet, men som de inte fått eftersom de inte uppfyllt EU:s drakoniska villkor. För att få ytterligare lån efter denna utbetalning krävs att Grekland och EU förhandlar fram ett nytt räddningspaket och dit är det ännu långt kvar, med tanke på att till och med det nuvarande räddningspaketets villkor är ifrågasatta.
Dessutom spekuleras nu i att premiärminister Tsipras kan komma att begära en förtroendeomröstning i parlamentet imorgon, vilket i sin tur kan leda till en regeringskris.
Om den grekiska regeringen istället väljer att vika sig alltför mycket för EU:s diktat riskerar Tsipras att tappa förtroendet från åtminstone vänsterflygeln inom sitt parti Syriza. Det kan också leda till en allvarlig politisk kris.
Vad gäller förhandlingsläget mellan Grekland samt EU och IMF så kräver EU och IMF sänkta pensioner och höjd moms, vilket säkerligen av de grekiska väljarna skulle uppfattas som ett svek, då båda åtgärderna drabbar fattiga greker mest. Framförallt vill EU och IMF att grekiska staten sparar in på de särskilda förmånerna för låginkomstpensionärer. Jag kan förstå att Tsipras och Syriza inte vill detta.
Vidare ställs krav på ytterligare privatiseringar av statliga företag. Det är förstås ingen långsiktig lösning, utan endast ett sätt att kortsiktigt få in pengar, för när alla statliga företag sålts ut finns inga pengar kvar att hämta genom privatiseringar.
Det kan alltså bli mycket spännande imorgon och de närmaste veckorna hur det kommer att gå för Grekland. Finansmarknaderna tycker inte om osäkerhet, så jag gissar att så länge inget avtal slutits kan det gå utför på världens aktiebörser.
En politisk kris imorgon i Grekland vore direkt illa. Inte lika illa som en "grexit" (att Grekland lämnar euron) eller statsbankrutt (att Grekland ställer in betalningarna på statsobligationer), men väldigt illa ändå.
Även om Grekland mot förmodan lyckas undvika en politisk kris de närmsta dagarna återstår dock IMF:s krav att Grekland ska fylla på sitt reservkonto hos IMF i slutet av nästa vecka med de 650 miljoner euro man tog därifrån i maj. Därmed är det en vecka kvar för förhandlingar tills Greklandskrisen bryter ut på allvar - i och för sig beroende på hur IMF kommer att hantera frågan med icke-påfyllningen av Greklands reservkonto.
"Grexit" kan vara närmare än vad många tror och hoppas. Isåfall blir det ett intressant test av hur robusta finansiella "brandväggar" som har byggts upp mot Grekland.
Greklands regering under Tsipras har nämligen just begärt att skjuta upp morgondagens betalning på 300 miljoner euro till IMF och istället (som reglerna tillåter) slå samman alla junis fyra betalningar på totalt 1,5 miljarder euro och betala dem i slutet av månaden. Därmed skulle Grekland få några veckors respit för fortsatta förhandlingar med EU.
Glöm dock inte att Grekland fuskade sig igenom senaste betalningen till IMF i mitten av maj genom att betala med landets SDR-reserver hos IMF. Enligt IMF:s regler måste dock SDR-reserver fyllas på inom en månad när ett land använt dem och det blir i slutet av nästa vecka.
Detta kommer efter att grekiska regeringen inte kommit överens med EU om villkoren för vidare låneutbetalningar till landet. Även om det skulle bli en överenskommelse i sista minuten ska vi inte heller glömma att detta nu handlar om lån på ett antal miljarder euro som Grekland skulle få enligt det senaste räddningspaketet, men som de inte fått eftersom de inte uppfyllt EU:s drakoniska villkor. För att få ytterligare lån efter denna utbetalning krävs att Grekland och EU förhandlar fram ett nytt räddningspaket och dit är det ännu långt kvar, med tanke på att till och med det nuvarande räddningspaketets villkor är ifrågasatta.
Dessutom spekuleras nu i att premiärminister Tsipras kan komma att begära en förtroendeomröstning i parlamentet imorgon, vilket i sin tur kan leda till en regeringskris.
Om den grekiska regeringen istället väljer att vika sig alltför mycket för EU:s diktat riskerar Tsipras att tappa förtroendet från åtminstone vänsterflygeln inom sitt parti Syriza. Det kan också leda till en allvarlig politisk kris.
Vad gäller förhandlingsläget mellan Grekland samt EU och IMF så kräver EU och IMF sänkta pensioner och höjd moms, vilket säkerligen av de grekiska väljarna skulle uppfattas som ett svek, då båda åtgärderna drabbar fattiga greker mest. Framförallt vill EU och IMF att grekiska staten sparar in på de särskilda förmånerna för låginkomstpensionärer. Jag kan förstå att Tsipras och Syriza inte vill detta.
Vidare ställs krav på ytterligare privatiseringar av statliga företag. Det är förstås ingen långsiktig lösning, utan endast ett sätt att kortsiktigt få in pengar, för när alla statliga företag sålts ut finns inga pengar kvar att hämta genom privatiseringar.
Det kan alltså bli mycket spännande imorgon och de närmaste veckorna hur det kommer att gå för Grekland. Finansmarknaderna tycker inte om osäkerhet, så jag gissar att så länge inget avtal slutits kan det gå utför på världens aktiebörser.
En politisk kris imorgon i Grekland vore direkt illa. Inte lika illa som en "grexit" (att Grekland lämnar euron) eller statsbankrutt (att Grekland ställer in betalningarna på statsobligationer), men väldigt illa ändå.
"Grexit" kan vara närmare än vad många tror och hoppas. Isåfall blir det ett intressant test av hur robusta finansiella "brandväggar" som har byggts upp mot Grekland.