Medan världens medieögon fokuserar på EU-länder med ekonomiska problem, eller Italiens oförmåga att få ihop en regering, så fortsätter Ungern att montera ner sin demokrati. EU-parlamentet och EU-kommissionen kommer visserligen med lama protester då och då, men än så länge har de inte gjort verklighet av de återkommande hoten om sanktioner mot Ungern. Därför fortsätter Viktor Orbán och hans parti Fidesz att driva igenom lagar av högst tveksamt slag, vilket de kan göra eftersom partiet har över två tredjedels majoritet i parlamentet.
Jag en del om Ungern i början av 2012 och slutet av 2011 i samband med deras första ändringar av konstitutionen.
Den senaste omgången ändringar av grundlagen - den fjärde omgången på 15 månader - innehåller bland annat förbud mot politisk reklam i privata teve- och radiokanaler (alltså bara tillåtet i de statliga kanalerna) vilket fått EU att åter hota med sanktioner. Ett intressant inslag i den nya lagen är att regeringen får rätt att ta ut eventuella böter som åläggs landet från EU för brott mot EU:s lagar som en direkt skatt från medborgarna.
Förbudet mot politisk reklam i annat än statliga medier är förstås en förberedelse inför det parlamentsval som enligt planen ska hållas 2014 - allt för att Fidesz ska kunna behålla makten.
Vissa anser att Ungern nu har passerat gränsen för att inte längre vara en demokrati då de även antagit en lag som inskränker konstitutionsdomstolens möjligheter att motsätta sig nya lagar.
2013-04-15
Får Lagarde äta upp detta citat?
Chefen för Internationella valutafonden IMF, Christine Lagarde1, sade i onsdags i ett tal att:
Nu visar det sig att en mängd saker håller på att brista. PIIGS-länderna har blivit PICIGS när Cypern spruckit. Guldpriset har gjort sin största tvådagarsnedgång på 30 år. Räntorna på japanska 10-åriga statsobligationer har efter en lång period med mycket små dagliga rörelser de senaste sex handelsdagarna varje dag gjort så stora rörelser uppåt eller neråt att man tillfälligt stängt marknaden.
Alla faror som hållits nere under sex månader verkar nu komma fram på en gång. Jag väntar mig att vi får se fler exempel den närmaste tiden.
Det vi inte ska glömma är att finansmarknaderna idag har en stor andel ägande och handel från belånade hedgefonder. Blir det plötsliga upp- eller nedgångar förstärks dessa av att många fonder behöver komma ur sina positioner. Dessutom kan det vara så att en fond exempelvis belånat sitt guld (troligen "pappersguld") för att sedan spekulera i aktier med de lånade pengarna. Går guldpriset ner kraftigt sprider sig smittan snabbt till andra tillgångsslag.
1. Christine Lagarde måste dock få beröm för att hon inte färgar sitt hår, som många kvinnor i hennes ålder gör, utan vågar visa sitt tjusiga silvriga hår.
The good news is that after a particularly volatile period, financial conditions are showing signs of improvement. Thanks to the actions of policymakers, the economic world no longer looks quite as dangerous as it did six months ago.Alltså på svenska:
Den goda nyheten är att efter en särdeles volatil period visar de finansiella förhållanden tecken på förbättring. Tack vare åtgärderna från beslutsfattarna ser den ekonomiska världen inte lika farlig ut som den gjorde för sex månader sedan.Visst har centralbanker och politiker världen över genom diverse åtgärder lyckats att hålla nere de svåraste problemen i världsekonomin, fått världens aktiebörser att stiga jämnt och fint från november till mars, samt tryckt ner räntorna på riskfyllda tillgångar (t.ex. sydeuropeiska statsobligationer). I själva verket har de som jag ser det bara gjort det globala finansiella bygget mer instabilt. Det är snarare så att beslutsfattarna gjort den ekonomiska världen betydligt farligare än för sex månader sedan genom att under en tid vidta extraordinära åtgärder för att trycka ner riskerna.
Nu visar det sig att en mängd saker håller på att brista. PIIGS-länderna har blivit PICIGS när Cypern spruckit. Guldpriset har gjort sin största tvådagarsnedgång på 30 år. Räntorna på japanska 10-åriga statsobligationer har efter en lång period med mycket små dagliga rörelser de senaste sex handelsdagarna varje dag gjort så stora rörelser uppåt eller neråt att man tillfälligt stängt marknaden.
Alla faror som hållits nere under sex månader verkar nu komma fram på en gång. Jag väntar mig att vi får se fler exempel den närmaste tiden.
Det vi inte ska glömma är att finansmarknaderna idag har en stor andel ägande och handel från belånade hedgefonder. Blir det plötsliga upp- eller nedgångar förstärks dessa av att många fonder behöver komma ur sina positioner. Dessutom kan det vara så att en fond exempelvis belånat sitt guld (troligen "pappersguld") för att sedan spekulera i aktier med de lånade pengarna. Går guldpriset ner kraftigt sprider sig smittan snabbt till andra tillgångsslag.
1. Christine Lagarde måste dock få beröm för att hon inte färgar sitt hår, som många kvinnor i hennes ålder gör, utan vågar visa sitt tjusiga silvriga hår.
