Notera hur den globala kredittorkan gjort sig gällande genom att ökningen av skulderna har krympt ihop rejält. Det är också värt att notera att de globala kreditmarknaderna under "återhämtningen" 2009-2010 aldrig återkommit till den ökningstakt som rådde under toppkvartalen. Det ekonomiska klimatet gör det nu allt svårare att ge ut nya obligationer och de befintliga obligationerna förfaller efterhand. Tredje kvartalet 2011 var rekorddåligt. Företag och internationella organisationer ökade sina skulder en aning, men finansiella institutioner och stater stod i princip still. Detta globalt sett alltså - i vissa länder har de trots allt ökat, men det kompenseras av dem som minskat. Fortsätter trenden ser det ut att bli nära noll under innevarande kvartal och kanske nettominskningar under 2012. Kommer den globala kreditbubblan att till slut börja sjunka ihop? Det ser ut så.
Apropå att kreditkranen dras åt så skriver bloggrannen Makrofjanten idag om hur krympande bankutlåning kommer att sänka Sverige.
Det ser hursomhelst ut att bli svårare för alla som är beroende av bankfinansiering att låna pengar framöver. [...] I en strukturomvandling likt den ovan kommer också Riksbankens reporänta att bli mindre potent för att styra ekonomin än vanligt. Åtskruvad kreditkran är en förklaring till att bolåneräntorna i Sverige är "förvånansvärt" höga. Tuffare kreditvillkor är också en förklaring till att svensk konsumtion utvecklats betydligt svagare än "väntat" under nästan hela året, även om den modellbundna Riksbanken främst skyller på börsfallen i juli och i augusti.Inget av detta leder till något inflationsscenario den närmaste tiden, utan istället deflation.
Var hamnar alla kvantitativa lättnader i denna kreditekvation? USA har gjort 2 stycken och EU är i full färd med samma sak om jag förstår saken rätt. Ligger dessa åtgärder utanför tabellerna ovan?
SvaraRaderaGod jul hälsar
Bosse
Bosse:
SvaraRaderaDe kvantitativa lättnaderna (QE) förmår knappt hålla takten med avskuldningen. Utan QE skulle världen ha haft krympande obligationsmarknader för längesedan.
Är det då någon vits att köpa guld nu, ifall vi står inför deflation?
SvaraRaderaDet vi ser här är att det inte kan vara lördag hela veckan hur länge som helst. Snart får folk börja vänja sig vid att arbeta igen!
SvaraRaderaÄr det verkligen relevant att prata om inflation ELLER deflation? Kan man inte ha båda två samtidigt inom olika områden?
SvaraRaderaKan rekommendera Richard Koos bok "The Holy Grail of Macroeconomics: Lessons from Japans Great Recession" som beskriver samma fenomen som du (men med fler sidor). Ett Japanscenario ter sig alltmer sannolikt.
SvaraRaderaMan kan inte ha större ökning av ekonomin än vad som solen o jordskorpan kan ge.
SvaraRaderaAllt annat är mer eller mindre på krita.
Vi ser att kommuner skuldsätter sig i kampen om att få Vägverket att bygga nya vägar i sin kommun!!
BNP ökar ju som av en ren händelse med skuldökningen, bron o vägen är ju BNP, men framtida sk. investeringar har flyttas i tid, Vi har stulit våra barns BNP , vilket gör att framtiden måste dras till nutid fortare o fortare för att hålla BNP-ökningen o räntan stången.
'På min tid' lånade jordbrukskassan inte ut så mycket mer än vad som insättarna hade på sina konton, ingen konstruerad pengaökning.
men så drabbade 'mammon' samhället o vi började stjäla av våra barn, idag stjäl vi av våra barnbarn.
Om vi kommer att få deflation i Sverige är det fullt möjligt att moderaterna kommer att se till sina överbelånade medelklassväljare och införa ränteavdrag på kanske 80% i första steget och varför inte 105% i steg två ?
SvaraRaderaEftersom de vet att så många av deras väljare är just överbelånade kälkborgare så är det faktiskt inte helt otroligt att vi får se ett ränteavdrag på minst 80% framöver.
Nils Lindholm :
SvaraRaderaDu är ju för fasiken kommunist !
Jag skiter väll i om vi påför andras barn och barnbarn skulder, jag vill ha ut maximalt av mitt liv och njuta så mycket som möjligt.
/överbelånad moderatväljare