Svenskt bankpaket - knappast det sista

Igår presenterade regeringen, med Anders Borg och Mats Odell i rampljuset, ett bankpaket på 50 miljarder. Knappast oväntat att det skulle komma, med tanke på bankernas kapitalbehov och de risker som finns framöver för bankerna. "Staten kommer att kunna delta med upp till 70 procent av en privat emission på samma marknadsmässiga villkor som andra investerare" - som av en händelse kom presskonferensen samma dag som SEB meddelar att de överväger en nyemission - ryktena säger att 15-20 miljarder behövs. "Staten räknar att få tillbaka pengar när bankernas vinster ökar och anser att det finns stora möjligheter till avkastning på de satsade pengar" säger Anders Borg. Jag håller inte med. Det lär dröja många år innan vinsterna ökar igen - det dröjer troligen en generation innan vi eventuellt är tillbaka till de guldtäljartider det varit för bankerna de senaste åren. Under tiden kommer vi att få se fortsatt kräftgång för bankerna och vi skattebetalare får stå för notan för att täppa hålen i systemet.

Oppositionen passar på att försöka plocka politiska poäng när Thomas Östros tycker att regeringen uppträder för mjukt gentemot bankerna. Visst tycker jag också att det måste vara tydliga och hårda villkor kopplade till eventuella hjälpåtgärder från staten, men vad alla politiker måste inse är att denna kris är den allvarligaste i modern tid, och att politisk samsyn behövs för att lösa problemen. Röstfiske är inte det viktigaste just nu, utan att få Sverige att klara sig någorlunda genom en kris vars slut vi definitivt inte sett.

Så fick vi alltså ett nytt svenskt räddningspaket för bankerna. Är det någon som tror att det löser problemen och inga fler paket kommer att behövas? Inte jag. Vi kommer troligen att få se nya paket framöver, allteftersom problemen växer.