Dubaibubblan spricker?

Igår kom nyheten att Dubai World vill skjuta upp sina lånebetalningar med sex månader. Vad är då Dubai World? Jo, i Dubai har man under de senaste åren byggt en massa skyskrapor och konstgjorda öar, bland annat världens högsta byggnad Burj Dubai. Det är det statliga bolaget Dubai World som står bakom de flesta av dessa. Dessa jättebyggen har till största delen finansierats med lånade pengar - totalt räknar man med att Dubai har dragit på sig runt 80 miljarder dollar i skulder de senaste åren. Dubai har, till skillnad från grannen Abu Dhabi med världens sjätte största oljereserver, inte haft särskilt mycket olja att finansiera sitt välstånd med. Det har man försökt kompensera genom att satsa på att bli regionens affärs- och turistcentrum. Men det har varit en fullständigt omåttlig satsning - årsskiftet 2006/2007 beräknades runt 15 procent av världens byggkranar finnas i Dubai. Dubai måste nog kvalificera som världens mest uppenbara fastighetsbubbla. Och den har redan sjunkit ihop en hel del - 50 procents nedgång i fastighetspriserna sedan toppen år 2008, och UBS räknar med 30 procents ytterligare prisfall.

Eftersom Dubai World är statligt blir nu investerarna rädda för att staten Dubai ska ställa in betalningarna. Kreditswappar (CDS) på Dubais statsskuld hoppade igår upp från 318 punkter till 429, och idag har de hoppat till 525 punkter. Tidigare har oljerika grannen Abu Dhabi hjälpt till med nödlån för att stödja Dubai, bland annat 5 miljarder dollar tidigare i år. Nu hoppas finansiärerna såklart på att Abu Dhabi ska hjälpa till igen, men oron smittar också av sig på Abu Dhabi, vars kreditswappar igår steg 34 punkter till 134. Även för andra länder i området, t.ex. Saudiarabien och Qatar, steg kreditswapparna något igår.

Nu undrar såklart finansvärlden vilka som kan bli sittande med problemlån när Dubaibubblan spricker. Även europeiska banker är involverade, t.ex. Credit Suisse, HSBC, Barclays, Lloyds och Royal Bank of Scotland. Vid slutet av förra året hade Dubai World 59 miljarder dollar i skulder, och 4,3 miljarder dollar förfaller till betalning i december och ytterligare 4,9 miljarder dollar under första kvartalet 2010. Nu vill Dubai World alltså skuta upp betalningarna till "åtminstone" den 30 maj. Inte ett gott tecken. Kreditswapparna på Dubais statsskuld ligger nu till och med en bra bit över dem för Island!

För att sätta beloppen i lite perspektiv så var Dubais BNP förra året 107 miljarder dollar. Bara Dubai Worlds skulder är alltså drygt 50 procent av årlig BNP, och den totala statsskulden var runt 100 miljarder dollar. Var och en av de 250 000 invånarna i Förenade arabemiraten har alltså cirka 400 000 dollar i skuld till utlandet.

Dubai är inte jättestort i ett globalt perspektiv, men den sprickande bubblan där kan få allvarliga spridningseffekter i finansvärlden och lär även påverka hela arabvärldens ekonomier. Vi får se hur det utvecklar sig. Kände finansbloggaren Zero Hedge har sin bild klar - "Sequential popping of bubbles to commence shortly". Vår riksbankschef Stefan Ingves fick såklart frågor om Dubai när Riksbanken presenterade sin finansiella stabilitetsrapport idag.

Men Stefan Ingves tycker att det är svårt att i det tidiga skedet att bedöma hur situationen i Dubai ska utvecklas.

- Svenska banker är inte stora i den delen av världen, så det blir knappast ett stort bekymmer för just svenska banker. Det är också så att spridningsriskerna i dag är mycket mindre än för ett år sedan.

Jag kan inte se hur det skulle kunna gå annat än illa i Dubai, med tanke på de helt måttlösa proportionerna i bubblan. Vad gäller spridningseffekterna så kanske svenska banker klarar sig bra, men Dubai kan sätta igång en ny kraftig riskaversion på finansmarknaderna, med alla de effekter det skulle få för svenska bankers exponering mot det riskfyllda Baltikum.

Andra bloggar om dubai, kreditbubbla, betalningsinställning, statsskuld, banker