I Danmark som helhet har bostadspriserna stigit med 18 procent, men i Köpenhamn skriver Bloomberg att priserna stigit med 40-60 procent sedan mitten av 2012.
Danmarks centralbank har sedan mitten av 2012 tillämpat negativ styrränta eller väldigt nära noll, vilket har lett till extremt låga bolåneräntor - nära noll för korta löptider.
Ett mer närliggande exempel är förstås Sverige, där vår Riksbank nu länge drivit en penningpolitik med extremt låg styrränta - först näranollränta, sedan nollränta och nu negativ ränta. Detta utan att KPI-inflationen ökat nämnvärt trots att Riksbanken även tagit till kvantitativa lättnader.
Emellertid har vi som jag påpekat flera gånger förut inflation, fast den inte syns i de gängse inflationsmåtten - se bara på de svenska bostadspriserna. Nyligen har allt fler tunga bedömare, t.ex. SBAB:s VD, varnat för svensk bostadsbubbla. Inte konstigt när bostadspriserna sett ut så här:
Det finns fler exempel på bostadsmarknader som fått ny fart tack vare de senaste årens globala lågräntepolitik - London, Kanada och Norge.
Egentligen är det inte så konstigt att låga räntor driver upp bostadspriserna - de flesta bostadsköpare världen över verkar bara se till månadskostnaden och med extremt låga räntor blir den förstås låg även för stora belopp. Allt bygger förutom låga räntor även på att bankerna faktiskt är villiga att ge hushållen stora krediter för bostadsköp.
Och till den som argumenterar med bostadsbrist svarar jag att det är alltid brist på attraktiva bostäder - och bland "attraktiva bostäder" ingår numera allt som har en hyfsad pendlingstid till exempelvis jobb i Stockholm. De presumtiva köparna kommer att bjuda över varandra så långt de har möjlighet. Nyckelordet är just möjlighet. Låg ränta är en faktor som ger folk möjlighet att bjuda ännu mer för bostadsköp än vad de annars skulle kunna göra.
Den höga och ökande skuldsättning som budandet på bostäder skapar för med sig en stor risk för att allt går överstyr när en lågkonjunktur kommer och en "vanlig" lågkonjunktur då förvandlas till en kreditkris. För lågkonjunkturer kommer alltid förr eller senare. Diagrammet nedan visar BNP-tillväxt sedan motsvarande kvartal föregående år.
Centralbankerna verkar inte ha lärt sig ett dyft av de bostadsbubblor som kraschade 2006-2008. Nu har man bara tagit vansinnet ett steg längre.
Inlägg
Det "intressanta" nu är att alla länder kör låg ränta nu.
SvaraRaderaFörr kunde ett land , tex Sverige, vid en lågkonjunktur köra låg ränta vilket försvagade kronan, dvs gjorde svenska sparare fattigare relativt utlandet och sänkte svenska löner relativt utlandet. Då blev utländska varor dyrare, dvs importerad inflation och folk krävde högre löner vilket också skapade inflation, och huspriserna åkte med inflationen uppåt men å andra sidan så hade huspriserna redan pressats ner av den åtgärdade lågkonjunkturen så totala husprisutvecklingen blev ändå sansad. Denna statligt styrda stöld ifrån spararna och relativa lönesänkning funkar inte nu eftersom omvärlden gör likadant samtidigt, och vilket i-land vågar eller måste lämna systemet?
Det enda land som skulle kunna lämna systemet är antagligen USA, då USD är världsvaluta. Det drabbar förvisso deras exportindustri, men å andra sidan blir de rikare då deras valuta blir mer värd med högre ränta så de kan tex shoppa bolag i utlandet. När omvärlden sen höjer sina räntor pga av den importerade inflationen pga av dyrare USD, så kommer USD att falla tillbaka igen. Stora frågan är om det finns någon vilja i USA att driva systemet tillbaka till normalläge (dvs ett läge där den som lånar ut pengar får en ränteavkastning). Huspriser kan ju gå lite upp och ner ändå tex styrt av arbetslöshet även om räntan hålls runt 0%.
Vad tror ni, kan man globalt hålla riksbanksräntorna runt 0% i 10 år eller 50 år till?
Den enda och absolut enda effekt av dagens
USA kan inte öka räntan nämnvärt. De har inte råd med det. Dessutom har många icke-amerikanska företag lån i dollar som riskerar att bli svårhanterliga om dollarn går upp. Blir dessa lån ohanterliga skulle världskonjunkturen fällas ännu mer.