2013-04-13
Islamiska förbundet och politiken
Socialdemokraterna har fått dagen-efter-ångest när de (tack vare Expos granskning) upptäckt vilka åsikter Omar Mustafa står för. Omar Mustafa är ordförande för Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) och man kan tycka att Socialdemokraterna borde ha gjort en grundläggande bakgrundskoll av vilka åsikter han representerar innan de valde in honom i partistyrelsen. Men det var väl alldeles för lockande att få in en ledare för en av Sveriges största muslimska organisationer i partistyrelsen och därmed potentiellt kunna locka en massa invandrarväljare. Därför gjordes ingen koll.
Expo-artikeln påpekar att Omar Mustafa bjudit in flera talare med antisemitiska åsikter till Sverige. Det visar om inte annat på att han har dåligt omdöme och då kan man verkligen fråga sig om han är lämplig som ledamot i styrelsen för ett av Sveriges största partier. Dessutom står det i stadgarna för Islamiska förbundet i Sverige att de anser "att män och kvinnor ska ha olika status inför lagen". Förutom dessa kvinnoförtryckande åsikter och antisemitiska talare har IFiS även bjudit in talare som är öppna motståndare till homosexuella, vilket fått HBT-sossar att gå i taket.
Ordförande Löfven säger att Mustafa måste välja, men jag skulle nog säga att Mustafas förtroende är förbrukat och han kommer att tvingas hoppa av Socialdemokraternas partistyrelse.
Det har varit väldigt tyst från regeringshåll vad gäller kritik mot Socialdemokraternas val av Omar Mustafa och det är kanske inte så konstigt, då hans företrädare på posten som ordförande i IFiS var Abdirizak Waberi, sedan 2010 riksdagsman för Moderaterna. Hur många moderata väljare vet att de i senaste riksdagsvalet valde in en man med extrema kvinnoförtryckaråsikter i Riksdagen? Det handlar förstås liksom i Socialdemokraternas fall om ren valtaktik för att locka till sig muslimska väljare.
Läs till exempel vad människorättsaktivisten och kvinnofridssamordnaren Bahareh Mohammadi Andersson skrivit om Waberi "Varför har M en medeltidsprofet i riksdagen?". Hon har även skrivit en mängd artiklar på Newsmill.
I en intervju för SVT 2009 (som tyvärr inte finns kvar på SVT:s hemsida) säger Waberi en hel del sensationella saker, t.ex.
Waberi har även i andra intervjuer uttryckt mer extremt kvinnoföraktande åsikter, men har efteråt ansett att han blivit felciterad. Det är intressant att folk med extrema åsikter så ofta blir felciterade...
Kan statsminister Reinfeldt ställa sig upp och försvara moderate riksdagsmannen Waberis uttalanden? Om han gör det förstår vi var "Nya Moderaterna" står. Om inte så kanske det är dags för "Nya Moderaterna" att tvätta sin egen smutsiga byk och be riksdagsman Waberi ta avstånd från sina uttalanden eller avgå.
Varför har både Socialdemokraterna och Moderaterna den dåliga smaken att ta med extrema muslimer? Borde det inte gå att hitta mer moderata muslimer i politiken?
Tillägg: Jag hittade intervjun med Abdirisak Waberi i tidningen Ottar på nätet, där han säger ännu mer hårresande saker.
P.S. Jag vill påminna om mina enkla kommentarsregler på denna blogg.
Expo-artikeln påpekar att Omar Mustafa bjudit in flera talare med antisemitiska åsikter till Sverige. Det visar om inte annat på att han har dåligt omdöme och då kan man verkligen fråga sig om han är lämplig som ledamot i styrelsen för ett av Sveriges största partier. Dessutom står det i stadgarna för Islamiska förbundet i Sverige att de anser "att män och kvinnor ska ha olika status inför lagen". Förutom dessa kvinnoförtryckande åsikter och antisemitiska talare har IFiS även bjudit in talare som är öppna motståndare till homosexuella, vilket fått HBT-sossar att gå i taket.
Ordförande Löfven säger att Mustafa måste välja, men jag skulle nog säga att Mustafas förtroende är förbrukat och han kommer att tvingas hoppa av Socialdemokraternas partistyrelse.
Det har varit väldigt tyst från regeringshåll vad gäller kritik mot Socialdemokraternas val av Omar Mustafa och det är kanske inte så konstigt, då hans företrädare på posten som ordförande i IFiS var Abdirizak Waberi, sedan 2010 riksdagsman för Moderaterna. Hur många moderata väljare vet att de i senaste riksdagsvalet valde in en man med extrema kvinnoförtryckaråsikter i Riksdagen? Det handlar förstås liksom i Socialdemokraternas fall om ren valtaktik för att locka till sig muslimska väljare.
Läs till exempel vad människorättsaktivisten och kvinnofridssamordnaren Bahareh Mohammadi Andersson skrivit om Waberi "Varför har M en medeltidsprofet i riksdagen?". Hon har även skrivit en mängd artiklar på Newsmill.
I en intervju för SVT 2009 (som tyvärr inte finns kvar på SVT:s hemsida) säger Waberi en hel del sensationella saker, t.ex.
"Islam har bara en tolkning"Vad jag vet finns det flera tolkningar, där de största grupperna är shiamuslimer och sunnimuslimer.
"Vi tar inte kvinnor i hand"Waberi anser också att mannen ska vara familjens överhuvud och vara den som representerar familjen utanför hemmet.
"Islam förbjuder att ha sex utanför äktenskapet"
"Islam säger att självklart är att män och kvinnor ska inte dansa med varandra"Waberi säger också att han skulle vilja leva i en stat styrd av muslimska lagar (Sharia).
