De svenska kommunernas skulder ligger på runt 300 miljarder kronor (som jag tolkar ), vilket kan jämföras med statsskuldens 1354 miljarder kronor. Navet i dessa kommunala skuldobligationer är Kommuninvest.
"Kommuninvest är svenska kommuners och landstings eget låneinstitut. Kommuninvest ägs av 280 svenska kommuner och landsting för att stödja deras finansförvaltning genom stabil och kostnadseffektiv finansiering, kompetensutveckling och samverkan. Kommuninvest är med cirka 220 miljarder kronor i utlåning den störste långivaren till svenska kommuner och landsting."Och Kommuninvests obligationsvolym växer snabbt. Kommunobligationer är ju "säkra" eftersom de backas upp av något så säkert som skatteintäkter. Copyriot noterar:
"Dessutom har nu Finansinspektionen beslutat att kommunobligationer (utfärdade via Kommuninvest) ska räknas som den tryggaste typen av tillgångar, som får räknas fullt ut när bankerna ska uppvisa att de har likviditet."Copyriots intressantaste scoop i sammanhanget anser jag dock vara Kommuninvests "solidariska borgen".
"Numera är nästan alla Sveriges kommuner och landsting anslutna, vilket också betyder att de har gått i "solidarisk borgen" för varandras lån."Kommunernas skulder kan därmed jämföras med en utökad statsskuld, då de solidariskt ska betalas av större delen av Sveriges invånare. Så här uttrycks det hos Kommuninvest:
"Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå går undertecknade landsting och kommuner solidariskt i borgen såsom för egen skuld i enlighet med vad som anges i stadgarna för Kommuninvest ekonomisk förening."Detta kan bli mycket intressant att följa framöver, särskilt som många kommuner redan idag har knackig ekonomi. Särskilt intressant kan det bli med effekterna av den flyktingvåg som nu kommit till Sverige, vilket Expressens Anna Dahlberg skriver om.
"Nu larmar SKL tvärtom om att flyktingkrisen kommer att leda till en skattechock."Och
"Vi har bara fått en föraning om kommunernas bekymmer än. Först någon gång i mitten och slutet av nästa år – efter beviljad asyl – börjar kommunerna ta över ansvaret från Migrationsverket för alla de flyktingar som nu kommer."Ty oberoende av vad man anser om invandrares lönsamhet för samhället på längre sikt (där forskningsläget verkar vara splittrat) så torde det vara klart att fram tills de kommit i arbete (alltså de första åren) utgör de en ekonomisk belastning för den offentliga ekonomin.
Vi kan alltså se fram emot en svensk kommunekonomisk kris inom högst ett år.
Till detta bör man antagligen även tillföra oredovisad pensionsskuld. Denna brukar inte vara med på skuldsidan och är inte helt låg. År 2011 ca 215 miljarder enligt:
SvaraRaderahttp://www.far.se/Press-och-opinion/Debattartiklar/Pensionsbomb-i-kommunerna/
För bakgrunden till detta egendomliga redovisningsförfarande kan man läsa:
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/BE0801_2006K02_TI_10_A05ST0602.pdf
Vad gäller invandringens lönsamhet är min slutsats att den var positiv fram till ca mitten av 90-talet. Därefter blev den negativ och har fortsatt nedåt i sedan dess. Nu kommer det skena iväg rejält. Jag undersökte detta tidigare då jag tyckte att så många svenskar påstod att det är obetingat lönsamt. Ville själv förstå vad det grundades på men kom fram till ett motsatt resultat. Flera seriösa ekonomer har löpande gjort detaljerade beräkningar baserade på skatteintäkter på individnivå. Tino Sanandaji är väl den mest aktuella i nuläget.
Det är självklart att invandring lönar sig på sikt. Det är bara en fråga om tid. De som invandrade för 100 år sedan är väl knappast olönsamma idag, de har avlidit och deras barn är "assimilerade" som en del vill kalla det.