SvaraRaderaRåvaruföretagen blöder:
Nu tvingades LKAB till nedskrivning på 7 miljarder. Det är i linje med övriga råvaruföretag.
När folk i etablissemanget går ut och varnar börjar det brännas:
http://www.svd.se/tung-ekonom-vi-ar-i-ett-mycket-farligt-lage/om/naringsliv
Jag minns när jag 2007 läste om problem på USA:s bostadsmarknad och riskerna i värdepapper som var förenade med detta. Vid det laget hade jag svårt att se hur det skulle kunna orsaka några väsentliga problem. Ett år senare insåg jag hur fel jag hade. Sedan dess har jag försökt skaffa mig bättre förståelse och hålla öron och ögon öppna.
Jämfört med 2007 ser ju i stort sett allt mycket värre ut över hela världen. Jag fattar inte hur det ska kunna sluta annat än i bästa fall en depression? Förmodligen är finanskrisen omgång två över oss inom ett år. Vet inte vad som skulle kunna hindra det?
Sen ska man inte heller glömma att Sverige har en internationellt extrem syn på bostadslån, där man slipper amortera och får ränteavdrag dessutom. Då är det inte konstigt att man får en extrem lånebubbla.
SvaraRaderaMen som vanligt så tänker folk inte längre än näsan räcker och tror en 10-15% prisökning på bostäder är möjligt för alltid. Ingen tänker på att om takten fortsätter så kommer en liten etta på Södermalm kosta över 10 miljoner om 10 år...
Tycker inte att det finns någon som kan förklara varför riksbankerna globalt inte skulle kunna hålla sina räntor till 0% eller negativa i "evighet". Förvisso blåses tillgångspriser och balansräkningar upp enormt.
SvaraRaderaVid någon negativ räntesats så kostar efter ett antal år tex en normalvilla 100 miljoner kronor, en normalhyra för en lägenhet är 100 000 i månaden och en aktie i volvo kostar 10 000 kr, medan en liter mjölk fortfarande kostar 10 kronor, dvs alla konsumentpriser är samma som idag.
Finns det någon som kan förklara varför detta inte kan hända? Jag tycker ju själv att dagens bubbla är vansinnig och borde spricka, men jag kan inte finna svaret på varför ovanstående inte kan hända.
Givetvis kan man se att konsumentpriser kan skjuta i höjden när naturresurser tar slut, men det är en lite annan diskussion.
@Christopher: Frågan är vad det blir av finanskriser om varje sådan möts med sänkta räntor eller obligationsköp. Blir det så mycket av dem eller blir det bara ett ytterligare steg mot att normalvillan kostar 100 MSEK?
@ Patrik
SvaraRaderaTill att börja med: tyngden på problemen vi ser nu är oerhört mycket större än 2007. Det tror jag vi kan vara överens om, det är ju inte bara en husprisbubbla i USA som spruckit.
2008 fungerade riksbankernas metod med räntesänkning och QE. Att fortsätta sänka räntan så den hamnar under 0% även för slutkunder är helt oprövat och ingen vet särskilt väl hur detta skulle slå. Men det är principiellt skilt från positiva räntor. Varför? Man säga att bnp = pengamängd * pengars hastighet. Med räntesänkning hoppas man främst öka kreditmängd och därmed penningmängden. Kanske påverkar man även pengarnas hastighet något men den effekten är nog betydligt mindre. Med negativ ränta hoppas man framförallt påverka pengarnas hastighet genom hot om förlust om du inte använder pengarna. Samtidigt händer något lustigt med penningmängden vid negativa räntor. Mängden krediter minskar ju av den negativa räntan. Förutom detta problem kan man tex förvänta sig flykt till guld och andra tillgångar som tidigare utsatts för samma bubbeltryck. Jag tror ingen riksbank är sugen på att vara först med att testa riktiga negativa räntor. Jag tror även att effekten skulle övervägande väldigt negativ. Men blir läget tillräckligt desperat så kanske vi får se det.
Vad gäller obligationsköp så är det möjligt att fortsätta med det. Men det kommer att se annorlunda ut. Troligen kommer man se sig tvingad till att köpa företagsobligationer. Konkurstrycket kommer att nämligen att öka på vanliga bolag då det denna gång är dessa som går i frontlinjen med råvarubolagen i allra främsta ledet. Istället för att rädda en eller två handfull banker så sitter man med en brokig och större skara bolag som är konkursmässiga. Ett sätt att rädda dem är att köpa deras obligationer och förbise att tillgångssidan i deras balansräkning är giftig. På så vis kanske man tillfälligt kan rädda jobb och kanske kan dämpa fallet och dominoeffekten något. Men på det stora hela är det nog kört denna gång. Jag fattar inte hur problemen ska kunna skjutas upp mer än 1-2 år från nu.