Waberi har även i andra intervjuer uttryckt mer extremt kvinnoföraktande åsikter, men har efteråt ansett att han blivit felciterad. Det är intressant att folk med extrema åsikter så ofta blir felciterade...
Kan statsminister Reinfeldt ställa sig upp och försvara moderate riksdagsmannen Waberis uttalanden? Om han gör det förstår vi var "Nya Moderaterna" står. Om inte så kanske det är dags för "Nya Moderaterna" att tvätta sin egen smutsiga byk och be riksdagsman Waberi ta avstånd från sina uttalanden eller avgå.
Varför har både Socialdemokraterna och Moderaterna den dåliga smaken att ta med extrema muslimer? Borde det inte gå att hitta mer moderata muslimer i politiken?
Tillägg: Jag hittade intervjun med Abdirisak Waberi i tidningen Ottar på nätet, där han säger ännu mer hårresande saker.
P.S. Jag vill påminna om mina enkla kommentarsregler på denna blogg.
Kommentarer bör hålla sig till ämnet för den bloggartikel de hör till. Personangrepp, hets mot folkgrupp och andra kränkningar hör inte heller hemma här. Kommentarer som bryter mot reglerna kan komma att tas bort.Följ reglerna så får era kommentarer stå kvar.
2013-04-10
Effekter av den nya lagen om andrahandsuthyrning
Den nya lagen om andrahandsuthyrning som trädde i kraft 1 februari fick inte oväntat effekterna att andrahandshyrorna steg och utbudet ökade. Man får nu som bekant ta ut månadsavgiften plus ränta på bostadens marknadsvärde, vilket formuleras som nedan i lagtextens 4 §.
Den nya lagen ger en del synnerligen intressanta bieffekter.
Apropå bostadspriser noterar jag genom tips från Cornucopia att EU-kommissionen återigen skäller på Sverige för hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan. Kommissionen rekommenderar såpass antipopulistiska saker som slopat ränteavdrag, höjd fastighetsskatt, amorteringskrav och fri hyressättning på hyresrätter. Jag har ännu inte läst någon kommentar från regeringen och jag antar att de kommer att tiga ihjäl denna nyhet. Det är för övrigt intressant att många svenska bedömare (t.ex. Finansinspektionen) säger att vi inte har någon bostadsbubbla, medan om man tittar på vad utländska bedömare säger så verkar de vara överens om att vi har en bostadsbubbla.
Jag noterar också att svenskarna börjat amortera mer på sina bolån. Trots det ökar dock fortfarande de svenska hushållens totala bolåneskuld, vilket beror på att lånen är större när de tas vid bostadsköpet.
Intressant är också att läsa svaren på de tio frågor som SvD ställt till Vice riksbankschef Per Jansson.
P.S. Jag har själv hittat en lägenhet nu, dock inte i det område jag skulle önska, utan på andra sidan staden. Jag ser det därför som en tillfällig lösning.
Vid en tvist om hyran ska hyresnämnden, om inte en lägre hyra följer av avtalet, fastställa den till ett belopp som inte påtagligt överstiger kapitalkostnaden och driftskostnaderna för bostaden. Kapitalkostnaden beräknas som en skälig avkastningsränta på bostadens marknadsvärde.Ett riktmärke för "skälig avkastningsränta" är enligt Konsumentverket för närvarande fyra procent, vilket ungefär motsvarar en bolåneränta bunden på tio år.
Den nya lagen ger en del synnerligen intressanta bieffekter.
- Andrahandshyrorna kopplas till marknadsvärdet på köpebostäder. Skulle bostadspriserna stiga med säg tio procent, så kommer andrahandshyrorna säkerligen också att anpassas uppåt. Redan idag är andrahandshyrorna väldigt höga i Stockholm (även i förorterna) och frågan är redan nu om folk med sämre betalda jobb har råd att bo här.
- Hyrornas koppling till marknadsvärdet gör att om man bara ser till månadskostnaden (och bortser från den ekonomiska risk man tar vid köp) så går det på ett ut att hyra i andra hand och att köpa en motsvarande bostad. Eftersom de flesta inte förstår den ekonomiska risk man tar vid bostadsköp, utan bara ser till månadskostnaden, så kan detta stimulera fler till att köpa bostad istället för att hyra i andra hand.
- Om bostadspriserna skulle sjunka med säg tio eller tjugo procent, vilket inte alls är orimligt att tänka sig efter den långa uppgång vi sett sedan 1995, så måste andrahandshyrorna justeras ner. Inte bra för den som hyrt ut sin lägenhet till nuvarande prisnivå ett tag och som brukligt är anpassat sina utgifter till den inkomsten.
- Andrahandshyrorna kopplas till ränteläget. Bolåneräntorna lär knappast kunna sjunka så mycket mer, men däremot skulle de kunna stiga och då skulle också "skälig avkastningsränta" bli högre och därmed andrahandshyrorna. Våra svenska banker är som bekant känsliga för förändringar i ränteläget då de har en mycket stor andel upplåning (bostadsobligationer) i förhållande till inlåning (bankkonton). Vid en förnyad finanskris kan därför bankerna drabbas av ökade upplåningskostnader och tvingas höja sina bolåneräntor.
