"Men det som framför allt har ökat kostnaden för kunderna är att de som i sin tur lånar ut till SBAB kräver alltmer betalt för risken. Det här syns tydligt i skillnaden mellan vad staten får betala för sina lån och vad SBAB får betala. Så sent som i januari fick SBAB betala 0,5-0,6 procentenheter mer än staten på sina femåriga bostadsobligationer. Nu ligger skillnaden på 1,5-1,6 procentenheter."Visst och det kan bli ännu större, när den svenska bostadskrisen sätter igång på allvar. Risken finns att SBAB går samma väg som sina amerikanska motsvarigheter Fannie Mae och Freddie Mac. SBAB har ägnat sig åt utlåning till bostäder på extremt släpphänta villkor. Man har drivit ner räntorna och man har lånat ut till en mycket stor andel av bostadens pris (alltså krävt mycket liten kontantinsats). Dessutom har man varit frikostig med lån även till dem som inte har fast arbete. Detta pådrivande av bostadslånemarknaden har också delvis dragit med sig övriga aktörer, t.ex. våra svenska storbanker.
Vidare sägs i DNs artikel:
"Det är en extremt stor skillnad. Svenska bostadsobligationer är inga skräppapper, inga lottsedlar. De har historiskt sett varit trygga papper."Vad betyder "historiskt"? Hur trygga var de 1992-93? Vi har ju trots allt haft stigande bostadspriser sedan dess, så svenska bostadsobligationers värde har inte ifrågasatts på femton år. Som ni kan se av diagrammet från i somras så har svenska bostadspriser mer än fördubblats på 15 år, även efter justering för inflationen.
Och sen kommer förklaringen:
"Men varför är då skillnaden så stor? Svaret är att investerare, de som köper obligationerna, är rädda."Självklart. Med tanke på hur uppenbart det är att vi nu nått toppen på den svenska bostadsmarknaden, samt att man tydligt kan se hur det gått i andra länder som ligger före oss på kurvan, så är det inte konstigt att investerare kräver höga riskpremier för att investera i allting som har bostad med i namnet.
Finansdirektören på SBAB suckar:
"- Jag vet inte vad de ska vara rädda för. Men ingen vill ta någon risk i någonting, suckar Johanna Clason."Jag förstår precis vad de är rädda för. De är rädda för att SBAB ska bli Sveriges svar på Fannie Mae och Freddie Mac. Om bostadspriserna halveras, vilket jag räknar med, så blir det nog så.
DN rapporterade i förra veckan att "Krisen slår mot bostadsobligationerna":
"Krisen på finansmarknaden påverkar Sverige på ytterligare ett sätt. Handeln med bostadsobligationer ligger närmast nere.Hoppsan! Nu ser det ut att bli mycket svårare och dyrare att få bostadslån. Det hade jag kunnat säga för ett år sedan att det skulle bli så.
- Marknaden är öppen men det är väldigt låg omsättning, säger George Ulvelius, placeringschef på Kammarkollegiet."
Det har varit mycket spekulationer om Swedbank senaste veckan. Idag föll aktien över 18% till sin lägsta notering på över tio år. I förra veckan intervjuades Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg av DN. Han anser att "Finanskrisen kan få effekter som är allvarligare än 90-talets djupa svenska bank- och fastighetskris". Men trots det anser han inte att Swedbank skulle vara i farozonen. "Men att Swedbank i dagsläget skulle ha några problem med finansieringen avisar Carl Eric Stålberg bestämt." Hm, inte just nu kanske, men hur blir det om några månader, när det verkliga värdet på vissa av deras "investeringar" efterhand visar sig. 9 miljarder kronor i Lehmans amerikanska fastigheter kan vi ju raskt säga att det är värt högst hälften, särskilt som många av fastigheterna inte ens är färdigbyggda. Jag misstänker starkt att Swedbank har fler liknande investeringar.
Vidare sades i förra veckan i DN att "Bankernas bolån "en tickande bomb"". "Blir situationen långvarig kan en del av bankerna vara tvungna att strypa sin utlåning." Och hur kommer det då att gå med den svenska bostadsmarknaden? Det blir tyvärr en självförstärkande neråtspiral - strypt utlåning - färre köpare - sjunkande bostadspriser - större andel dåliga lån och reserver för avskrivningar på bankerna - sjunkande vinster för bankerna - svårare för bankerna att få finansiering - ännu mer strypt utlåning - osv.
"Vi har god likviditet" var Swedbanks ordförande Carl Eric Stålberg tvungen att upprepa i förra veckan. Och skylla lite på blankarna. Han ska vara glad att de finns, så att någon stoppar upp kraftiga fall för aktien.