@Christoffer
SvaraRaderaTack, du verkar ha koll:). Att det definitivt borde kollapsa snart håller jag med om, men det har jag tyckt ett bra tag nu, men det kanske "aldrig" gör det. Jag försöker finna svar på vad det skulle kunna vara för ekonomiska parametrar som gör att man vid någon tidpunkt inte längre kan fortsätta "kicking the can" i en global sammanflätad ekonomi. Jag kan inte se dessa ekonomiska parametrar. Jag har ännu inte funnit någon som kunnat peka på de begränsande ekonomiska faktorerna.
Om det till äventyrs skulle dyka upp en handlingskraftig insiktsfull regering i ett land så kanske de ändå inte kan kliva av detta globala "race to the bottom".
Angående negativ ränta så är ju tex pengar i madrassen vid säg -1% banksparränta en klen tröst om man sparar till ett hus och huspriserna samtidigt ökar 15% per år. Aktier blir säkert bättre. Visst urholkas förtroendet för det monetära systemet men så länge konsumentpriser ligger stabilt så tror nog folk på det ändå, och någon slags valuta behövs ju.
Det enda stopp som kan se är begränsningen i naturresurser, och för icke självförsörjande länder kan man ju se risken för kraftig importerad inflation och dessa länder kommer ju då att kunna höja sin ränta eftersom valutan ändå faller.
Globalt sett är det svårt att se ett slut annat än vid en begränsning av naturresurser och det är ju lätt att bli dystopisk när man ser de sista regnskogarna bli skövlade, men som sagt det blir en lite annan diskussion.
Ingves har ju de senaste åren larmat om de höjda tillgångsvärdena. Fast i praktiken så gör Riksbankens räntepolitik att blåsa mer luft i tillgångsbubblan. Ingves är inte korkad. Han vet att minusräntepolitiken är nödvändig för att inte tillgångsbubblorna kraschar. Han vill inte vara den som föröder svensk ekonomi. Alla politiker förstår att lågräntepolitiken är "den enda vägens politik". Det får gå så länge som det går. Beslut om begränsningar i avdragsrätt, införande av lite tuffare amorteringskrav mm, vågar ingen politiker fatta. Då blir den skuldsatta, vita och välbeställda medelklassen sur. Sen när det gäller vår valuta som var det bara tre år sedan som dollarn stod i 6 kronor och Euron i 7 kronor. På ett ungefär.
SvaraRadera@ Patrik
SvaraRaderaJag kämpar också med att försöka fatta var begränsningen ligger. Som du påpekar finns en övre gräns pga naturresurser. Men frågan är om det finns någon tidigare begränsning i riksbankens penningpolitik eller om vi lugnt kan invänta naturresursbegränsningen. De medel riksbankerna har att ta till nu är negativa räntor, helikopterpengar och strategiska köp av värdepapper.
Negativa räntor är väl tänkt att piska fart på pengarnas hastighet. Hur man gör med alla de som kommer vilja låna obegränsat med pengar fattar jag inte. Förmodar att man i praktiken kommer hålla utlåningsräntan över noll. På något sätt måste man i alla fall begränsa denna omvända bankrusning som riskerar att bli följden av negativ utlåningsränta, annars kommer samhället bli paralyserat av dessa gratispengar.
Helikopterpengar är en annan slags gratispengar men kontrollerat i detalj, i varje fall om man nu väljer att sätta in en bestämd summa på varje medborgares skattekonto.Syftet är att medelklassen ska få mer konsumtionsutrymme. Därmed kan företagens omsättning och vinstmarginaler ökas så att de slipper göra kostnadsnedskärningar genom avsked. En ond självförstärkande utveckling skulle då kunna undvikas. Helikopterpengar kan nog avhjälpa situationen tillfälligt. Dessa gratispengar kommer att normaliseras och i längden förmodligen motsvaras av inflation. Hela ekonomin kommer att bli beroende av ett ständigt ökande inflöde av helikopterpengar. Till slut går det överstyr. Om det nu ens fungerar bra under en kortare period.
