Nu har jag snickrat ihop ett avkastningsdiagram för Stockholmsbörsen liknande det i New York Times som Cornucopia tipsade om igår. Igår räknade jag inte bort skatten man måste betala på kapitalvinster, men det gör jag i dagens diagram. Skatten på kapitalinkomster har självklart varit olika under alla dessa år, men jag räknar med en schablon på 30%, vilket är vad som gäller idag.
Jag har också lagt in två rutrader för 10 respektive 20 års investeringshorisont, vilket är rimligt utifrån mänsklig livstid och yrkesliv. Klicka på diagrammet för att förstora det.
Läs även Cornucopia idag om att SHB, Riksbanken mfl har fel om börsen och inflationen. SvD om aktierna som analytikerna ratar. E24 om att börsfesten i USA spås fortsätta i år.
[Andra bloggar om aktier, avkastning, börsen, inflation, investering]
Idag hann du först :)
SvaraRaderaFan.
SvaraRaderaSnyggare och mer pedagogiskt än min graf också. Och mer korrekt med utdelningar och nominell skatt.
SvaraRaderaIntressant!
SvaraRaderaVad som vore ännu intressantare ur mänsklig horisont är hur avkastningen skulle bli om man satte in X kronor per månad år 1 och sedan ökar insättningen med inflationen varje år (ökat sparande pga löneökning) för att slutligen få avkastningen efter 10 respektive 20 år.
Gissningen är att avkastningen i goda tider blir lägre men i dåliga tider blir högre, dvs. att tajmingfaktorn minskar.
/Kenny
Jag hoppas att du får ut någonting av all tid du lägger ner på det här, vare sig det är uppskattning, pengar, förbättrat yrkesliv eller självförverkligande.
SvaraRadera10^3 tack ifrån mig.
Kenny:
SvaraRaderabra idé, men tar lite längre tid att fixa i Excel.
Flute, jo jag förstår det! :-) Jag kanske ger mig på uppgiften själv och återkommer i sådana fall med resultatet. Något ska man ha den kommande trettondagsledigheten till...
SvaraRadera/Kenny
Mycket fin och lättläst graf :)
SvaraRadera...men...
antalet färger är för få, nu kan t.ex. grönt vara allt mellan +7% och +19%.
Det här ger ju ett intressant upplägg för ännu fler grafer. Vad sägs om:
-samma chart som nu fast istf. KPI som måttstock använda penningmängden.
-SCB's småhusprisindex mot KPI, alt. M3.
Flute: Jag har gjort beräkningarna nu och det tog sin lilla tid... frågan är alltså vad som händer om man sätter in X kronor per månad år 1 och sedan ökar insättningen med inflationen (KPI) år 2, 3, 4 osv.
SvaraRaderaJag har inte lyckats få till några snygga figurer, utan bara fula: http://img823.imageshack.us/i/aarliginflationsjustera.jpg/
Figuren blev som din fast tvärt om. Slutsatserna jag drar är följande:
* Avkastningen blir jämnare än om man investerar hela summan på en gång. Investerar man hela summan vid rätt tillfälle tjänar man mer, men investerar man vid fel tillfälle så tjänar man mindre (eller förlorar mer). Detta säger sig egentligen självt och behöver inte räknas fram.
* Det finns endast två år under hela perioden där man inte får positiv inflationsjusterad avkastning över en 20-årsperiod och detta är om man började investera 1959-1960. Annars får man alltid positiv avkastning jämfört med KPI.
* 0-3 %/år är ungefär lika vanligt som 3-7 %/år inflationsjusterad avkastning. Dessa två grupper dominerar. Det finns även en period (första investering i slutet på 1970-talet så man fick uppleva hela 1980-talet) som ger mellan 7-12 %/år inflationsjusterad avkastning. Det finns ingen gång under perioden 1919-2006 som har gett mer än 12%/år inflationsjusterad avkastning.
Jag har även räknat utan inflation (syns inte i bilden) så att man sätter in X kr/år under 20 år för att undersöka den nominella avkastningen och här finns ingen 20-årsperiod som ger negativ avkastning. Fram till 1960 (dvs avkastning fram till 1980) var 3-7 %/år vanligast men därefter är 7-12 %/år vanligast fram till 1986 (dvs avkastning 1986-2006).
/Kenny