De senaste dagarna har vi sett ett antal stora banker gå omkull på olika vis (dock inga konkurser), både i USA och Europa. Brittiska fastighetslåneinstitutet Bradford & Bingley räddades av brittiska staten och spanska Banco Santander. Belgiens största finansföretag Fortis räddades av Belgien, Holland och Luxemburg. Isländska banken Glitnir räddades av isländska staten. Tyska fastighetslåneinstitutet Hypo Real Estate räddades idag av tyska staten och en bunt banker. Och i USA tvångssåldes Washington Mutual till JP Morgan i torsdags och delar av Wachovia till Citigroup idag. Alla väntar nu bara på vilken som ska bli nästa bank att falla.
Jag tror knappast att alla de svenska bankerna kommer att klara sig helskinnade ur finanskrisen. Förhoppningsvis blir det inga konkurser, men det blir säkert sammanslagningar och förstatliganden.
Hej Flute!
SvaraRaderaDN har nog mer rätt än de anar när de skriver: "Det är en extremt stor skillnad. Svenska bostadsobligationer är inga skräppapper, inga lottsedlar. De har historiskt sett varit trygga papper."
Vad är anledningen?
Tittar man på vilka säkerheter som Riksbanken accepterar i RIX-clearingen (http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=26472) så finns en rad bostadsobligationer där. Det innebär att de alltid går att använda som säkerhet för betalmedel till andra banker. Svenska kronan är kopplad till värdet på bolånekrediter. Vi har gått ett steg längre än t.ex. USA för Riksbanken accepterar potentiellt skräp permanent, medan Fed bara tillfälligt byter skräp mot statsobligationer.
Svenska banker och bolåneinstitut riskerar inte att bli sittande med obligationer som inte går att sälja.
En följd borde bli att svenska kronans värde utvecklas som de tillgångar den monetära basen är uppbyggd av. Om bostadsobligationerna och övriga säkerheter så småningom får ett halverat marknadsvärde så kommer även kronan att få det.
Det går att konstatera att Riksbanken gör mycket mer än att sätta räntan.
MVH
jn70
Jag kan tillägga att i listan över säkerheter finns obligationer från SEB och Swedbank. Det innebär att Riksbanken ser till att de är hårdvaluta och enbart står och faller med värderingen av kronan. Man kan lika gärna köpa dem som statsobligationer.
SvaraRaderajn70
Intressanta observationer, jn70. Jag måste kolla upp det där närmare och fundera över vilka effekter det kommer att kunna få.
SvaraRaderaKollade nu lite på Riksbankens regelverk för säkerheter.
SvaraRaderaDär sägs det:
"Riksbanken kan (...) som säkerhet för Kredit godta (...) skuldförbindelser som (...) har getts ut av (...) eller ett företag, under förutsättning att (a) utgivaren eller skuldförbindelsen har tillfredsställande kreditvärdighet"
Alltså - om en bank inte längre anses kreditvärdig, eller en bostadsobligation inte längre anses vara det, så kommer den att strykas från listan över godkända säkerheter. Så att en bostadsobligation just nu står på Riksbankens lista över godkända säkerheter utgör ingen garanti för någonting. Det är fortfarande den bakomliggande kreditvärdigheten som avgör.
Dessutom är det marknadsvärderingen av värdepappren som gäller. Kolla in anvisningarna.
SvaraRaderaSå om en bostadsobligations marknadsvärde sjunker kommer alltså även dess värde som säkerhet mot Riksbanken att sjunka.
Så svenska banker kan fortfarande bli sittande med obligationer som inte går att sälja. Och obligationerna kan ju bara användas som säkerhet för repor eller intradag i Rix. Det handlar inte om permanenta försäljningar till Riksbanken.
Flute,
SvaraRaderaTack för att du tog dig tid och satte dig in i ämnet.
Vad ändras av de detaljer om säkerheterna du hittat?
Krediterna kan slängas ut från listan: Ja, men det kommer inte ske. De har lagts till av en anledning. Om denna anledning var någon annan än att hjälpa upp värdet på potentiellt problemfyllda obligationer, varför finns det inte en enda säkerhet med SHB som utgivare? Tidpunkten för ändringen var december 2007, vilket också indikerar vad det handlar om.
Marknadsvärdet kan sjunka: Ja, men obligationerna kommer fortfarande att vara attraktiva då de går att byta mot M0. Det kan sluta med att *hela* marknadsvärdet består av att de finns med på listan.
Några köp av värdepapper gör inte Riksbanken, som du påpekar. Till slutsteget i Ben Bernankes helikopterstrategi har de ännu inte kommit. ;-)
Det är svårt att avgöra om Riksbankens ändringar kan göra bankerna immuna mot bostadsprisfall. Ändringarna måste anses vara långt större och tidigare än dem Fed har gjort.
Hittade en ny bloggpost av Staffan Kjellin om ämnet:
http://www.redeye.se/aktiebloggen/2985/nu-ar-det-kris-for-svenska-banker
Jag skall försöka ta reda på hur listan över säkerheter såg ut tidigare, innan ändringarna.
mvh
jn70
Måste rätta mig själv på en punkt: Stadshypotek som finns med på listan ägs av SHB. Alltså inte bara SEB och Swedbank på listan.
SvaraRaderajn70