Årets spannmålsskörd - stora problem globalt

Nästan två tredjedelar av den amerikanska mellanvästern har drabbats av torka enligt senaste US Drought Monitor från 10 juli, vilket är en ökning mot de drygt 50 procent som rapporterades 3 juli. En tredjedel av området lider av allvarlig till exceptionell torka, vilket är en ökning från omkring en fjärdedel en vecka tidigare. Den allt värre torkan drabbar framförallt skörden av sojabönor och majs. Majs- och sojabönsbältet har haft sin sjunde varmaste och tionde torraste april-juni sedan mätningarna började.

Dessutom är hälften av USA:s betesmarker i dåligt eller mycket dåligt skick på grund av torka, vilket är en ökning från 28 procent i mitten av juni. Torkan har tvingat vissa bönder att sälja sin boskap tidigare på grund av foderbrist.

Den torka som i år drabbat USA är den allvarligaste sedan 1956 och 61 procent av USA:s yta är drabbad av torka. USA:s jordbruksverk USDA har förklarat delar av 26 stater som naturkatastrofområden, vilket är den största händelsen någonsin av det slaget. Enligt USDA är årets torka den värsta sedan 1988 och de har skurit ner prognosen för majsskörden med 12 procent, vilket kan förvärras om inget regn kommer snart.

Kartan nedan från US Drought Monitor visar allvaret i situationen.

Läs även Cornucopias kommentarer till hur extremtorkan i USA slår mot majsskörden. Vi ska inte glömma att hela 40 procent av majsskörden i USA går till etanoltillverkning. Kommer det att bli så även i år? Kommer den fria marknaden att få råda för majsen? Kommer etanolproducenterna att ha råd med högre majspriser? Kommer etanolpriset att öka eller etanolproduktionen att minska i USA?

Torkan i USA drabbar även dess viktigaste vattenväg Mississippi, där pråmarna tvingas att lasta mindre för att inte ligga så djupt och riskera grundstötning. De låga vattennivåerna ställer även till problem vid många hamnar i floden när pråmarna inte kan komma tillräckligt nära kajerna.

Även i centrala och östra Kanada råder extrem värme och torka. Det har varit rekordhöga temperaturer i Ontario, Quebec och atlantprovinserna och även några av de lägsta regnmängderna sedan mätningarna började.

Går vi sedan till det stora spannmålsbältet Ukraina-Ryssland-Kazakstan, som också är bland världens största producenter, så har vädret ställt till det för skördarna även där. Dessa tre länder står för nästan 14 procent av världens veteskörd och mer än 21 procent av den globala veteexporten. Ryssland har nyligen på grund av torka skurit ner sin prognos för veteskörden till 45 miljoner ton, mot den tidigare prognosen på 49-50 miljoner ton. Förra året blev skörden hela 56 miljoner ton. USDA gissar att Ryssland i år bara kommer att exportera 12 miljoner ton vete, mot 21 miljoner ton förra året.

Varmt väder i Ukraina gör att årets skörd beräknas bli 20-25 procent lägre än förra året. Redan i höstas drabbades landet av torka och det har även kommit dåligt med regn de senaste månaderna.

Även Kazakstans spannmålsskörd tros minska till 17 miljoner ton, jämfört med 27 miljoner ton förra året.

Från centralasiatiska Turkmenistan rapporteras att president Kurbanguly Berdymukhamedov har sparkat sin jordbruksminister och många jordbruksbyråkrater eftersom landet i år inte lyckats uppnå sitt mål för veteskörden, vilket har ökat brödpriserna. Någon syndabock måste en diktator hitta när vädret inte blir som väntat. Turkmenistan är dock inte någon stor spannmålsexportör.

I Västeuropa är det istället det ihållande regnet som skapar problem och det är osäkert hur stora spannmålsskördarna blir i storproducenterna Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Även om skörden inte skulle minskas särskilt mycket finns risk att stora delar av skörden är av dålig kvalitet på grund av vätan.

Här i Sverige ser det trots det myckna regnandet dock ut som om spannmålsskörden blir bra och avkastningsnivån ser ut att ligga strax över SCB:s 5-årsssnitt. Än är dock spannmålen inte skördad - vi får hoppas att skörden inte regnar bort.

De dåliga skördeutsikterna gör att vi med största sannolikhet kommer att få se högre spannmålspriser på världsmarknaderna i år. Detta kan i sin tur medföra politiska problem i många fattiga länder som är beroende av spannmålsimport. Kommer "den arabiska våren" tillbaka? Risken är stor att åtminstone Egypten drabbas av protester mot höga brödpriser.

När vi talar om "höga" livsmedelspriser ska vi dock komma ihåg att än så länge är spannmålspriserna låga jämfört med innan 1985. Det är snarast perioden 1985-2005 som ser ut som en historisk anomali med sina stabilt låga spannmålspriser. Vad skulle hända i världspolitiken om livsmedelspriserna skulle fluktuera lika mycket som innan 1985?