- Jag är bekymrad för alla som inte får tag på en bostad. Men vi måste inse att Stockholms bostadsmarknad inte enbart är innerstan. Stockholm är större än så, säger han.Attefall verkar inte förstå att det inte bara är i innerstan det är svårt att få tag på en bostad i Stockholm - det är svårt att hitta en bostad överhuvudtaget just nu. Problemet när bostäderna blir för dyra är att många inte längre kommer att ha råd att bo i Stockholm. Det går bra för den som har en god inkomst att betala en hög andrahandshyra, även om det svider, men för dem med låga inkomster kan det bli fullständigt omöjligt. En ensamstående städerska eller barnskötare med barn har knappast råd med de andrahandshyror vi nu har i Storstockholm, för att inte tala om den som är arbetslös. Hur ska Stockholm fungera med bara hög- och medelavlönade? Vem ska svabba våra toaletter och ta hand om barnen på dagis? Ska den som blir arbetslös eller långtidssjukskriven tvingas flytta härifrån? Bostadssituationen i Stockholm har för länge sedan passerat det rimligas gräns, herr Attefall.
[...]
Men prio för ministern är att få ut fler lägenheter, inte i första hand att de ska vara billiga.
[...]
– Om jag flyttar till Stockholm för att jag får ett jobb så är det primärt viktigt att få en bostad, sedan kan jag börja se på det mer långsiktigt, säger Stefan Attefall.
Apropå bostadspriser noterar jag genom tips från Cornucopia att EU-kommissionen återigen skäller på Sverige för hushållens skuldbubbla och bostadsbubblan. Kommissionen rekommenderar såpass antipopulistiska saker som slopat ränteavdrag, höjd fastighetsskatt, amorteringskrav och fri hyressättning på hyresrätter. Jag har ännu inte läst någon kommentar från regeringen och jag antar att de kommer att tiga ihjäl denna nyhet. Det är för övrigt intressant att många svenska bedömare (t.ex. Finansinspektionen) säger att vi inte har någon bostadsbubbla, medan om man tittar på vad utländska bedömare säger så verkar de vara överens om att vi har en bostadsbubbla.
Jag noterar också att svenskarna börjat amortera mer på sina bolån. Trots det ökar dock fortfarande de svenska hushållens totala bolåneskuld, vilket beror på att lånen är större när de tas vid bostadsköpet.
Intressant är också att läsa svaren på de tio frågor som SvD ställt till Vice riksbankschef Per Jansson.
P.S. Jag har själv hittat en lägenhet nu, dock inte i det område jag skulle önska, utan på andra sidan staden. Jag ser det därför som en tillfällig lösning.
2013-04-09
Nordkorea: misstag är största risken
Som jag skrev nyligen så framstår tonen från Nordkoreas ledning som alltmer desperat. Idag har Kim Jong Un låtit mer hotfull än tidigare då han varnat utlänningar i Sydkorea. Ett missiltest är också planerat till imorgon onsdag.
Den upptrappade situationen ökar risken för att någon av sidorna begår ett misstag som snabbt kan eskalera till krig. Ett nordkoreanskt fartyg som uppträder alltför hotfullt skulle exempelvis kunna beskjutas av sydkoreanerna.
En intressant fråga är varför Nordkorea och dess unge ledare Kim Jong Un uppträder så hotfullt och desperat just nu. Eftersom nordkoreansk inrikespolitik är höljd i dunkel och eventuella maktkamper och intriger fullständigt hemliga vet vi inget. Pågår en maktkamp mellan olika fraktioner inom Nordkoreas elit och måste Kim Jong Un därför bevisa sin styrka? Jag spekulerade förut i att bristen på konstgödsel kan vara en stressfaktor för det nordkoreanska styret. Eller finns det någon annan svaghet i det nordkoreanska samhället just nu som inte syns för omvärlden?
Frågan är också hur långt Nordkorea kan trappa upp hoten ytterligare. Jag noterar att Nordkorea har sagt upp vapenstilleståndet (något fredsavtal nåddes aldrig efter Koreakriget, utan bara ett stillestånd). De har stängt ner samarbetszonen Kaesong. De planerar ett missiltest. De varnar utlänningar. Dock syns vad jag förstår ännu inga trupprörelser som skulle kunna tolkas som krigsförberedelser.
Kan Nordkorea trappa upp hotbilden ytterligare utan att Sydkorea och USA säger stopp på något mer handgripligt vis? Kommer de istället att backa? Hur kommer Kina att agera? Om Kina skulle tröttna och exempelvis stänga gränsen och handeln skulle det kunna få Nordkorea att antingen bli ännu mer desperata eller få dem att backa. Vi ska inte heller glömma att Kina nyligen har fått nya styrande som kanske kan ändra linjen gentemot Nordkorea.
Den upptrappade situationen ökar risken för att någon av sidorna begår ett misstag som snabbt kan eskalera till krig. Ett nordkoreanskt fartyg som uppträder alltför hotfullt skulle exempelvis kunna beskjutas av sydkoreanerna.
En intressant fråga är varför Nordkorea och dess unge ledare Kim Jong Un uppträder så hotfullt och desperat just nu. Eftersom nordkoreansk inrikespolitik är höljd i dunkel och eventuella maktkamper och intriger fullständigt hemliga vet vi inget. Pågår en maktkamp mellan olika fraktioner inom Nordkoreas elit och måste Kim Jong Un därför bevisa sin styrka? Jag spekulerade förut i att bristen på konstgödsel kan vara en stressfaktor för det nordkoreanska styret. Eller finns det någon annan svaghet i det nordkoreanska samhället just nu som inte syns för omvärlden?
