Det sista som Japan behövde

Dagens jordbävning och tsunami är väl det sista som Japans ekonomi behöver i dagsläget.

Jordbävningen var 8,9 på Richterskalan, vilket gör den till den kraftigaste i Japan sedan mätningarna började och den sjunde kraftigaste i världen. Betydligt starkare alltså än jordbävningen i Kobe i januari 1995, som bara var 6,8 på Richterskalan. Dagens jordbävning slog dock mot Miyagi-området runt staden Sendai, cirka 25 mil norr om Tokyo, som inte är lika viktigt för Japans ekonomi. Miyagi-området har ungefär hälften så stor befolkning som Hyogo-området där Kobe ligger.

Självklart kommer jordbävningen och tsunamin att drabba den japanska ekonomin. Det rapporteras om flera stängda fabriker, kraftverk, raffinaderier, vägar, järnvägar och flygtrafik.

Inom en zon av 2 km runt kärnkraftverket i Fukushima strax söder om Sendai evakueras folk som säkerhetsåtgärd efter att det blivit fel på reaktorns kylsystem.

Värst blir det nog för de redan bräckliga statsfinanserna, där jag igår skrev om den lågräntefälla i vilken Japan sitter fast. Japans BNP krympte mer än väntat under fjärde kvartalet 2010. Japans centralbank hade senast förra månaden sagt att man hoppades att ekonomin skulle återhämta sig igen, men det lär knappast bli så nu. Krympande BNP innebär som bekant också krympande skatteintäkter. Som lök på laxen måste nu alltså japanska staten spendera mer pengar på återuppbyggnad. Det är nu inte så att staten har pengar att spendera, utan större utgifter måste komma från mer statligt lånande, skattehöjningar eller neddragningar på annat håll. Inte bra när statsskulden är nästan 200 procent av årlig BNP eller 20 gånger så stor som de årliga skatteinkomsterna. Här ser man ett av problemen med att skuldsätta sig högt - det finns inga marginaler för oförutsedda händelser. Detta gäller som synes inte bara individer utan även stater.

Läs även vad jag skrivit förut om Japan.

• Japans pensioner som pyramidspel
• USA och Japan i lång kris
• Jag heter Japan och jag är överbelånad

För att få en uppfattning om hur stor skada dagens jordbävning ställt till med kan man göra en jämförelse med effekterna av jordbävningen i Kobe 1995. Den orsakade skador som motsvarade ungefär 2,5 procent av Japans dåvarande årliga BNP. Dagens jordbävning är betydligt starkare, men inträffade å andra sidan en bra bit ut till havs. I gengäld blev det en stor tsunami idag. Till sist så har som sagt området bara hälften så stor befolkning och därmed gissningsvis bara hälften så stor vikt i ekonomin. Väger vi de olika faktorerna mot varandra är min prognos mellan tummen och pekfingret att dagens jordbävning kommer att kosta drygt 1 procent av Japans årliga BNP, alltså kanske 65 miljarder dollar (415 miljarder kronor).

Internationella effekter vet vi inte än, men de kan säkert komma, särskilt med tanke på alla högt belånade spekulanter på dagens finansmarknader. Kobe-jordbävningen 1995 var en starkt bidragande orsak till att Barings Bank gick under på grund av Nick Leesons spekulationer i finansiella derivat.