Kineser spekulerar i råvaror!

Kina befinner sig just nu i något slags slutspel i sin gigantiska kreditbubbla (som jag skrev om förra året). Denna kreditbubbla har kraftigt destabiliserande effekter på alla marknader som är beroende av krediter, ty en stor del av krediterna används för spekulation. Först fastigheter, aktier och företagsobligationer och nu senast råvaror.

Förra året såg vi en kraftig börsbubbla i Kina, när plötsligt massor av aktiehandelskonton öppnades, börsen raskt steg till svindlande höjder, för att därefter snabbt krascha. Shanghaibörsen steg på ett år med 152 procent (!) och har därefter fallit 43 procent! Ett eko av den större kinesiska börsbubblan med efterföljande krasch 2006-2008.

Nu är bubblan istället i råvaror och halvfabrikat, såsom armeringsjärn och bomull. Sedan början av året har terminspriset på armeringsjärn stigit med nästan 50 procent. Detta avspeglar förvisso en ökad efterfrågan - spotpriset på armeringsjärn i Kina har ökat med 57 procent och efterfrågan överstiger just nu tillgången. Det som dock får en att baxna är handelsvolymerna. I torsdags handlades terminskontrakt på armeringsjärn för över 223 miljoner ton armeringsjärn, vilket är mer än Kinas årsproduktion! Handeln i terminskontrakt på armeringsjärn var i torsdags totalt för 47 miljarder dollar, vilket kan jämföras med torsdagens totala handelsvolym i aktier på Shanghaibörsen, som var cirka 32 miljarder dollar.

Hur absurt stora handelsvolymerna är kan man också förstå genom att jämföra med råvarubörsernas omsättning i USA. I Kina handlades på en dag bomullskontrakt för 15 miljarder dollar (mot 0,5 miljarder dagligen i februari). På USA:s råvarubörs handlas dagligen bomullskontrakt för omkring 0,6 miljarder dollar. Sockerkontrakt handlades för 14 miljarder dollar på en dag i Kina, medan daglig omsättning för sockerbetskontrakt i USA brukar ligga runt 0,85 miljarder dollar.

Rekordstor kredittillväxt ligger bakom

Bakom all denna spekulation ligger som vanligt en kraftig kredittillväxt, vilket Doug Noland tar upp i veckans Credit Bubble Bulletin. Sedan 2007 har de kinesiska bankernas tillgångar (alltså de krediter de gett ut) ökat från 7 biljoner dollar till över 30 biljoner. Den årliga tillväxten i kreditsystemet har också ökat från 0,9 biljoner dollar 2007 till 2,35 biljoner dollar 2015. Första kvartalet i år växte Kinas krediter med 1 biljon dollar, så årets totalsiffra lär bli minst 3 biljoner dollar.

För att sätta siffrorna i perspektiv så hade som jag skrev för drygt två år sedan Kinas banker under de gångna fem åren växt med lika mycket som totala storleken av USA:s banker. Då hade Kinas banker 24 biljoner dollar i tillgångar, mot USA:s bankers 15 biljoner dollar.

Historien bakom detta är upprepade försök från Kinas centralbank att först dämpa kredittillväxten när en spekulationsbubbla är uppenbar, för att därefter åter blåsa upp krediterna för att dämpa de negativa följdeffekterna när bubblan kraschar. Först försökte man dämpa kredittillväxten för att bromsa fastighetsbubblan, vilket fick till följd att ekonomin saktade in. Därefter släppte centralbanken på tyglarna, vilket ledde in i Kinas börsbubbla 2014-2015. När börsbubblan sprack spektakulärt satte centralbanken in ännu kraftigare kreditåtgärder.

Sammanfattningsvis kan Kinas kreditbubbla karakteriseras som världshistoriens största.

Följande är från drygt ett år sedan.

"I mitten av 2014 hade Kinas totala skulder nått 282 procent av BNP, vilket är betydligt högre än genomsnittet för framväxande ekonomier och högre än vissa avancerade ekonomier såsom Australien, USA, Tyskland och Kanada. Den kinesiska ekonomin har dragit på sig 20,8 biljoner dollar i nya skulder sedan 2007, vilket är mer än en tredjedel av den globala skuldtillväxten. Kina har nu en av de högsta nivåerna på [icke-finansiella] företags skulder i världen med 125 procent av BNP."

Sedan dess har krediterna ökat ännu mer. En gissning är att Kinas totala skulder (inklusive finansiella företag) nu ligger på 346 procent av årlig BNP.

I slutet av september 2015 låg Kinas skulder (exklusive finansiella företag) enligt BIS på 249 procent av årlig BNP, vilket är nästan lika högt som för Eurozonen.

Till slut kommer hela den kinesiska kreditbubblan att spricka, men det ser ut som om centralbanken lyckas hålla den vid liv ett tag till. Frågan är bara hur länge. Och vilka destabiliserande bieffekter kommer de ständiga allt större kredituppblåsningarna att få? Det har flera gånger sett ut som om den slutgiltiga smällen skulle komma, men varje gång har det visat sig vara falskt alarm.