Inofficiell hyperinflation i Iran?

Från Iran kommer nu rapporter om en inrikes kris. Idag röstade Majlis (parlamentet) ner ett reformpaket som skulle minska de statliga subventionerna på livsmedel och bränsle, men ge kompensation till de fattiga genom bidrag.

Landets valuta, rial, har den senaste tiden sjunkit kraftigt mot dollarn på den inofficiella valutamarknaden, i måndags så mycket som 17 procent på en dag. Iran försökte igår att stoppa raset för rialen genom att beordra fast kurs mot dollarn, men det har bara effekten att valutahandeln står still eftersom ingen vill sälja dollar till det priset.

Det kraftiga fallet för rialen mot dollarn har fått flera, bland annat professor Steve Hanke (som författat en utmärkt sammanställning över hyperinflationer i historien), att tro att Iran befinner sig i hyperinflation. Steve Hanke baserar sin utsaga om en månatlig inflationstakt på 69,9 procent på den iranska svarta valutamarknaden. Fast jag är tveksam till att vi här nu skulle se världshistoriens 58:e fall av hyperinflation (definierat som en prisinflationstakt på över 50 procent per månad). Ett dramatiskt fall för valutan på den svarta marknaden innebär inte nödvändigtvis kraftig ökade konsumentpriser. En artikel på Business Insider argumenterar också emot att det (ännu) skulle röra sig om hyperinflation. Iran har visserligen en hög prisinflation (konsumentpriserna har den senaste tiden ökat med 20-25 procent i årstakt), men ännu så länge är det inte fråga om hyperinflation.

Iran kan på grund av sanktionerna inte längre sälja olja i samma omfattning som tidigare och oljeproduktionen är nu nere på den lägsta nivån sedan 1989. Dessutom är Iran utestängt från det internationella finansiella systemet. Detta pressar såklart landet och framförallt medelklassen. Landet får inte in lika mycket dollar, som de behöver för att handla varor från utlandet. Det gäller inte bara konsumtionsvaror av olika slag - Iran är även beroende av livsmedelsimport och 2008 stod importen för 44 procent av deras spannmålskonsumtion.

Regeringen har dock gjort en klassificering av varor i tio olika prioritetskategorier. Kategori 1 och 2 är livsmedel och mediciner, som handlas till den officiella valutakursen på 12260 rial per dollar. Företag som vill importera andra varor måste nu ofta vända sig till den inofficiella valutamarknaden för att få tag på dollar.

Risken för hyperinflation finns dock i Iran. John Aziz skrev nyligen på ZeroHedge en bra förklaring av vad hyperinflation är. Det har inte samma orsaker som hög inflationstakt, utan hyperinflation beror på tappat förtroende för valutan. Detta kan ha olika orsaker, men gemensamt för alla historiska hyperinflationer är att de har uppträtt vid allvarliga kriser av något slag, som slagit ut stora delar av ett lands ekonomi. De flesta exemplen är från slutet av Andra världskriget eller Sovjetunionens upplösning. Aziz har följande lista över faktorer som kan göra att den ekonomiska aktiviteten minskar kraftigt.

• Ökande offentlig och/eller privat skuldsättning - kan ge en valutakris, särskilt om skulderna är i utländsk valuta.
• Importberoende - försörjningen kan försvinna, vilket leder till flaskhalsar och brist.
• Energiberoende - tillgången kan försvinna, vilket leder till problem med transporter och el.
• Bräcklig infrastruktur för transporter - denna kan störas av krig, terrorism, brist eller naturkatastrofer.
• Alltför kostsam militär
• Utsatthet för naturkatastrofer
• Social oro - upplopp, strejker m.m.

Dessa faktorer kan var och en eller tillsammans utlösa hyperinflation, men det blir inte nödvändigtvis så. Dessutom måste staten trycka upp mer pengar i ökande takt i försök att stävja krisen.

Nu vet vi att penningmängden i Iran har ökat ganska snabbt de senaste åren, men ännu inte så snabbt att det kan bli hyperinflation.

Att Irans regim befinner sig i kris är dock uppenbart utifrån deras höga tonläge i utrikespolitiken. De talar om krig mot Israel för att tillintetgöra landet, men sanningen är att Iran inte har en chans, då Israel som bekant har ganska många atomvapen, som de säkerligen inte skulle tveka att sätta in mot Iran om de skulle bli anfallna därifrån. Det rör sig alltså mest om tomma ord.