RaderaAtt vi har sociala klyftor i vårt land är ett politiskt problem som måste lösas oavsett invandring, men det är än mer aktuellt när man ser hur invandrare snabbt segregeras socialt och ekonomiskt. Det är inte invandringens fel att vi får segregation, det är en politik vi drivit senaste tjugo åren. Invandring exponerar bara den politiken tydligare.
På lång sikt behöver vi invandring (eller högre födelsetal), annars hamnar vi i samma scenario som Japan med krympande befolkning. Det är pensionssystemet och hur länge vi arbetar som är den stora finansieringsbomben. Och att vi accepterar lite lägre levnadsstandard så vi inte behöver låna från framtiden som vi gör idag.
Invandring lönar sig i den meningen att demografins sammansättning förbättras i de åldrar som samhällsmedborgare kan förväntas bidra till samhället. Redan andra generationens "invandrare" har förlorat en väsentlig del av sina föräldrars demografiska bidrag då man till skillnad från dem behöver svensk allmännytta från början. Både barn och gamlingar kostar, förmodligen kostar barn betydligt mer med tanke på skolan. Möjligen finns ett litet demografiskt tillskott kvar då man bidrar till att förskjuta åldersfördelningen nedåt. Oavsett om andra generationen är plus eller eller inte så är dess tillskott rent demografiskt minst en storleksordning under förälderns bidrag, då föräldern kom hit som vuxen och aldrig belastade svensk samhällsnytta som barn.
RaderaAlltså är första generationens invandrare förmodligen helt avgörande för om invandring är lönsamt eller inte. Allt snacket om att invandring är lönsamt i längden handlar alltså trots allt huvudsakligen om att den första generationens invandrare är lönsam. Demografiskt är invandrarna på pappret ett tillskott, det erkänner jag. Men om de även ska kunna vara ett ekonomiskt bidrag måste den dystra statistik vi har idag ändras rätt omgående. Problemet ät att mediantiden för en invandrare att nå sysselsättning är 8 år och då är sysselsättning ändå ett väldigt omfångsrikt begrepp. Det räcker med att jobba deltid en timme i veckan eller att sitta i någon statlig sysselsättningsåtgärd. De som inte klarar att få jobb efter 8 år får det nog inte sedan heller. Detta är naturligtvis en stor kostnad. Inte ens om man antar att deras barn blir mönstermedborgare och räknar nuvärde på föräldrarnas kostnader och barnens inkomster till samhället är det givet att det blir lönsamt. Tyvärr är det nog sannolikt att barnen till utanförskapets invandrare får det svårt att vara lönsamma medborgare.
Ytterligare en sak man underförstår i dessa resonemang är att resurser i form av råvaror inte är begränsande. Riskerar de att bli begränsande måste ju en krympande befolkning vara att föredra. Jag skulle bli överlycklig om jordens befolkning minskade och skulle även föredra att bli gammal i ett land med krympande befolkning än att bli det i ett land där man är övertygad om det nödvändiga i att befolkningen måste öka. Råvaror/capita har åtminstone till en kritisk gräns betydelse för välståndet. Det ironiska är att om nu invandringen blir det kostnadsfiasko som det i nuläget ser ut att utvecklas till så kommer förmodligen pensionärerna att bli de stora förlorarna. Deras pengar kan man alltid sno och de är ju ändå bara gamla och ska dö snart.
Vårt samhälle och ekonomiska system är byggt på tillväxt. Utan tillväxt faller allt. Med all respekt för ditt detaljerade resonemang, detta kräver befolkningstillväxt. Det är inte svårare än så. Utan en växande befolkning kommer vi inte kunna betala över generationerna.
RaderaAntingen det, eller så får vi göra om vårt samhälle och ekonomiska system och snabbt vänja oss vid sämre levnadsstandard och service.
