Efter tsunamin: ekonomi, energi, miljö, jordbruk

Mina fyra huvudämnen här på bloggen - ekonomi, energi, miljö, jordbruk - är viktiga för att bedöma effekterna inom och utanför Japan av fredagens jordbävning och tsunami. Nu när vi vet lite mer är det också dags att göra en rejäl upprevidering av min gissning från i fredags angående effekterna.

Av bilderna och berättelserna är det nu uppenbart att katastrofen är betydligt allvarligare än Kobe-jordbävningen 1995. Det har också sagts från officiellt japanskt håll att detta är den svåraste kris som drabbat landet sedan Andra världskriget. Credit Suisse bedömer att de ekonomiska förlusterna efter jordskalvet blir cirka 1100 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,2 procent av Japans årliga BNP. Jag tror idag att detta är för lite. Bara skadorna i Kobe-jordbävningen beräknas ha kostat 2,5 procent av Japans dåvarande BNP, och fredagens skador var betydligt allvarligare, så Credit Suisses bedömning täcker nog knappt dem. Dessutom tillkommer alla kedjeeffekter på den japanska ekonomin av att infrastruktur och fabriker slagits ut.

Hursomhelst är 3,2 procent av Japans BNP tillräckligt för att omintetgöra eventuell BNP-tillväxt i år, med alla de följdeffekter det kommer att få i landet med världens i förhållande till BNP högsta statsskuld.

Hela städer måste byggas upp från grunden. Byggt på flyg- och satellitbilder kan vi anta att de hårdast drabbade städerna blivit i princip utplånade, inklusive stora delar av deras befolkning. Flera av dessa städer har ännu inte kunnat undersökas ordentligt då vägarna förstörts och alla telekommunikationer brutits. De värst drabbade städerna är Kesennuma där stora delar av de 75000 invånarna sägs vara "okontaktbara", Minamisanriku där drygt 10000 saknas, Rikuzentakata där 17000 saknas, samt Otsuchi där drygt 10000 saknas. Vi kan alltså troligen räkna med tiotusentals döda. Regionhuvudstaden Sendai, som nämndes först i nyheterna, verkar ha klarat sig förhållandevis lindrigt undan. Just det att Sendai klarat sig ganska lindrigt undan gjorde troligen att de första rapporterna och bilderna kom därifrån. Tystnaden från de totalförstörda städerna blev istället skrämmande.

Bara räddningsoperationerna lär kosta en bra slant, liksom tillfälliga bostäder, mat och vatten för de hundratusentals överlevande från kustområdet. 500 000 människor har tvingats lämna sina hem och ytterligare flera miljoner saknar vatten, mat eller värme.

Alla hamnar norr om Tokyo står still i väntan på att skadorna utreds. Det handlar om hamnar som står för så mycket som 7 procent av landets industriexport. Vissa hamnar kommer att kunna öppna igen om någon månad, men för de hårdast drabbade hamnarna på nordöstra Honshu kan det ta flera år innan de kan komma igång igen. Allt detta kan leda till störningar, åtminstone på kort sikt, i försörjningskedjorna även globalt. De stillastående hamnarna beräknas enligt Lloyd's List Intelligence kosta Japan drygt 21 miljarder kronor om dagen. Två månader med tjugo arbetsdagar var skulle ge förluster på 800 miljarder kronor bara från stillastående hamnar. Dessutom har många fartyg förstörts eller skadats av tsunamin. Även många vägar och järnvägar har skadats svårt, vilket kommer att försvåra återuppbyggnad samt att få igång även de oskadade industrierna i området.

Tydligen har på senare år många företag satsat stort i Miyagi-prefekturen, då arbetskraftskostnaderna är lägre där än i Tokyo och Osaka. Toyota har flera fabriker för viktiga bildelar i området och även sammansättningsfabriker för bilar. Alla bilfabriker i Japan ska för övrigt stå stilla idag måndag.

Flera elektronikföretag har stängt ner sina fabriker, vilket kan ge bieffekter för elektronikföretag över hela världen, då det kan gälla exempelvis komponenter till mobiltelefoner. Shin-Etsu och Sumco, som producerar 60 procent av världens kiselplattor för integrerade kretsar har drabbats av störningar, oklart hur stora. Shin-Etsu har större delen av sin tillverkning i den drabbade regionen.

