Jag läser att franska byggföretag är upprörda över att spanska byggare tar deras jobb. De säger att de spanska företagen ägnar sig åt oschysst konkurrens genom låga löner och att inte följa regler ordentligt. Spanjorerna å sin sida säger att de bara följer EU:s regler om fri rörlighet för företag och anställda.
Det är inte underligt att spanska byggföretag söker sig till den franska marknaden, med tanke på att arbetslösheten i Spanien är på 26 procent och byggandet har drabbats särskilt hårt. EU-direktivet om utstationerade arbetstagare från 1996 tillåter att företag "utstationerar" arbetare till ett annat EU-land i upp till två år, men med hemlandets löner, skatter och sociala avgifter. Det är en viktig del i EU:s ambitioner att integrera medlemsländerna med varandra.
Antalet utstationerade arbetare i Frankrike har ökat tiofalt på tio år (42 procent av dessa finns inom byggindustrin), vilket lett till missnöje från fransmännens sida. Nationalistiska partiet Front National vill upphäva direktivet (hur nu det skulle gå till) och gör ett nummer av detta inför EU-parlamentsvalet i maj. Även parlamentsledamöter från president Francois Hollandes regerande socialistparti vill skärpa regleringarna för utstationerade arbetare från andra EU-länder, med hänvisning till att många företag använder denna möjlighet för att gå runt lokala lagar för arbetskraft, så kallad "social dumpning".
Framförallt Frankrike och Tyskland har drivit på för att skärpa tillämpningen av direktivet om utstationerade arbetstagare och i början av december förra året fick man med sig andra länder på det i ett beslut från ministerrådet, om än i ganska urvattnad form. Frågan lär dock dyka upp snart igen.
Så länge det gick bra för EU var bestämmelserna om öppenhet inom unionen inte lika kontroversiella (även om just "social dumpning" genom utstationering varit kritiserat förut), men nu när det går dåligt reses allt fler krav på att skydda inhemska företag. Detta är en trend som säkerligen kommer att förstärkas de närmaste åren.
Med tanke på det utbredda missnöjet i många EU-länder och den höga arbetslösheten kommer många partier, framförallt de populistiska, att försöka se till att "illojal konkurrens" inom EU blir en valfråga inför EU-valet i maj. Med tanke på det generellt väldigt låga valdeltagandet i EU-parlamentsvalen finns goda möjligheter för EU-kritiska partier att få starkt ökad representation i EU-parlamentet, bara de lyckas trumma ihop soffliggande väljare som känner för att proteströsta mot EU.
Det är nog inte bara inom EU vi får se trenden mot mer protektionism, utan i spåren av nedåtgående finansiellt tillstånd i många länder kommer det även att bli en trend på global nivå. Det är bara att se på tidigare större kriser för att ana vad som kommer. Världshandelsorganisationen WTO:s frihandelsagenda kommer säkerligen att bli överkörd.
Kan du inte en gång alla förklara vad som är så jävla fel med "populistiska" partier som du ständigt raljerar över ?
SvaraRaderaMed tanke på vilka inkompetenta fjantar som styr...så vill jag gärna veta vad du menar
( själv ser jag bara korruption ...lismande kräk som vill ha sin lön oavsett konsekvenser )
http://www.youtube.com/watch?v=l93yjako2j8
Jag har knappast "raljerat över" populistiska partier här. Jag bara använde "etiketten" och konstaterade att de partier som gemenligen brukar kallas "populistiska" här har ett guldläge inför EU-valet.
RaderaDet är väl mest media och mediawannabesar som kallar dem populistiska. Med med tanke på betydelse borde väl alla anse sig populistiska? Folkpartiet?
RaderaMotsatsen är väl elitistisk? Socialister var ju elitister så det kanske är därför.
Det skulle vara intressant att se hur stor del av de svenska byggbolagen som numera använder sig av utländsk arbetskraft. Jag vet ett par byggen där endast arbetsledningen är från Sverige, arbetarna kommer från Polen och Estland. Detta borde väl sätta prispress på svenska snickare och deras minimilön?
SvaraRaderaDet också vara intressant hur stor del av it-baserade konsulttjänster och callcenters m.m som flyttats utomlands på senare år och hur det påverkat antalet jobb och löner i Sverige.
GLOBAL EMPLOYMENT
SvaraRaderaTRENDS 2014 -Risk of a jobless recovery?
International Labour Organization 2014
http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---dgreports/---dcomm/---publ/documents/publication/wcms_233953.pdf