Frågan är också hur långt Nordkorea kan trappa upp hoten ytterligare. Jag noterar att Nordkorea har sagt upp vapenstilleståndet (något fredsavtal nåddes aldrig efter Koreakriget, utan bara ett stillestånd). De har stängt ner samarbetszonen Kaesong. De planerar ett missiltest. De varnar utlänningar. Dock syns vad jag förstår ännu inga trupprörelser som skulle kunna tolkas som krigsförberedelser.
Kan Nordkorea trappa upp hotbilden ytterligare utan att Sydkorea och USA säger stopp på något mer handgripligt vis? Kommer de istället att backa? Hur kommer Kina att agera? Om Kina skulle tröttna och exempelvis stänga gränsen och handeln skulle det kunna få Nordkorea att antingen bli ännu mer desperata eller få dem att backa. Vi ska inte heller glömma att Kina nyligen har fått nya styrande som kanske kan ändra linjen gentemot Nordkorea.
2013-04-05
Bitcoins framtid?
"Whatever that chart shows, I want to short it!"
(US-dollar per bitcoin)
Bitcoin har redan gjort en mindre parabolisk uppgång 2011 med efterföljande krasch. Den senaste tidens uppgång är ännu mer vansinnig (1400 procent på mindre än ett år) och kommer med största sannolikhet att följas av en ännu större krasch i Bitcoins värde. Därmed inte sagt att Bitcoins värde kan komma att öka en bra bit till innan kraschen.
Bitcoin haussas upp av många, bland annat Sveriges egen piratpartist Rick Falkvinge, som skriver med närmast religiösa undertoner om hur han tror att Bitcoin kommer att förändra vårt samhälle på fullständigt orealistiska vis. Till hans fördel ska dock nämnas att han även påpekar svagheter med Bitcoin, t.ex. att en överväldigande andel av transaktionerna mellan Bitcoin och övriga valutor går via den japanska sajten MtGox.
Bloggrannen ASPO Sverige skriver lite om Bitcoins svagheter.
Bitcoin har säkert fördelar, men den förutsätter att du har en fungerande förbindelse med Internet. Det är inget vi kan ta för givet framöver. Idag kapitalkontroller, imorgon informationskontroller. Kapitalkontroller medför självklart en mängd negativa konsekvenser, men när kostnaden för att inte införa dem bedöms vara större, så införs de ändå, t.ex. på Cypern. Detsamma gäller begränsningar i informationsflödet via Internet. Att stänga ner hela eller delar av Internettrafiken skulle vara katastrofalt för stora delar av näringslivet i många länder, men när staten bedömer att dess kostnad för att inte stänga ner informationsflödet genom Internet är för stor, så kommer den att göra det. Än så länge har det handlat om länder som Egypten och Iran som stängt ner Internettrafiken, eller Kina som censurerar trafiken, men det kommer troligen att hända även i en del EU-länder framöver. Exempelvis Ungerns politiker skulle säkerligen inte vara främmande för detta. Och det är just för personer i politiskt instabila länder som en alternativ valuta som Bitcoin har störst lockelse som alternativ.
Det andra är att ha råd med en Internetförbindelse. Allt färre greker kommer exempelvis att ha råd med det. Vad blir då deras Bitcoins värda? I teorin kan de vara värdefulla, men om de inte kan komma åt dem?
Tillägg: Läs även "On the Money-ness of Bitcoins" av Nikolay Gertchev från Ludwig von Mises-institutet. Och även SvD varnar för Bitcoin.
Bitcoin har redan gjort en mindre parabolisk uppgång 2011 med efterföljande krasch. Den senaste tidens uppgång är ännu mer vansinnig (1400 procent på mindre än ett år) och kommer med största sannolikhet att följas av en ännu större krasch i Bitcoins värde. Därmed inte sagt att Bitcoins värde kan komma att öka en bra bit till innan kraschen.
Bitcoin haussas upp av många, bland annat Sveriges egen piratpartist Rick Falkvinge, som skriver med närmast religiösa undertoner om hur han tror att Bitcoin kommer att förändra vårt samhälle på fullständigt orealistiska vis. Till hans fördel ska dock nämnas att han även påpekar svagheter med Bitcoin, t.ex. att en överväldigande andel av transaktionerna mellan Bitcoin och övriga valutor går via den japanska sajten MtGox.
Bloggrannen ASPO Sverige skriver lite om Bitcoins svagheter.
Bitcoin har säkert fördelar, men den förutsätter att du har en fungerande förbindelse med Internet. Det är inget vi kan ta för givet framöver. Idag kapitalkontroller, imorgon informationskontroller. Kapitalkontroller medför självklart en mängd negativa konsekvenser, men när kostnaden för att inte införa dem bedöms vara större, så införs de ändå, t.ex. på Cypern. Detsamma gäller begränsningar i informationsflödet via Internet. Att stänga ner hela eller delar av Internettrafiken skulle vara katastrofalt för stora delar av näringslivet i många länder, men när staten bedömer att dess kostnad för att inte stänga ner informationsflödet genom Internet är för stor, så kommer den att göra det. Än så länge har det handlat om länder som Egypten och Iran som stängt ner Internettrafiken, eller Kina som censurerar trafiken, men det kommer troligen att hända även i en del EU-länder framöver. Exempelvis Ungerns politiker skulle säkerligen inte vara främmande för detta. Och det är just för personer i politiskt instabila länder som en alternativ valuta som Bitcoin har störst lockelse som alternativ.
