Även antalet sysselsatta ökade, liksom antalet arbetade timmar och produktiviteten. Alltså går det mycket bra för Sverige sett till de flesta mått - dock med reservation för BNP per capita, som jag inte har räknat på. Inte heller säger dessa enkla siffror något om fördelningen mellan rika och fattiga.
Men trots att Sveriges ekonomi mätt med BNP och sysselsättning befinner sig när överhettningsnivå, så beslöt Riksbankens direktion 10 februari att sänka reporäntan med 0,15 procentenheter till -0,50 procent! Detta "för att ge stöd åt inflationen så att den stiger och stabiliseras runt 2 procent 2017". Sverige har alltså en centralbank som mitt i brinnande högkonjunktur väljer att stimulera ekonomin med rekordlågt ränteläge och fortsatta kvantitativa lättnader, bara för att det prisinflationsmått de har fixerat sig vid inte når upp till den nivå de önskar. Penningpolitiken signalerar "allvarlig kris", medan den ekonomiska statistiken signalerar "stark tillväxt". Någonting är riktigt fel här!
Till Riksbankens fördel kan dock noteras att den årliga prisinflationstakten mätt med KPI är betydligt högre nu än för ett år sedan (+0,8 procent jämfört med -0,2 procent). Även KPIF är högre (+1,6 procent jämfört med +0,6 procent). Riksbanken ser alltså ut att ha lyckats med att vända prisdeflationstrenden, se även diagram nedan.
Notera dock hur snabbt prisinflationsmåtten nu stiger. KPIF är snart uppe vid Riksbankens tvåprocentsmål, vilket betyder att om den nuvarande KPI-trenden fortsätter kommer Riksbanken snart att bromsa upp sina penningpolitiska åtgärder. Vilka effekter kommer en sådan penningpolitisk inbromsning att få på Sveriges kreditdopade ekonomi?
För vår BNP-tillväxt är starkt dopad av kredittillväxten. I januari låg alla tillväxtsiffror i finansmarknadsstatistiken över BNP-tillväxten och i de flesta fall långt över. Hushållens lån växte med 7,5 procent i årstakt, de icke-finansiella företagens lån växte med 4,7 procent, penningmängdsmåttet M1 växte med 14,9 procent (!) och penningmängdsmåttet M3 växte med 9,9 procent i årstakt!
Den snabba kredittillväxten är alltså det pris som Riksbanken får Sveriges ekonomi att betala för försöken att nå prisinflationsmålet.
Jag förväntar mig en allvarlig baksmälla inom något år.
Brukar gå rätt snabbt, 1,5 år så är KI-barometern i botten, så sommaren 2017 får vi se vad som händer.
SvaraRaderaDet låga oljepriset kommer med säkerhet att göra att nuvarande produktionsöverskott kommer skalas bort och med stigande energipriser kommer inflationen börja ticka uppåt. Blir nog en lång baksmälla i såna fall...
Eller hur ska man stimulera sig ur nästa lågkonjuktur?
Tack för ett bra inlägg Flute! Vad tror du är det mest sannolika scenario för hur denna baksmälla märks av i samhället?
SvaraRaderaDu har förväntat dig "en allvarlig baksmälla" i tio års tid, av olika anledningar. Kunde du inte ha gjort något bättre de tio gångna åren än att gå och vänta på "allvarliga baksmällor". Ta en rejäl pubrunda i Stockholm så ska du få känna på en riktig baksmälla.
SvaraRaderaFör övrigt så ökar ju befolkningen med mycket mer än 4 procent, så BNP per skalle är dessvärre på minus.
Nej, befolkningen ökade (enligt SCB) med drygt 1%. Även om vi också skulle räkna in alla migranter och flyktingar som kom till Sverige förra året skulle vi inte ens nå upp till 3% befolkningsökning. Alltså ökade även BNP per capita.
RaderaHow The Economic Machine Works by Ray Dalio
SvaraRaderahttps://www.youtube.com/watch?v=PHe0bXAIuk0
Vi är alltså i slutet på en megacykel och står på randen inför den stora deflationen.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaKul att du är tillbaka, Flute - har saknat dina intressanta inlägg!
SvaraRaderaInflationen (prisökningen) styrs dock bara marginellt av riksbanken™, utan mer av kinesiska överinvesteringar i produktion vilket skjutit globala priser nedåt. BNP-ökningen, är helt frikopplad från effektivitetsvinster och i dagsläget helt kopplad till demografi (läs: invandring). Dessa faktorer sammantagna gör att det finns risker vi måste hantera.
SvaraRaderaPrecis vad jag undrade över. Är förklaringen så enkel Flute, att BNP-ökningen är demografisk?
SvaraRaderaHur stor del av BNP-tillväxten kan hänföras till den finansiella marknaden/ekonomin? 30 % 40 %?? resp de reala ekonomin? Vet du det på rak arm?
Se kommentar ovan:
Radera"Nej, befolkningen ökade (enligt SCB) med drygt 1%. Även om vi också skulle räkna in alla migranter och flyktingar som kom till Sverige förra året skulle vi inte ens nå upp till 3% befolkningsökning. Alltså ökade även BNP per capita."
Däremot vet jag inte hur stor del av BNP-tillväxten som gäller finansföretagen, men det tror jag inte är så stor del. Mer intressant är istället att skuldsättningen har ökat snabbare än BNP - det är endast tack vare att bankerna fortfarande ger krediter till kreti och pleti som BNP ökar. Det är tack vare skuldsättning som vi kan fortsätta konsumtion och investeringar.
Visst är det så! Hur många politiker vill inte erkänna (vet inte) och hur många medborgare förstår att vi är en av de mest skuldsatta nationerna i världen per capita, endast Japan slår oss, men de har å andra sidan varit förståndiga och hållit skulder och fodringar inom landet, än så länge!
RaderaStaten lånar pengar och tar hem en hel del ulandsbistånd till fölhd av flyktingkrisen. Oavsett vad staten lånar till så ökar BNP förutsatt att konsumtionen sker i sverige. Kan dock bli negativa effekter när skatter höjs och lånen ska betalas (eller inte, ingen vet var optimal skattekvot ligger).
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderahttp://cornucopia.cornubot.se/2015/12/bokforingsknep-bakom-svensk-bnp-tillvaxt.html?m=1
SvaraRaderaEn stor del av BNP tillväxten kan tillskrivas dubbel bokföring via tjänsteexporten. I BNP per capita är vi strax över de nivåer som uppmättes kring 2007.