Det är mycket sannolikt som du skriver att allt faller efter en längre tids frånvaro av tillväxt. Då sitter vi fast i ett dilemma. Att som nu desperat hålla tillväxten igång med hjälp av invandring verkar inte fruktbart då kostnaden för invandringen är högre än inkomsten. Nettot/capita för de som redan bor i sverige bli negativt. Troligen kommer framtidens pensionärer erfara sämre levnadsstandard och service pga den nuvarande invandringen än om vi haft en mer sansad arbetskraftsinvandring.
RaderaDessutom om eller kanske snarare när samhället faller pga utebliven tillväxt är det bättre med en mindre och homogen befolkning för att så lyckat som möjligt (eller så minst olyckat som möjligt) klara av omställningen. Jag antar att du inte tror på evig tillväxt?
Det blir intressant att se hur Japan kommer klara sig. En hög befolkningstäthet på en resursfattig ö. Antagligen är det bara bra att befolkningen minskar ordentligt. Pensionärerna får väl suga på ramarna. Befolkningens homogenitet borgar ändå för att svårigheter kommer att lösas på ett inte alltför ociviliserat vis.
30.000 i skuld per invånare verkar inte så stort för mig. Givetvis blir det en belastning initialt för kommuner med flyktingar utan arbete. Bäst strategi måste vara att få de med lämplig utbildning och eller yrkeserfarenhet snabbt i arbete.
SvaraRadera1. En nyckelfråga är språket. Fler lärare i SFI är en bra väg. Omedelbart högre lön till godkända lärare lockar åter fler samt får fler att vilja bli lärare.
2. Kunskap inom många områden avtar med tiden utanför arbete. Kan kommunen övertala företag att en tid pröva lämpliga flyktingar inom deras yrkesområde kan mycket vinnas (betala del av lönen).
3. Flyktingar med goda kunskaper i engelska och i övrigt lämpliga kan anställas tillfälligt av kommunen för att hjälpa andra med den språkliga kommunikationen under den mer ansträngande tiden.
4. Hyr tillfälligt villor brf och sommarstugor på 6 månader för att ge en billigare avlastning från dyra förläggningar och erbjud dem för lämpliga individer i små grupper eller familjer.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Tja, 30 000 mer eller mindre i skuld gör inte så stor skillnad på ett av världens mest skuldsatta folk. Men utgångsläget hade varit bättre med 30 000 mindre i skuld. Se på sammanställningen på sid 84 i :
Raderahttp://www.bis.org/publ/qtrpdf/r_qt1509.pdf
I bis data ingår såklart inte stora delar (eller allt?) av kommunernas och landstingens pensionsskulder då de inte motsvaras av några värdepapper. Liknande dolda skulder kan förstås förekomma i andra länder. Hittade ingen aktuell rapport kring landstingens pensionsskuld men misstänker att den är av samma storleksordning som kommunernas.
Myt nummer två om invandring är att den bidrar med ett sådant kompetenstillskott. Johan Westerholm sammanställde nyligen lite data om resultat kring yrkeslegitimationer:
http://ledarsidorna.se/2015/09/brain-gain-eller-brain-drain/
Det är nog dags att svenskarna börjar ta till sig hårda data istället för att gå förlorade i känslor. Känslomänniskor fattar i regel långsiktigt sett mycket dåliga beslut. Även herr doktor Pangloss, vars sinne är grumlat av naiv godtrohet och optimism, är en dålig beslutsfattare. Något man begriper om man läser "Candide". Kan vara intressant läsning för Nanotec.
Tack för din omtanke Christopfer. Tror nog din förmåga är lite störd av något. Återkommer med en gissning om varför senare. Hade varit klokare av dig att ge siffror och inte bara länkar och en sida i en rapport. Du skulle nämnt de 295% av BNP som de samlade svenska skulderna uppgår till. Helt avvikande mot andra länder är företagens skulder gentemot andra länder med 165% där endast Kina kommer i närheten. När det gäller "Government" som bör innefatta också kommunskulder, som är ämnet här, ligger vi mycket lågt med 47%. När det gäller privatskulder är vi med 83% mellan USA och England.
