Super Mario tar fram en kanin ur hatten

Nye ECB-chefen Mario Draghi överraskade idag finansmarknaderna med att sänka Europeiska Centralbankens styrränta från 1,5 till 1,25 procent. En överväldigande majoritet av bedömarna hade räknat med att Super Mario skulle vänta med att sänka räntan, dels eftersom han är nytillträdd på jobbet, dels eftersom ECB inte tidigare givit några signaler att räntan skulle sänkas. Efter höken Trichet kom nu alltså duvan Draghi och börserna tog ett glädjeskutt när han kastade till dem lite godis.

Trots att prisinflationen i euroområdet den senaste tiden legat runt 3 procent, vilket ligger klart över ECB:s mål för prisstabilitet på 2 procent, så sänker man alltså räntan, vilket är en inflatorisk åtgärd. Detta om något visar hur allvarligt det finansiella läget är för eurozonen. Det är också ett utslag av kraven på att "göra något, vad som helst, för att fixa problemen". Räntesänkningen löser dock inte några problem, utan skjuter dem bara på framtiden - en framtid som verkar bli allt kortare för varje "lösning" som presenteras. Denna gång kanske det håller finansmarknaderna nöjda i några dagar, tills det är dags för nästa fix.

Euron blir på grund av räntesänkningen en svagare valuta och det är en öppen fråga hur länge schweizarna tänker låta sitt golv på 1,20 CHF/EUR ligga kvar. Ska man följa med euron ner i papperskorgen?

Det blir nu lättare för Sveriges Riksbank att sänka räntan, då kronan nu är förhållandevis stark mot vår största handelspartnervaluta euron. Visserligen är prisinflationstakten i Sverige mätt med KPI på förhållandevis höga 3,2 procent, men Riksbanken kan välja att fokusera på HIKP eller KPIF, som bara ligger på 1,5 procent. De flesta bedömare räknar idag inte med någon räntesänkning från Riksbanken vid nästa räntebesked 20 december, men min egen ränteprognos från februari i år kvarstår. Riksbanken räknade då med en reporänta på 2,5 procent första kvartalet 2012 (idag ligger den på 2 procent), men jag skrev så här:

Så långt tror jag aldrig att vi kommer. Däremot tror jag att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de tre närmast kommande räntebesluten (20 april, 5 juli, 7 september). När det sen är solklart att nästa finanskris slagit till med full kraft och bankerna skriker högt kommer Riksbanken att tvingas paniksänka räntan mot nära noll igen. Detta är min gissning, men med stor osäkerhetsmarginal (plus minus två räntebesked), beroende på hur långt bort nästa finanspanik är.

Nu höjde inte Riksbanken styrräntan varken 7 september eller 27 oktober, så att vi aldrig skulle uppnå 2,5 procent var korrekt. Om min prognos (plus minus två räntebeslut) slår in kommer alltså räntesänkningarna att börja antingen 20 december eller 16 februari. Det verkar med dagens läge i skuldkrisen tveksamt om vi kommer att behöva vänta så länge som till februari.

En räntesänkning från Riksbanken behöver dock inte medföra lägre boräntor, då sänkningen troligtvis kommer att vara motiverad av en paneuropeisk bankkris, vilken även skulle leda till högre upplåningskostnader för svenska banker.

Från den grekiska scenen i eurofarsen noterar vi idag att det nog inte blir någon folkomröstning om krisuppgörelsen. Detta om oppositionen är med på det hela - en vink inför morgondagens förtroendeomröstning i det grekiska parlamentet. Det verkar bara ha varit ett hot för att få med oppositionen på noterna "Vi var tvungna att hota med folkomröstning för att få Samaras att ta sitt ansvar". Eller så var det menat på allvar för att försöka få något slags folklig legimitet för politiken, men att Papandreou blev tvungen att dra tillbaks förslaget efter att ha blivit uppläxad av EU-bossarna Merkozy.

Samtidigt kom idag ett förslag från den grekiska oppositionen som skulle kunna skapa lika stor osäkerhet som en folkomröstning.

Lämna över makten till en övergångsregering, med uppdrag att leda Grekland in i ett nyval så snart som möjligt. I utbyte mot detta krav kan Antonis Samaras, ledare för det grekiska högerpartiet Ny demokrati - det krisdrabbade landets största oppositionsparti - tänka sig att godkänna den grekiska regeringens krisuppgörelse med övriga euroländer från förra veckan.

Vi väntar andäktigt på nästa akt i farsen. Det har inte gått riktigt enligt det tidsschema som jag skissade på i juni - man har lyckats skjuta upp det oundvikliga ett tag till. Nu hänger det på morgondagens förtroendeomröstning om Grekland får regeringsbyte och nyval. Blir det så får vi nog räkna med ännu en utförslöpa på aktiemarknaderna tills det presenteras någon "räddande" nyhet.

Eurosamarbetet har varit felaktigt redan från början och nu säger även f.d. statsminister Göran Persson att Grekland fuskat sig in, liksom Italien och Portugal. Jag kan också tillägga att Belgien aldrig uppfyllt villkoret om statsskuldens storlek och följaktligen inte heller borde ha fått vara med. Valutaunionen var på grund av allt detta micklande dömd på förhand.