Köp av värdepapper kommer fortsätta att vara användbart, i nästa skede antagligen företagsobligationer och bankobligationer som motsvarar företagslån. Mycket tyder på att nästa smäll mot ekonomin sker bland företagen. Att hjälpa dem med lån är ett sätt att hålla ekonomin igång. Man undslipper konkurser och avsked. Det kommer inte gå att rädda alla då vissa företag "förtjänat" konkurs. Att avgöra vilka som förtjänat detta och inte är såklart svårt. Detta kommer göra riksbanken till en kvasi-planekonomisk institution.
Troligen kommer riksbankerna se sig tvingade till att tillgripa en kombination av dessa medel. Men de kommer antagligen avvakta till nästa våg av finanskrisen blir tydligare för den stora massan. Kanske måste det även börja svida en del eller rätt mycket. Då kommer riksbankens ingrepp framstå som mer nödvändiga och enklare sväljas och accepteras av den breda massan.
Hur som helst så är riksbankens uppgift enormt mer krävande denna gång än den varit hittills. De kommer antagligen behöva axla rollen som planekonomisk institution och avgöra vilka delar av ekonomin som ska stödjas och vilka som ska offras.Pengar kommer delas ut i stora mängder samtidigt måste hyperinflation undvikas.Uppgiften är mycket svår. Inga av de som fattar dessa beslut kommer veta särskilt väl hur besluten slår. Jag betraktar risken för ett misslyckande som betydligt större än en framgång. Med framgång menar jag att vi kan fortsätta sparka burken som man säger i USA. Burken verkar så att säga sparkas framåt på en avsmalnande klyfta.
@Christopher
SvaraRaderaTack, suveränt beskrivet.
Skulle antagligen krävas en enorm politisk beslutsamhet av USA antagligen förenat med övriga stormakter för att återställa systemet. Högst osannolikt.
Det går kanske att sparka burken framåt även på en sytrådstunn lina om blandade åtgärder fungerar som fånglina.
Sen är det naturligtvis intressant att fundera kring hur man skyddar sparande. Det kan ju finnas (oftast kortare) perioder där kontanter och statspapper är bäst, men i övrigt gäller väl aktier, fastigheter, guld. Sen har man ju valuta och skatteeffekter och det handlar ju lite om att bedöma hur Sverige klarar sig relativt omvärlden framöver.
@Bosse
Intressant är ju att riksbanken oroar sig för att vi har en så stark krona nu fast dollarn står en bra bit över 8 kr. Verkar ju vara rätt illa. (Be careful what you wish for –You Might Get It.)
Sagan om Pippi Långstrump-ekonomin kan snabbt för bytas i Kjesaren utan kläder-ekonomin, när omvärlden bedömer Sveriges utsikter. Omvärlden har ju också enorma problem, men just nu jobbar de mer för att komma ur dessa, medan Sveriges i stort sett enade politikerkår mer verkar sänka oss.
@ Patrik
SvaraRaderaFörutom enighet krävs nog mycket tur då ingen egentligen vet särskilt väl hur dessa åtgärder egentligen slår.
Att skydda sitt sparande är såklart intressant. Men svårt. Jag kan föreställa mig flera scenarier av rätt varierande svårighetsgrad. Alltifrån en kris i nivå med Greklands till en mer fullskalig samhällskollaps. Beroende på hur illa det går är olika sparformer mer eller mindre lämpade. Aktier är säkert lämpligt om det inte går jätteilla. I värsta fall är ju såklart en gård en bra bit ut på landet en bra investering.
Skillnaden mellan Sverige och våra grannländer är att de svenska politikerna under en längre tid har haft ambition att vara "världssamveten" och de har använt Sverige som plattform för detta. Många svenskar har dragits med in i denna idealistiska tradition. Detta ligger oss i fatet nu då vi skulle vara bättre betjänta av en politikerkår och ett folk som är mer cyniskt lagda. Våra grannländer tex verkar ha dragit slutsatsen att vi inte kan rädda särskilt många. Förmodligen kommer dagens flyktingmottagande leda till enorma problem för Sverige om det kombineras med en finanskris.
Jag vill inte bli för mycket off-topic men det vansinniga i svensk invandringspolitik börjar nu synas även i utländska ekonomi-bloggar. I morse tex: http://globaleconomicanalysis.blogspot.se/2015/10/swedens-migration-projection-doubles-in.html
SvaraRaderaKomunalskatt på 35-40% är väl nästa anhalt, då dessa kan justeras upp utan att det såvitt jag förstår bryter mot Decemberöverenskommelsen. Varken regeringen eller alliansen har ju då höjt några skatter - voila!