SvD:s Carolina Neurath frågar sig idag varför man ska investera i fonder när det finns aktier. Vill man bara följa börsindex kan man verkligen fråga sig varför man ska betala en fondavgift för det. För att banken ska bli glad? För som Carolina Neurath påpekar får man ingen stor fördel av den avgiften, utan man kan lika gärna låta katten gå omkring på tangentbordet och välja några aktier på LargeCap-listan. Jämför t.ex. nedan hur det har gått för OMXS30-indexet (vilket är det som indexfonderna oftast följer) samt en portfölj som var någorlunda jämnt fördelad mellan Stockholmsbörsens fyra största bolag - alltså H&M, Ericsson, Nordea och Telia.
Som synes följer en sån enkel portfölj index oerhört väl både i uppgång och nedgång. Dessa fyra största bolag ger också en hyfsad riskspridning då de verkar i helt olika branscher. Visst bör man kanske ha lite bredare riskspridning om man ska investera i aktier, men exemplet var bara för att illustrera icke-nyttan med indexfonder. Vad som framgår är dock hur viktig tajmingen är för aktieinvesteringar, vilket blir ännu tydligare om man tittar i ett lite längre perspektiv.
Om man förlorar 50% från sommaren 2007 till hösten 2008 behöver man en rejäl uppgång för att kompensera det. Det räcker inte med 50% uppgång, eller ens de drygt 65% som Stockholmsbörsen har gått upp det senaste året. Nej, det behövs en uppgång på 100%, alltså en fördubbling, vilket brukar ta flera år av sicksack uppåt.
Ska man satsa sina sparpengar i fonder bör man alltså välja enskilda aktier och inte indexfonder, ens om man tror på mantrat att aktier alltid är en bra investering på lång sikt och därför delar upp sina fondinsättningar över tiden. De senaste tio åren har ju ganska effektivt motbevisat detta med att aktier alltid går upp på sikt, vilket till största delen gällde 1980-2000. Och risken är överhängande att vi får berg-och-dalbanebörs i tio år till, vilket är bra för den som kan tajma marknadens svängningar, men uselt för vanligt folk.
[Andra bloggar om aktier, aktiefonder, fonder, börsen]
Tycker själva frågan är felställd, den borde rimligen ha varit "varför" skall man investera i SVENSKA fonder.
SvaraRaderaPersonligen har jag fonder som en del av mixen i portföljen, kryddade den härom veckan med lite Ukraina, hur man skulle tagit sig in på den marknaden annars har jag faktiskt inget uppslag på. Samma sak med energibolag i sydamerika, kina etc.
En av orsakerna till att jag håller en differentierad portfölj är för risken att det går åt h-vete för sverige (nu ser det ju inte ut så men det fanns inte många varningsflaggor som pekade ut Lehman innan det sjönk heller.)
Vist kan man skydda sig med guld och andra råvaror men det finns ju inte allt för många och välja på och då blir risken större än om man har fonder i ett 30tal länder med olika industiområden.
Logi:
SvaraRaderadu har rätt. Egentligen borde frågan vara "varför indexfonder?"
Tänkte väll det =)
SvaraRaderaSedan finns det väll som alltid undantag från regeln, finns ju gott om folk som sätter in 1-300kr/månad och då skulle ju curtaget äta upp allt å andra sidan är väll den smartaste lösningen för dessa personer att lägga pengarna i en indexfond och säg en gång om året ta ut dom och placera dom i aktier.
Ja utöver att dom givetvis borde se till att spara mer.
Glöm inte utdelningarna! :p
SvaraRaderaBrasilianska statsobligationer betalar ca 13% för 3-åringarna och BRL har legat stabilt mot SEK de senaste 10 åren.
Jag gissar att du tycker det är dags att dra sig ur börsen nu då? Nu har den tickat uppåt ganska mycket i ett år...
SvaraRaderaTobbe:
SvaraRaderaNja, kanske inte riktigt än. Den senaste uppgången tog ju ordentlig fart, så den kan nog pågå ett litet tag till.
Men som jag sagt förut - lita inte på mig när det gäller tajming på börsen...