Slott i sanden

Dubai måste ta priset som världens värsta felinvestering. I öknen vid Persiska viken har man byggt upp en jättelik modern stad. Allt dricksvatten kommer från avsaltat havsvatten. Så gott som all mat är importerad. Hur hållbart är det i längden? Dubai har också världens högsta energiförbrukning per capita. Det behövs för all luftkonditionering, avsaltning med mera.
Hela projektet verkar vara planerat av någon med helt vansinnig megalomani. Fotot ovan visar hur Dubai såg ut 1990 - innan galenskapen började. Fotot nedan visar samma gata tretton år senare 2003 - det var innan de vansinnigaste byggena blivit klara - nu 2009 har det byggts ännu mer!
Bland de högtflygande planerna finns världens största konstgjorda öar (de som ser ut som palmer, ni vet), världens största nöjespark Dubailand (som inkluderar en mängd sportarenor kallade Dubai Sports City och golfbanan Dubai Golf City), samt världens högsta byggnad Burj Dubai. Flera stora projekt läggs nu ner eller i malpåse, bland annat två av de tre palmöarna.

Årsskiftet 2006/2007 uppskattades det att mellan 15 och 25 procent av världens byggkranar fanns i Dubai! Byggandet har fortgått i en rasande fart.

Det man inte ska glömma är att Dubai ligger i öknen. Bara att underhålla och driva jättebyggena kostar enorma belopp. Återkommande sandstormar gör inte saken lättare. Och en golfbana i öknen? Man baxnar!

Man ska inte heller glömma att Dubai är en diktatur, styrd av envåldshärskaren schejk Mohammed bin Rashid Al Maktoum. Det kan säkert vara kul i Dubai så länge man är glad turist och allt går väl, men skulle något gå snett är det sharia-baserad lag som gäller. Jag rekommenderade igår Johann Haris artikel "The Dark Side of Dubai". Läs den om ni inte redan gjort det.

Nu verkar det gnissla i byggmaskineriet när det statliga fastighetsbolaget Dubai World ville skjuta upp sina lånebetalningar. Att låta ett fastighetsbolag ta lån på 55 procent av landets årliga BNP är att be om problem. Det verkar alltså bli finanserna som sätter stopp för byggraseriet. Den globala finanskrisen har slagit hårt mot Dubai, vars hela affärsidé bygger på att rikt folk från resten av världen ska komma dit för att roa sig och shoppa. När intäkterna tryter går hela Dubaiskutan på grund. Och Dubai har nästan inga oljeinkomster att falla tillbaka på. Endast sex procent av landets årliga BNP kommer från olja. Så gott som hela byggmanin är finansierad med lånade pengar.

Det oljerika grannemiratet Abu Dhabi, som också ingår i Förenade Arabemiraten, har hittills ställt upp och räddat Dubai med nya lån. I princip skulle Abu Dhabi kunna köpa hela Dubai - man har flera hundra miljarder dollar i sin oljefond. Men plötsligt har man alltså dragit öronen åt sig och Dubai verkar inte längre kunna lita på sin granne. Har Abu Dhabi tröttnat på excesserna i Dubai?

Eftersom Dubai World kom med beskedet om betalningsinställelsen lägligt innan den muslimska långhelgen så är det inte förrän under måndagen som man fått lite mer detaljer från Dubai. Idag sade generaldirektören vid Dubais finansdepartement att staten inte garanterar Dubai Worlds lån, vilket de flesta verkar ha antagit tidigare. Frågan är om staten Dubai kan fortsätta att hålla denna linje, eller om påtryckningar från kreditgivare kommer att tvinga dem att tänka om.

Det som blir särskilt intressant med Dubai Worlds kris är att se hur modern islamisk "räntefri" finans med så kallade sukuk-obligationer kommer att klara en allvarlig kris. Och hur kommer det religiösa etablissemanget i Dubai och grannländerna att reagera och därmed predika för folk?

Det talas om vilka spridningseffekter som Dubais kris kommer att få, och man räknar upp vilka banker som har störst exponering. Det visar sig framförallt vara de redan hårt drabbade brittiska bankerna. Men förutom denna direkta exponering har mängder av företag investerat i Dubai på olika sätt. Fortsätter emiratets kris kan dessa investeringar gå om intet. En spridningseffekt som många kanske inte tänker på.

Läs även Cornucopias "Dubai: Hängande trädgårdar och Babels torn. Man kan även läsa mer hos DN om varför Dubais ekonomi kraschar. Jag återkommer säkert med mer om Dubai någon annan dag.

[Andra bloggar om dubai, finanskris, kreditbubbla]