Det andra är att ha råd med en Internetförbindelse. Allt färre greker kommer exempelvis att ha råd med det. Vad blir då deras Bitcoins värda? I teorin kan de vara värdefulla, men om de inte kan komma åt dem?
Tillägg: Läs även "On the Money-ness of Bitcoins" av Nikolay Gertchev från Ludwig von Mises-institutet. Och även SvD varnar för Bitcoin.
2013-04-04
Desperat Nordkorea
Retoriken och den militära uppladdningen hettar till runt Nordkorea. USA stärker sin militära närvaro i västra Stilla havet, bland annat på Guam. Nordkorea talar om en "explosion" de närmsta dagarna, men retoriken motsvaras inte av några synliga militära förberedelser. Därför är det fortfarande ganska lugnt i grannlandet Sydkorea, som är vana vid en stökig oberäknelig granne i norr. Talet om en attack mot USA verkar ännu mer orimligt givet Nordkoreas högst begränsade kapacitet.
Som jag skrivit förut så har Nordkorea visserligen utfört några provsprängningar av kärnladdningar och provskjutit stora missiler, men de har ännu inget användbart kärnvapensystem. Vad de möjligtvis skulle kunna göra är att utföra en självmordsattack med en kärnladdning på en ubåt. Apropå det rapporterar Sydkoreas militär att de tappat kontakten med två nordkoreanska ubåtar.
Det är dock högst tveksamt om Nordkorea skulle gå så långt som till verklig militär attack, då de isåfall troligen skulle få se sin militära kapacitet fullständigt utplånad inom några timmar och se fram emot en kollaps av sitt totalitära system. USA har placerat B2-bombare, F22-flygplan samt B52-bombare i Sydkorea och utfört övningar. För att förekomma eventuella missiler från Nordkorea har USA även flyttat en radarplattform med kapacitet att följa ballistiska missiler närmare Koreahalvön.
Men varför är Nordkoreas ledning så desperata just nu att de tar till militär retorik i högt tonläge? Det kan bero på en allvarlig bristsituation i landet. Nordkorea saknar nämligen gödsel inför vårbruket i år. Fram till 2007 gav Sydkorea varje år 300 000 ton konstgödsel till grannen i norr, men gör inte längre det. Nordkorea har hittills klarat sig på de lager som fanns kvar samt hjälp från Kina, men nu har de inget gödsel kvar och situationen vad gäller Nordkoreas livsmedelsförsörjning kan bli desperat i år.
Det diplomatiska förhållandet mellan Nordkorea och Kina är nu också i bottenläge, då Kina verkar ha tröttnat på dem. Detta kan också vara en delförklaring till att Nordkoreas ledarskap nu är så desperat. Nordkorea är nämligen beroende av viss handel med Kina för att klara sin försörjning.
Så ser vi nu slutet på Nordkorea? Är landet på väg att kollapsa? Nej, det verkar ännu inte så, även om läget är allvarligt. Men det är definitivt värt att följa, då en kollaps av Nordkorea skulle ha en enorm inverkan på Sydkorea. Om Nordkoreas ledarskap börjar inse att deras läge är kört kan de också bli alltmer desperata och göra alltmer vansinniga saker.
Som jag skrivit förut så har Nordkorea visserligen utfört några provsprängningar av kärnladdningar och provskjutit stora missiler, men de har ännu inget användbart kärnvapensystem. Vad de möjligtvis skulle kunna göra är att utföra en självmordsattack med en kärnladdning på en ubåt. Apropå det rapporterar Sydkoreas militär att de tappat kontakten med två nordkoreanska ubåtar.
Det är dock högst tveksamt om Nordkorea skulle gå så långt som till verklig militär attack, då de isåfall troligen skulle få se sin militära kapacitet fullständigt utplånad inom några timmar och se fram emot en kollaps av sitt totalitära system. USA har placerat B2-bombare, F22-flygplan samt B52-bombare i Sydkorea och utfört övningar. För att förekomma eventuella missiler från Nordkorea har USA även flyttat en radarplattform med kapacitet att följa ballistiska missiler närmare Koreahalvön.
Men varför är Nordkoreas ledning så desperata just nu att de tar till militär retorik i högt tonläge? Det kan bero på en allvarlig bristsituation i landet. Nordkorea saknar nämligen gödsel inför vårbruket i år. Fram till 2007 gav Sydkorea varje år 300 000 ton konstgödsel till grannen i norr, men gör inte längre det. Nordkorea har hittills klarat sig på de lager som fanns kvar samt hjälp från Kina, men nu har de inget gödsel kvar och situationen vad gäller Nordkoreas livsmedelsförsörjning kan bli desperat i år.
Det diplomatiska förhållandet mellan Nordkorea och Kina är nu också i bottenläge, då Kina verkar ha tröttnat på dem. Detta kan också vara en delförklaring till att Nordkoreas ledarskap nu är så desperat. Nordkorea är nämligen beroende av viss handel med Kina för att klara sin försörjning.
Så ser vi nu slutet på Nordkorea? Är landet på väg att kollapsa? Nej, det verkar ännu inte så, även om läget är allvarligt. Men det är definitivt värt att följa, då en kollaps av Nordkorea skulle ha en enorm inverkan på Sydkorea. Om Nordkoreas ledarskap börjar inse att deras läge är kört kan de också bli alltmer desperata och göra alltmer vansinniga saker.
2013-04-02
Cypern, Ryssland, Italien, Ukraina m.fl.