RaderaJohan Westerholm koncentrerar sin undersökning på sjukvårdpersonal och konstaterar att det är få flyktingar som fått legitimation i Sverige. Det är 51 sjuksköterskor som godkändes från Syrien 2014 - och det var 308 som slängt in en ansökan? Hur många som just 2014 stupade på goda nog kunskaper i svenska skulle vara intressant att veta.
Försök nu förklara varför mina ideer till att försöka få flyktingar med efterfrågade kunskaper snabbt i arbete utgör ett grumlat sinne? Jag gissar att du är en sådan där känslomänniska du skriver om.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Skuldsättningen per kommuninvånare varierar mycket mellan olika kommuner. Precis som för hushållskrediterna säger inte genomsnittet så mycket. Men när en högt skuldsatt kommun (t.ex. Södertälje eller Umeå) får problem kommer det troligen att drabba andra kommuner genom Kommuninvests solidariska borgen.
RaderaDessutom är det oklart hur stora skuldåtaganden kommunerna egentligen har, eftersom diverse andra saker tillkommer, se Copyriots uppföljning idag.
En detalj om skuldfördelningen är att det svenska systemet med bostadsrätter gör att en del av hushållens skuld hamnar i föreningen vars skuld bokförs som företagsskuld. Ca 10%-enheter bör i rättvisans namn flyttas från företagen till hushållen.
RaderaNaturligtvis inkluderas kommunskulder i "Government". Men de dolda pensionsskulderna går obemärkt förbi. Kommuners och landstings oredovisade pensionsskulder kan nog i dagsläget ligga på 10%-enheter. Jag är inte så uppdaterad på hur de ligger just nu men tänkte fråga en bekant vid tillfälle som jag vet räknar på sådant.
Till slut kan man ändå konstatera som du påpekar att företagens skulder är höga här i landet. Vet inte varför det blivit så just här. Vore intressant att veta mer om bakgrunden?
Visst kan staten och kommunerna blåsa på och låna ett tag men sedan är det risk för tvärstopp här i landet.
Vad gäller legitimationerna så vet jag inte hur stor andel som missade pga bristande svenska. Westerholm har tidigare skrivit om de jämförelser som gjorts mellan syriska och svenska examina för sjuksyrror och ingenjörer. Tydligen finns en betydande nivåskillnad. Skulle tro att oavsett språkförbistring så kvarstår detta problem.
Jag ber om ursäkt om du tog illa vid dig av det där med "grumlat sinne". Jag är lite cynisk lagd och inser att saker och ting inte löser sig bara för att det ser bra ut på pappret. Att få flyktingar med efterfrågade kunskaper i arbete snabbt är givetvis bra. Det är ju i det närmaste en tautologi. Ett fåtal kommer att ha efterfrågade kunskaper och kanske hyggligt fort kommer i arbete. Om det tar ett halvår, ett år eller två år för dessa är inte det stora problemet. Det är resten som kommer hit med dåliga förutsättningar och som kommer sitta kvar i utanförskap i evigheter som är problemet. Denna grupp utgör majoriteten av de som kommer.
Jag står i alla fall fast vid lästipset "Candide". En klassiker. Rolig dessutom.
Länken som flute ger till Copyriot kanske är en förklaring till att företagsskulderna är så mycket högre i Sverige än liknande länder. PPP-finansiering överför ju lån från offentlig regi till företag. Kanske har vi i sverige blivit världsledande på denna finansieringsform. Bara en gissning.
RaderaDet är ok Christopher - du får vara cynisk och det här med PPP är otäckt. Kan vara så att företags skulder på detta vis är stora. Borde snabbt förbjudas för kommuner och landsting att förfara så. Över 11% ränta för Karolinska och upphandling där ett anbud får räcka borde ge alla inblandade landstingspolitiker med Reinfeldt i spetsen minst livstids politikförbud androm till varnagel. Vi borde också ändra lagstiftningen så åtal kan ske vid liknande händelser.
