Redan 2007 sade Kinas nuvarande premiärminister Li Keqiang att landets tillväxtsiffror är manipulerade och därmed inte bör tas på allvar. I detta uttalande, som senare läckte ut till allmänheten, menade Li att man istället bör se på faktorer som energiförbrukning, tågfrakt och bankernas utlåning för att uppskatta Kinas egentliga tillväxt.Även jag noterade för några år sedan att det kom ut via Wikileaks. Så hur såg det ut för 2015?
I fjol sjönk Kinas energiframställning med 0,2 procent, vilket var den första nedgången sedan 1968 då kulturrevolutionen var i full gång. Dessutom minskade volymen av fraktat gods på landets järnvägar med 11,9 procent under 2015.Läs vidare hos InBeijing om hur ekonomiprofessor Xu Dianqing räknar på hur mycket man åtminstone måste räkna ner Kinas officiella BNP-siffror, samt de incitament som finns för lokala myndigheter att manipulera BNP-siffrorna.
Siffran för energiförbrukning är synnerligen viktig - det är med tanke på vad man generellt vet om förhållandet mellan BNP och energiförbrukning högst osannolikt att Kina skulle ha lyckats öka sin BNP med 6,9 procent förra året samtidigt som elproduktionen sjönk marginellt. Det luktar manipulation lång väg!
Eftersom det är uppenbart att Kinas BNP är om inte sjunkande, så i alla fall stagnerande, blir det särskilt intressant med Kinas monumentala kreditbubbla. Kinas totala mängd krediter har fyrfaldigats sedan 2007! Samtidigt har förstås BNP växt kraftigt, men de totala skulderna har växt från 153 procent av BNP år 2008 till 242 procent i slutet av 2014. Det som framförallt sticker ut är hur mycket företagens skuldsättning ökat - från 97 procent av BNP (vilket redan var högt) år 2008 till 169 procent av BNP (!!) i slutet av 2014.
En sådan kreditbubbla kan endast vidmakthållas med växande BNP. Kina kommer ofelbart att hamna i en djup kreditkris, även om de styrande än så länge gjort sitt bästa för att dölja eländet. Och kredittillväxten har varit ofattbart snabb.
Kinas kreditbubbla började inte 2008 - nej sedan dess har vi bara sett den sista maniska fasen. Kinas totala kreditmängd har ökat från endast 2,1 biljoner dollar år 2000 till 7,4 biljoner år 2007 till 28,2 biljoner dollar 2014. Det handlar alltså om ett fjortonfaldigande av skuldmängden på endast fjorton år!!Det är därför inte överraskande att det för några veckor sedan rapporterades att kinesiska bankers dåliga lån mer än fördubblades förra året, samt att kinesiska bankers utlåning minskade mer än väntat i december till lägre än december året innan. Nu blir det intressant att se hur januarisiffrorna kommer att se ut - normalt brukar det vara en kraftig spik i utlåningen i Kina i just januari, eftersom bankerna tar ut en stor del av årets tilldelade utlåningsutrymme redan då.
Detta kommer att påverka världsekonomin starkt - större delen av den återhämtning vi sett sedan 2009 har drivits av kredittillväxt och då till stor del av Kina. För två år sedan påpekade jag att Kinas banksektor på fem år ökat sina balansräkningar lika mycket som totala storleken av USA:s banker! Större delen av detta är troligen "luft". 14,7 biljoner dollar är ingen liten summa - det är 142 procent av Kinas årliga BNP, eller nästan 19 procent av världens totala årliga BNP. Även om bara hälften skulle vara "luft" så är det tillräckligt mycket för att kasta in världen i en rejäl finanskris - och då inte bara de företag som har exponering mot Kina.
Det är fullständigt normalt, i alla toppstyrda länder eller organisatiner, att sätter ledningen upp ett mål som skall uppfyllas så görs ALLT för att uppfylla detta. Går det inte, så fuskar man med siffrorna. Annars är du rökt som underansvarig.
SvaraRaderaMao satte upp hysteriska mål för ståltillverkning vilket medförde att bönderna fick smälta ner alla sina verktyg av järn vilket gjorde att de svalt. Järnet smältes ner i byn utan någon som helst kunskap, och var av så dålig kvalitet att det fick kasseras när det kom till stålverket.
Stalin satte upp exakta mål för hur många dissidenter som skulle avrättas varje dag. Varje områdeschef strävade efter att övertrumfa målet, naturligtvis, vilket slutade med att man helt enkelt plockade in folk från Moskvas gator helt slumpmässigt och sköt dem rakt av för minsta skitsak.
Kort sagt, att sätta upp ett målvärde blir till slut en självuppfyllande hysteri om ingen vågar rapportera sanningen, vilket aldrig sker när det gäller toppstyrning.
BNP kan visst öka utan ökad energi produktion. Detta då svart ekonomi omvandlas till vit ekonomi. Är ingen skillnad i aktiviteter (därav oförändrad energi produktion vilken mäts) men statistiken (BNP) ökar då de sannolikt börjar mäta flera saker som tidigare inte ingick i BNPn.
SvaraRaderaDäremot har ju Kina fortfarande möjlighet till rejäla räntesänkningar. Dåliga lån behöver inte medföra så mycket trubbel om räntan är nära noll.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaKina är ingen öppen ekonomi. Vill man trolla bort sina inhemska skulder och låta sina spararare sitta med skägget i brevlådan är det lätt att lösa.
SvaraRaderaSkulle man däremot liberalisera sin ekonomi till en öppen narknadseknomi och släppa allt fritt för utländskt kapital hade det vart en annan femma. Hade man dessutom och börjat skicka junkbonds över hela jorden hade Kina vart farligt. Kina är trots en enorm bubbla inget problem alls.
Precis Gabriel, Kina fungerar mest som fabrik för Happy Meal-leksaker och liknande. Slikt kan de producera alldeles oberoende av sin ekonomiska situation. Kineserna ligger inte i framkant inom något enda område utan är snarare 30-50 år efter, beroende på vad man tittar på.
SvaraRaderaKinas expansion har varit motorn för tex. råvarumarknaden, och har varit motorn för tillväxt & investeringar också utanför Kina. Om tillväxten där är i princip noll, så har det implikationer för tillväxten globalt. I många länder, inkl. Sverige så har vi låtit skulderna växa i ohållbar takt. Sådant kan inte fortgå i evighet. Skulle man justera ned BNP-siffrorna med den stimulans som kommer av ohållbart ökande kreditexpansion, så är det högst tveksamt om världen har någon tillväxt. Räntan följer i stort sett den tillväxt som råder i ekonomin. Den har varit sjunkande i typ 30 års tid. Romklubbens "limits to growth" predikterade maximum i industriproduktion ca 2020-2030, och utvecklingen har följt deras prognos ganska väl. Det kommer nog dröja några år men marknaden kommer förr eller senare internalisera att tillväxtens dagar är över.
SvaraRadera/Mats