BNP-prognosen och skuldkrisen

Idag kom "vårproppen" från Anders Borg och regeringen. Jag har bara läst sammanfattningen "Vårpropositionen på 3 minuter", men det jag framförallt reagerar på är avsnittet med gissningarna om BNP-utvecklingen. Borg sänker sin prognos för BNP-tillväxten 2012 från 1,3 till 0,4 procent. Jag har redan tidigare skrivit att jag förväntar mig gradvis sänkta BNP-prognoser, tills vi med facit i hand hamnar på minus för i år. I Cornucopias gissningstävling stack jag ut hakan och gissade på -2,5% för 2012 och -6% för 2013 - kanske en aning överdrivet, men troligen betydligt rimligare än regeringens nuvarande prognos. Regeringens prognos pekar dock fortfarande på viss tillväxt för 2012 och sedan återgång till en stabil tillväxttakt på drygt 3% årligen under 2013-2016. Så här skriver de i sammanfattningen.

I takt med att oron i omvärlden minskar väntas hushållens och företagens förtroende för ekonomin successivt öka och därmed ökar även konsumtionen och investeringarna. Sammanfattningsvis beräknas Sveriges ekonomi växa med i genomsnitt 3,5 procent per år under 2013-2016.

Jag tror istället att det blir så här:
"I takt med att oron i omvärlden ökar väntas hushållens och företagens förtroende för ekonomin successivt minska och därmed minskar även konsumtionen och investeringarna."
Skuldkrisen är nämligen långt ifrån löst och erfarenheten säger oss att det brukar ta runt 10 år att återhämta sig från en statsskuldskris. Stora delar av världens större ekonomier har idag alldeles för stora skulder.

Grekland, Portugal och Irland är bara början. Nu följer Spanien, som är för stort för att kunna få något räddningspaket. Det talas om att den spanska regeringen presenterat nedskärningar på 37 miljarder euro (en siffra som inte säger någonting om den inte sätts i relation till exempelvis landets BNP - skärpning SvD). Det rör sig om besparingar på runt 3 procent av BNP, men budgetunderskottet var förra året 8,5 procent av BNP, så det är en bra bit kvar till balans. I år hoppas man på 6 procents budgetunderskott. Samtidigt går det utför med den spanska ekonomin. Enligt de troligen alltför optimistiska prognoserna väntar man sig att BNP krymper med 1,7 procent i år, vilket innebär minskade skatteintäkter. Dessutom är arbetslösheten den högsta i EU (och stigande) och banksystemet underkapitaliserat, samtidigt som de ännu inte realiserat alla förluster från den monumentala bostadsbubblan.

Efter Spanien kommer Italien och Belgien. Kina har som jag skrivit tidigare en jättestor fastighetsbubbla och kommer inte att bli något draglok för världsekonomin.

Värsta hotet på sikt är troligen Japan. Vi vet inte när den japanska bubblan briserar, men det finns många oroande tecken. Japans statsskuld uppgår till (håll i er!) 230 procent av BNP, vilket kan jämföras med världens näst värsta som är Grekland med en statsskuld på bara 160 procent av BNP (innan skuldbytet). Japans statsskuld i förhållande till BNP ökade med 10 procent det senaste året. Det som hittills har räddat Japan är att de har hållit ett stort överskott i handelsbalansen. Det senaste året har dock Japan haft ett underskott i handelsbalansen, vilket var första gången sedan 1980. Deras månatliga underskott i handelsbalansen i januari i år var också det högsta någonsin. Detta beror till stor del på att deras kärnkraft står still och de tvingas importera en massa dyr kol och olja för att generera el. Detta ser inte heller ut vara något som förändras snart. Låt mig påminna om att om räntan på Japans statsskuld stiger från dagens omkring 1 procent till ändå högst måttliga 2 procent så skulle japanska staten behöva betala mer i ränta än de får in i skatt.

Överhuvudtaget har vi det senaste årtiondet sett en viktig delbubbla i den globala kreditbubblan utvecklas starkt - statsskuldsbubblan. 2001 var den totala statsskulden för alla världens stater runt 11 biljoner (11000 miljarder) dollar. 2011 hade den stigit till över 31 biljoner dollar!

Pysandet av den globala kreditbubblans kvarvarande delbubblor lär prägla de närmaste åren och det kommer att påverka ett Sverige som är exportör och som även har en egen liten skuldbubbla hos hushållen.