RaderaMin uppfattning är fortfarande att kunskap i svenska är en första nyckel. Sortera fram de som kan snickra mura osv även på amatörnivå och låt dem jobba med viss handledning för kommunen tillsammans med proffs.
På något sätt borde man få till enkla arbeten åt de som har dåliga förutsättningar också. Under krisen på 30-talet byggdes många raka vägar av annars arbetslösa med till stor del spadar och hackor. Nu borde vi kunna subventionera viss typ av hjälp till äldre och handikappade på en lite lägre nivå än dagens hemtjänst. En mer noggrann städning av sjukhus än dagens noga tidsstyrda variant skulle säkert också ge en lönsamhet genom färre infektioner.
Majoriteten flyktingar har tidigare inte hamnat i livstids utanförskap även om det säkert upplevts som en evighet.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Tror det tar längre tid. Kommunplacering sker efter avgjord asyl, vilket normalt tar ett år. Med nuvarande volymer kommer asylprocessen lätt ta 2-3 år, och först därefter kommer en kommunplacering. Där kommunerna inte har några bostäder att placera flyktingarna i. Sedan betalar Migrationsverket (väl?) två års uppehälle, så den kommunala smällen kommer om 4-5 år. Nästa mandatperiod. Till dess blir det förstås trångt i skolklasserna etc, då man inte kan trolla fram lärare eller för den delen skolsalar. Men det innebär inte ökad kostnad för kommunerna, bara sänkt kvalitet för barnens undervisning.
SvaraRaderaHåller med dig Cornucopia? att risken är stor för denna långa handläggning. Sprids de aktuella barnen ut på landets alla skolor blir det än inte så trångt. Jag anser att de först borde samlas till intensivundervisning i svenska. Vet att barnen ibland sätts i en vanlig klass utan att kunna nästan ett ord svenska. Hoppas de inte först ska vänta 2-3 år innan skola.
RaderaVänliga hälsningar
Nanotec
Livskvalitet är det enda som räknas. Vilken befolkningstäthet ger en bra livskvalitet för människor, djur o natur i Sverige, nu och för våra barn? Från den nivå vi har idag ser jag inga väsentliga fördelar alls med ökad befolkning. Argumentet att vi behöver det för att ta hand om åldringarna är konstruerat av politikerna eftersom det inte är pk att säga att det finns en gräns. Det blir ju bara ännu fler åldringar i nästa generation. Vi blir allt äldre och höjd pensionsålder kanske inte är orimligt för många. Om alla som arbetar med invandringsexperimentet dessuton hade arbetat med åldringsvård så fanns inget problem. Enda fördelen med ökad befolkning är att vi snabbare får svar på när ekosystem och samhället kollapsar. Just nu lever människan gott genom att piska skiten ur naturen med hjälp av skövling av tex regnskog o hav med en krydda av antibiotikadränkta hönsfarmar, round-up o co2. Att i ett skolsystem som redan varit på dekis importera öka klasstorleken med ett antal analfabeter kommer ytterligare att försämra kunskapsnivån hos befintliga elever och därmed svensk konkurrenskraft och välstånd. Svenskar är överlag positiva till invandrare förutom att alla svenskar flyttar sina barn ifrån invandrarskolor och förutom att man inte vill bo nära dem. Rimligt antal, inget problem och ju närmare kulturellt de är desto fler kan man klara av. Om vi upphäver synen på att världen består av länder utan ser det som en gemensam värld utan gränser, så javisst då kan vi bara anpassa våra löner, pensioner, korruptionsnivå och föräldrarförsäkring till vad genomsnittet i världen är. Kanske bättre med separata länder? Skapar vi just nu den framtid för våra barn som vi vill att de ska ha?
Radera