Vi har säkerligen inte sett de slutgiltiga effekterna av bankkaoset på Cypern. Jag anser att händelsen går att klassa som en "svart svan". Det var inte oväntat att Cyperns överdimensionerade banksektor skulle förorsaka problem, men sättet på vilket "räddningsaktionen" genomfördes var fullständigt överraskande och ger svåröverblickbara spridningseffekter.
Några av effekterna har jag redan berört tidigare. En av de värsta effekterna blir troligen att många cypriotiska företag inte kan betala ut löner eller tvingas i konkurs. Händelseförloppet illustrerar tydligt att Europas ledare inte har koll på vad de håller på med. Det är lite av en desperat experimentverkstad i eurozonen. Man kan tycka att de borde försöka genomföra åtgärder som ställer till minsta möjliga skada, men de tycks inte vara förmögna att bedöma konsekvenserna av sina åtgärder - kanske eftersom det absolut måste bli så få läckor som möjligt innan åtgärderna vidtas och de därför måste hålla kretsen av invigda så liten som möjligt, vilket i sin tur minskar antalet potentiella varnande röster. Nu verkar i och för sig läckor på förhand om åtgärderna på Cypern ha varit ett stort problem, då många fört ut pengar ur landet strax innan, bland annat många med anknytning till presidenten. Fast man kan fråga sig vad som var hönan och vad som var ägget. Vidtogs de panikartade åtgärderna på grund av plötsliga penningutflöden, eller skapades penningutflödena av förhandsinformation om vilka åtgärder som skulle vidtas? Jag gissar på en kombination av de båda.
Via ZeroHedge läser jag om hur Ryssland nu tonat ner retoriken runt Cypern och snarast tillämpar en strikt "kapitalistisk" hållning om att den som sätter in pengar i en osäker bank i utlandet får skylla sig själv. Kanske har de insett att cypernkrisen snarare kan leda till fördelar för Ryssland, då ryskt kapital kommer att flöda tillbaka "hem" när oligarker börjar tycka att det är för osäkert att ha det i EU-banker. Därmed blir det en större beskattningspotential för ryska staten.
Ett annat euroland som har funnits på listan över potentiellt drabbade av cypernkrisen är Slovenien, som även det behöver EU-lån för att rädda sina banker. Där är det företagens höga skuldsättning som är problemet, inte statens eller hushållens som i andra skuldkrisländer.
Men det finns andra euroländer som skulle kunna vara i riskzonen. Malta har en finanssektor på runt 800 procent av landets årliga BNP, men det inkluderar annat än banker. Enligt centralbankschefen motsvarar de största maltesiska bankerna bara 300 procent av årlig BNP. Luxemburg är ett extremt fall, med en banksektor vars sammanlagda balansräkning är på hisnande 2000 procent av årlig BNP. Större delen (92 procent) av Luxemburgs banksektor består dock av filialer till utländska banker.
Då är det nog mer befogat att oroa sig för Italien (som ännu drygt en månad efter valet inte har någon ny regering), Grekland och Spanien. Italiens splittrade parlament måste dessutom utse en ny president senast 10 maj, då nuvarande presidenten Giorgio Napolitanos mandatperiod löper ut. Kommer de att lyckas enas om en ny president? Vem skulle kunna bli kompromisskandidat? Annars står Italien inför en allvarlig konstitutionell kris - utan president och utan ny regering. Presidentens roll tas visserligen isåfall över av talmannen i senaten, som just nu är Demokratiska partiets Pietro Grasso, men just hans partiroll skulle kunna skada hela den politiska processen ytterligare.
I Italien ska vi inte heller glömma den pågående skandalen kring världens äldsta bank Monte dei Paschi di Siena, en av Italiens största banker.
Ett land utanför eurozonen som kan drabbas allvarligt av cypernkrisen är Ukraina, där företagen tydligen av skatteskäl och andra skäl till stor del använt cypriotiska banker för sina transaktioner. 30 procent av de utländska direktinvesteringarna i Ukraina kommer från Cypern. Ukraina har redan i slutet av förra året fallit tillbaks i recession, bytesbalansen är negativ och ökande, samt att centralbankens reserv av utländsk valuta är liten och krympande. Dessutom har landet redan stora skulder kvar från tidigare kriser.
Jag noterar för övrigt att Swedbank avvecklar de sista resterna av sin verksamhet i Ukraina, då de inte ser positivt på landets framtid, utan istället anser att det blivit allt svårare att göra affärer där.
Ukraina har inte stora utsikter att lyfta sig ur sin kris på sikt, då deras befolkning minskar, särskilt den i arbetsför ålder. Dels på grund av utflyttning, dels på grund av de små generationerna efter Sovjetunionens fall.
Eventuellt är det positivt för Ukraina att de har lyckats förbilliga sin gasimport genom att importera från övriga Europa istället för från Ryssland och Gazprom. Återstår att se vad storebror Ryssland/Gazprom tycker om detta.
Kan detta ha något samband med den överraskningsövning som ryska militären genomförde i Svarta havet i torsdags? Detta var bara den andra gången på tjugo år som den ryska militären genomförde en oplanerad övning! Eller var det bara så att ryssarna kände ett behov av att visa lite militära muskler? Den ryska Svartahavsflottan är för övrigt inte i bästa skick - de flesta av skeppen är över trettio år gamla och större delen av denna flotta kommer att vara i obrukbart skick om några år. Visserligen har ett utbytesprogram satts igång, men det lär ta sin tid.
