Slut på lågränteeran?

Så meddelade USA:s centralbank Federal Reserve idag att man höjer styrräntan med 0,25 procentenheter, precis som förväntat. Det är första gången sedan mitten av 2006 som man höjer styrräntan och framförallt första gången sedan styrräntan i december 2008 i samband med finanskrisen sänktes till nära noll. Sedan dessa har den legat i intervallet 0-0,25 procent.

Till synes motsägelsefullt stiger USA-börserna på beskedet (efter att initial ha fallit en liten bit) - normalt brukar ett högre ränteläge betyda att företagens vinstutsikter försämras och börserna därför faller. Istället tar aktiemarknadens aktörer beskedet som ett styrketecken för USA:s ekonomi.

Det vi ser idag skulle kunna vara ett historiskt skifte - se diagrammet nedan över Feds styrränta från 1954.

Notera hur räntan långsiktigt steg 1954-1981 för att därefter påbörja en lång (om än ojämn) nedgång.

Den stora frågan nu är om det vi ser verkligen är en trendvändning. Vi kan se på exemplet Japan, vars centralbank 2001 sänkte räntan till nära noll. 2006-2007 provade de att höja styrräntan en bit, men var 2008 tvungna att åter sänka räntan, se diagrammet nedan.

Det finns en risk att USA kommer att få liknande resultat - först några månaders försök att höja räntan i små steg och sedan när nästa finanskris slår till åter en sänkning till nära noll.

Men det kan som sagt också hända att det vi nu ser är början på en trendvändning. Mycket är osäkert i dagens finansiella system och många "konstiga" saker har hänt sedan finanskrisen 2008.

Vi får se framöver hur fortsättningen blir, men jag gissar dock att räntehöjningen blir en tillfällig trend och att Fed tvingas sänka räntan igen efter några månader när nästa recession eller finanskris slår till. Jag tror alltså inte att det är någon trendvändning vad gäller ränteläget annat än tillfälligt. Men skulle det visa sig att det faktiskt är slutet på lågränteeran vi ser så kommer världens finansiella system att hamna i en helt ny fas - en svårbedömd sådan.

Vad gäller valutan är dock reaktionen på räntebeskedet mer normal - höjd ränta ger starkare USA-dollar, även om det inte är några stora rörelser - valutamarknaden tycks ha väntat sig räntehöjningen och till stor del tagit ut den i förskott.

Omedelbara effekter av den höjda räntan är som sagt att dollarn blir dyrare. Detta leder i sin tur till att alla som har krediter i dollar får svårare att betala tillbaka dem. Det gäller exempelvis Brasilien, som har världens näst största dollarskuld. Överhuvudtaget kommer råvaruekonomier och "framväxande marknader" såsom Ryssland, Turkiet, Venezuela, Nigeria och Sydafrika att drabbas när dollarn blir starkare. Det i sin tur kan leda till nästa finanskris, som isåfall kan ta sin början i dessa länder.

Brasilien ligger redan risigt till, vilket jag skrev om för några månader sedan. BNP förväntas sjunka 3,7 procent i år och prognosen för nästa år ligger på en nedgång på 2,5 procent. Fitch har idag sänkt kreditvärderingen av Brasiliens statsskuld till skräpstatus. Det beror även på att landet dras med stora underskott i statsfinanserna - runt 7 procent av BNP - och därmed stigande statsskuld. Detta lär inte bli bättre när BNP sjunker.