Flera stora kemifabriker har stängt ner, med de effekter det kommer att få på alla andra industrier som behöver deras varor. Det rapporteras redan om bränslebrist i Japan, då runt en femtedel av landets raffinaderikapacitet stängts av och folk hamstrar. Raffinaderiet i Ichihara har också drabbats av en stor brand och lär ta tid att få igång. Japans största producent av ferronickel (som används i rostfritt stål) har stängt, samt flera stålverk och andra smältverk.

Om vi övergår från ekonomi till energi, så är det katastrofläge vid kärnkraftverket Fukushima Dai-Ichi och tre av sex reaktorer verkar vara i riskzonen för härdsmälta. Det rör sig om 1,4 procent av Japans elkapacitet som är permanent utslagen, för det lär inte gå att reparera dessa tre reaktorer. De övriga tre reaktorerna var i fredags redan avstängda för service, men jag vet inte hur skadade de blivit. De lär väl knappast heller vara oskadda efter tsunamin, så det kommer nog att ta ett bra tag att få igång dem. En eller flera härdsmältor på platsen lär också göra det omöjligt att få igång de tre oskadda reaktorerna på grund av strålningen. Kärnkraftverken Fukushima Daini, Tokai och Onagawa står också stilla, så totalt är det 4-5 procent av Japans elproduktion som för tillfället är utslagen. Åtminstone för Fukushima Daini ser avbrottet ut att bli långvarigt. Det har varnats för strömavbrott i Tokyo på måndagen och det planeras för roterande planerade strömavbrott. Förutom kärnkraft är även ett stort kolkondenskraftverk utslaget. Dessutom har mängder av kraftledningar och annan elinfrastruktur förstörts, så det lär ta tid att få tillbaks elen i många områden. Elavbrotten drabbar såklart också Japans ekonomi hårt och landet lär lida av elbrist under lång tid framöver.

Vad gäller miljöeffekter, så har det släppts ut en viss mängd radioaktivitet från de skadade kärnreaktorerna och det finns en överhängande risk för mer utsläpp. Hundratusentals människor har evakuerats på grund av riskerna vid kärnkraftverken. En miljöeffekt som jag ännu inte sett nämnas är att tsunamin som slog in över östkusten även bör ha spridit omkring en hel del kemikalier. Har hus slagits sönder lär kemikaliebehållare också ha gjort det, stora som små. Vilka kemikalier, hur stora mängder samt var de har hamnat är förstås än så länge okänt. Dessutom finns, antar jag, risk för skador i havsmiljön, då tsunamin inte bara drog in över land, utan även drog sig ut igen och förde med sig allt möjligt ut i havet.

Slutligen har vi effekterna på jordbruket och livsmedelsförsörjningen. Hamstringsvågen gäller även mat och enligt SvD gapar många hyllor i livsmedelsbutikerna tomma. Mycket varudistribution har drabbats av störningar. Situationen i de flodvågsdrabbade områdena är självklart värst och stora nödsändningar av mat lär behövas där.

Av de flygbilder vi sett är det uppenbart att stora jordbruksområden längs kusten också drabbats hårt. De är nu fyllda av allsköns bråte som vattnet släpat med sig, samt risken för diverse kemikalier, bensin från bilar med mera. Inte minst så är det saltvatten som vräkt in, vilket lär påverka odlingen. Mycket utrustning för de lokala lantbrukarna lär också ha förstörts - byggnader, maskiner m.m. Jag gissar att det knappast odlas särskilt mycket på den drabbade marken i år. Detta kommer att påverka rispriset globalt då Japan tvingas importera mer.

Slutligen kommer fisket troligen också att drabbas. På många av bilderna ser man förstörda fiskebåtar. Även många hamnanläggningar är förstörda. Dessutom har vi de ännu oklara miljöeffekterna på havsmiljön.

För Japan innebär alltså fredagens jordbävning och tsunami en jättelik "svart svan". En oförutsedd händelse med vittgående effekter inom alla tänkbara områden av samhället. Återstår att se hur stora effekterna blir för resten av världen. Jag gissar att två av de mest kännbara effekterna blir bortfallet av vissa nyckelprodukter för industrin (exempelvis kiselplattor för kretskort) samt alla investerare (fonder med flera) som låg felinvesterade i förhållande till fredagens händelser.