Ukraina är för övrigt en av världens större spannmålsexportörer och en av de få ljuspunkterna på en ansträngd världsmarknad för spannmål.
Några av effekterna har jag redan berört tidigare. En av de värsta effekterna blir troligen att många cypriotiska företag inte kan betala ut löner eller tvingas i konkurs. Händelseförloppet illustrerar tydligt att Europas ledare inte har koll på vad de håller på med. Det är lite av en desperat experimentverkstad i eurozonen. Man kan tycka att de borde försöka genomföra åtgärder som ställer till minsta möjliga skada, men de tycks inte vara förmögna att bedöma konsekvenserna av sina åtgärder - kanske eftersom det absolut måste bli så få läckor som möjligt innan åtgärderna vidtas och de därför måste hålla kretsen av invigda så liten som möjligt, vilket i sin tur minskar antalet potentiella varnande röster. Nu verkar i och för sig läckor på förhand om åtgärderna på Cypern ha varit ett stort problem, då många fört ut pengar ur landet strax innan, bland annat många med anknytning till presidenten. Fast man kan fråga sig vad som var hönan och vad som var ägget. Vidtogs de panikartade åtgärderna på grund av plötsliga penningutflöden, eller skapades penningutflödena av förhandsinformation om vilka åtgärder som skulle vidtas? Jag gissar på en kombination av de båda.
Via ZeroHedge läser jag om hur Ryssland nu tonat ner retoriken runt Cypern och snarast tillämpar en strikt "kapitalistisk" hållning om att den som sätter in pengar i en osäker bank i utlandet får skylla sig själv. Kanske har de insett att cypernkrisen snarare kan leda till fördelar för Ryssland, då ryskt kapital kommer att flöda tillbaka "hem" när oligarker börjar tycka att det är för osäkert att ha det i EU-banker. Därmed blir det en större beskattningspotential för ryska staten.
Ett annat euroland som har funnits på listan över potentiellt drabbade av cypernkrisen är Slovenien, som även det behöver EU-lån för att rädda sina banker. Där är det företagens höga skuldsättning som är problemet, inte statens eller hushållens som i andra skuldkrisländer.
Men det finns andra euroländer som skulle kunna vara i riskzonen. Malta har en finanssektor på runt 800 procent av landets årliga BNP, men det inkluderar annat än banker. Enligt centralbankschefen motsvarar de största maltesiska bankerna bara 300 procent av årlig BNP. Luxemburg är ett extremt fall, med en banksektor vars sammanlagda balansräkning är på hisnande 2000 procent av årlig BNP. Större delen (92 procent) av Luxemburgs banksektor består dock av filialer till utländska banker.
Då är det nog mer befogat att oroa sig för Italien (som ännu drygt en månad efter valet inte har någon ny regering), Grekland och Spanien. Italiens splittrade parlament måste dessutom utse en ny president senast 10 maj, då nuvarande presidenten Giorgio Napolitanos mandatperiod löper ut. Kommer de att lyckas enas om en ny president? Vem skulle kunna bli kompromisskandidat? Annars står Italien inför en allvarlig konstitutionell kris - utan president och utan ny regering. Presidentens roll tas visserligen isåfall över av talmannen i senaten, som just nu är Demokratiska partiets Pietro Grasso, men just hans partiroll skulle kunna skada hela den politiska processen ytterligare.
I Italien ska vi inte heller glömma den pågående skandalen kring världens äldsta bank Monte dei Paschi di Siena, en av Italiens största banker.
Ett land utanför eurozonen som kan drabbas allvarligt av cypernkrisen är Ukraina, där företagen tydligen av skatteskäl och andra skäl till stor del använt cypriotiska banker för sina transaktioner. 30 procent av de utländska direktinvesteringarna i Ukraina kommer från Cypern. Ukraina har redan i slutet av förra året fallit tillbaks i recession, bytesbalansen är negativ och ökande, samt att centralbankens reserv av utländsk valuta är liten och krympande. Dessutom har landet redan stora skulder kvar från tidigare kriser.
Jag noterar för övrigt att Swedbank avvecklar de sista resterna av sin verksamhet i Ukraina, då de inte ser positivt på landets framtid, utan istället anser att det blivit allt svårare att göra affärer där.
Ukraina har inte stora utsikter att lyfta sig ur sin kris på sikt, då deras befolkning minskar, särskilt den i arbetsför ålder. Dels på grund av utflyttning, dels på grund av de små generationerna efter Sovjetunionens fall.
Eventuellt är det positivt för Ukraina att de har lyckats förbilliga sin gasimport genom att importera från övriga Europa istället för från Ryssland och Gazprom. Återstår att se vad storebror Ryssland/Gazprom tycker om detta.
Kan detta ha något samband med den överraskningsövning som ryska militären genomförde i Svarta havet i torsdags? Detta var bara den andra gången på tjugo år som den ryska militären genomförde en oplanerad övning! Eller var det bara så att ryssarna kände ett behov av att visa lite militära muskler? Den ryska Svartahavsflottan är för övrigt inte i bästa skick - de flesta av skeppen är över trettio år gamla och större delen av denna flotta kommer att vara i obrukbart skick om några år. Visserligen har ett utbytesprogram satts igång, men det lär ta sin tid.
Ukraina är för övrigt en av världens större spannmålsexportörer och en av de få ljuspunkterna på en ansträngd världsmarknad för spannmål.