Italienska banker i epicentrum

Så var Brexit-paniken över. Den blev inte särskilt lång vad gäller världens aktiebörser - två dagar av nedgångar följt av en kraftig uppstuds.

Men...

Brexit satte sökarljuset på Europas banker, även kallade "fragila avdelningen".

De italienska bankaktierna har inte återhämtat sig efter fallet efter Brexit-omröstningen, utan ligger kvar runt samma nivå som botten i början av veckan. UniCredit har fallit 30 procent, Intesa SanPaolo har fallit 25 procent och Banca Monte dei Paschi di Siena har fallit 29 procent sedan innan omröstningen. Sedan början av året har de italienska bankerna tappat mer än hälften av sitt börsvärde.

Skillnaden är slående mot exempelvis USA:s eller Sveriges banker, vars aktier har återhämtat större delen av fallet efter Brexit-omröstningen.

De italienska bankerna sitter på stora mängder dåliga lån (runt en femtedel av lånen eller 360 miljarder euro) och lider av dålig lönsamhet. Värst drabbade är Banco Popolare, Credito Valtellinese och Banca Popolare di Vicenza med runt en tredjedel dåliga lån och Banca dell'Emilia Romagna med runt en fjärdedel dåliga lån. Dessa (förhållandevis) mindre banker kommer att drabbas först och värst. För Monte dei Paschi di Siena (tredje största banken) är också nästan en fjärdedel av lånen dåliga och för de två största bankerna UniCredit och Intesa SanPaolo är omkring 20 procent av lånen dåliga.

EU-kommissionen har gett Italien tillstånd att använda statliga garantier på upp till 150 miljarder euro för att ge likviditetsstöd till sina banker. EU-kommissionen förväntar sig dock inte att stödet kommer att behövas. Nähä, varför ska det då finnas överhuvudtaget?

Italienska staten planerar också kapitalinjektioner på upp till 40 miljarder euro i landets banker. Det är dock tveksamt om de kan genomföra det, då det bryter mot EU:s nya strikta regler om bankräddningar, som föreskriver att man först ska göra en så kallad "bail-in", där innehavare av obligationer i banken och i sista hand konton med mer än 100 000 euro ska tas först vid en bankräddning.

Och hur ska ett land med en statsskuld på närmare 140 procent av årlig BNP klara av att rädda sina banker? Det enkla svaret är att det inte kommer att klara av det. Italien är som Grekland, fast många gånger större med omkring en tiondel av EU:s BNP.

Nu är det inte bara de italienska bankerna som är orosmoln. Många har länge påpekat att tyska bankjätten Deutsche Bank är världens mest systemkritiska bank på grund av dess många kopplingar till andra storbanker. Nu säger även IMF det: "Bland G-SIB (globalt systemviktiga banker) verkar Deutsche Bank vara den viktigaste nettobidragaren till systemrisker, följd av HSBC och Credit Suisse". En stor del i risken med Deutsche Bank är dess enormt stora exponering mot finansiella derivat - omkring en tredjedel av bankens tillgångar. Endast omkring en fjärdedel av tillgångarna är utlåning.

Bloggrannarna "Olja för blåbär" har idag skrivit om Deutsche Bank med utgångspunkt i Mike Shedlocks artikel om banken.

Deutsche Banks aktie har fallit cirka 22 procent sedan innan Brexit-omröstningen och har inte heller återhämtat sig sedan i måndags. Deutsche Bank värderas nu till endast 25 procent av det värde banken hade enligt årsredovisningen i slutet av 2015. Varför detta? Det tyder på att finansmarknaderna värderar Deutsche Bank som en gigantisk risk.

Och hur stor exponering har Deutsche Bank mot de italienska bankerna?

Så jag ser följande scenario:

1. Några mindre italienska banker faller
2. De större italienska bankerna får svåra problem
3. Italienska staten får statsskuldskris
4. Deutsche Bank krisar