Min egen ränteprognos...

Ingen har väl kunnat missa att Riksbanken idag beslutat höja sin reporänta med 0,25 procentenheter till 1,50 procent, vilket var ett helt väntat beslut. Samtidigt höjer man också ränteprognosen. Inte oväntat reserverade sig Karolina Ekholm och Lars E O Svensson mot beslutet.

Riksbanken har som bekant ett inflationsmål (mätt med konsumentprisindex KPI) på 2 procent per år, där KPI-inflationen tillåts variera mellan 1 och 3 procent per år. Med årstakten för KPI-inflation över 2 procent (2,3 procent i december) och stigande (1,8 procent i november) bedömer alltså Riksbanken att inflationen börjar hetta till och väljer att höja styrräntan. Detta kommer förutom att dämpa alla verksamheter som gynnas av billiga krediter att stärka den svenska kronan mot övriga valutor. Detta kommer då rimligtvis att dämpa den "importerade" inflationen som kommer från högre världsmarknadspriser på råvaror. Samtidigt räknar tydligen Riksbanken med högre löneökningar, vilket kan driva på KPI-inflationen.

Det ser som sagt ut som om Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan vid kommande räntebeslut. Sverige kommer därmed att höja snabbast av alla industriländer utom Australien och Nya Zeeland.

Exportindustrin under ledning av SCA:s VD sågar räntehöjningarna, men hur har de egentligen tänkt? Räntorna är fortfarande på historiskt låga nivåer. Ska exportindustrin få igenom sin önskan om högkonjunktur så de kan sälja mer måste de också räkna med att räntan återgår till mer normal nivå. Sånt är livet - man kan inte få allt.

Media fylls nu av artiklar om hur räntehöjningarna kommer att slå mot bolåntagarna. Fastighetsmäklarna verkar ha delade åsikter - vissa pekar på att räntehöjningen var väntad och andra på att höjd ränta kan dämpa bopriserna.

Skräptidningarna tar till riktigt starka ord i sina rubriker och man kunde tro att Sverige drabbats av en katastrof. Expressen talar om att "Idag börjar räntan rusa" och att "Riksbanken tar i dag ett första steg mot ny chockränta". Aftonbladet vill inte vara sämre och har rubriken "Blixthöjning av räntan" och "Nu sticker räntan – som en raket". 0,25 procentenheter åt gången är rätt långsamt både för en blixt och en raket och ska vi tala om chockränta kan den minnesgode drömma sig tillbaka till hösten 1992 - se min räntehistorik. 1,5% är snarare chockerande lågt.

Aftonbladet har en webbenkät där man frågar om läsarna tänker binda räntan nu, men endast svarsalternativen "ja" och "nej" finns. Det förutsätts alltså att läsarna har bolån, men Aftonbladet har väl ändå en rätt stor andel av läsarna som bor i hyresrätt. DN har lite vettigare webbenkät med svarsalternativen "ja", "nej", "jag har inget bolån" samt "det har jag redan gjort".

Igår kunde vi läsa att boräntorna kan stiga ännu snabbare än riksbanksräntan.

Boräntorna ökar betydligt mer än vad Riksbanken höjer reporäntan och det ökade gapet kommer att bestå. Det ska till och med bli värre, varnar Finansinspektionens chefekonom Lars Frisell.

Detta har jag varnat för länge. Värre för oss sparare är att sparräntorna släpar efter, vilket tvingar ut avkastningshungriga sparare i mer riskfyllda placeringsalternativ.

Så till min egen ränteprognos. Riksbankens ser ut så här.

Riksbanken räknar nu med att styrräntan under andra kvartalet i snitt kommer att ligga på 1,7 procent, en uppjustering jämfört med decemberbedömningen på 1,6 procent. Första kvartalet 2012 väntas styrräntan ligga på 2,5 procent, jämfört med 2,2 procent. Ytterligare två år senare väntas Riksbanken ha höjt räntan till 3,6 procent.

Så långt tror jag aldrig att vi kommer. Däremot tror jag att Riksbanken kommer att fortsätta att höja räntan med 0,25 procentenheter vid vart och ett av de tre närmast kommande räntebesluten (20 april, 5 juli, 7 september). När det sen är solklart att nästa finanskris slagit till med full kraft och bankerna skriker högt kommer Riksbanken att tvingas paniksänka räntan mot nära noll igen. Detta är min gissning, men med stor osäkerhetsmarginal (plus minus två räntebesked), beroende på hur långt bort nästa finanspanik är. Jag vet att det är farligt att komma med prognoser, men att detta händer känner jag mig tämligen säker på. Frågan är bara när. Det finns alltför många obalanser i det globala finanssystemet som bara väntar på att blomma ut och utlösa fullskalig kris.

Det vi också kan vara säkra på är att Riksbanken med flera aktörer hela tiden kommer att ligga ett steg efter när det gäller åtgärder på finansmarknaderna. Förra årets händelser runt Grekland med flera illustrerar steget-efter-politiken övertydligt.

P.S. Det heliga ordet "tillväxt" förekommer fyra gånger i Riksbankens pressmeddelande, medan det inte alls nämndes i pressmeddelandet från decembers räntehöjning, där det istället talades om "återhämtning", något som inte nämns i dagens pressmeddelande.