I fredags, sådär lagom när alla tänkte på nyår istället för skuldkris, sade Spaniens nya regering att budgetunderskottet för 2011 väntas landa på 8 procent av BNP istället för tidigare prognosticerade 6 procent. Dessutom sade finansministern igår att underskottet kan komma att revideras upp ännu mer. Känner vi inte igen en sån där hoppsanupplevelse från när det var regeringsskifte i Grekland 2009? Nu är spanska statens situation betydligt bättre, med mycket lägre budgetunderskott och statsskuld, men det är ändå illavarslande. Spanien är ett av de länder som kan ställa till med obehagliga överraskningar 2012.
EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn beklagar Spaniens miss. Ja, det var ju himla synd att de gjorde en sån miss och ännu mer synd att de inte upptäckte den förrän året nästan var slut. För slarv eller fusk var det säkert inte fråga om...
Den nya spanska regeringen tar till åtgärder för att stärka statsbudgeten, bland annat frysning av offentliganställdas löner, och Olli Rehn applåderar. Trots det kommer Spanien att uppvisa budgetunderskott 2012 och framförallt väntas BNP krympa då landet åter går in i recession. Arbetslösheten är redan skyhög. Det värsta problemet för Spanien är dock att landets banker sitter med gigantiska förluster efter den monumentala spruckna bostadsbubblan - förluster som dock dolts genom generösa bokföringsregler.
Någon gång måste dock dessa problemkrediter fram i ljuset och då blir det allvarligt för landet. Att den spanska ekonomin skulle prestera "en återgång till en uthållig tillväxtbana" de närmaste åren känns otroligt.
Tillägg: Arbetslösheten fortsätter att stiga i Spanien för femte månaden i rad. Turismen och exporten har tydligen fallit under slutet av året.
2012-01-03
2012-01-01
Lite bloggstatistik
Nu när det blivit ett nytt kalenderår (i och med att någon för länge sedan beslutade att förlägga nyåret just här) så tänkte jag presentera lite besöksstatistik.
I diagrammet ovan är 2008 inte relevant, då jag inte hade besöksstatistiken påslagen hela året. Det som är intressant är den kraftiga ökningen av antalet besök år 2011 jämfört med 2010 - betydligt större ökning än från 2009, trots att antalet inlägg var ungefär lika många (349 för 2011, 318 för 2010 och 355 för 2009). Nedan månadsvis statistik från Blogger.
Som ni ser en tydlig topp och besöksrekord i augusti. Låt mig gissa att det åter blir rekord när finanskrisen slår till på allvar igen och börserna går ner.
För ett år sedan presenterade jag de 23 mest lästa inläggen för 2010 års sista kvartal. För 2011 års sista två månader var de åtta mest lästa följande inlägg.
Jag nöjer mig med gratisstatistik, så jag kan inte få ut exakt vad jag vill. Ur Bloggers egen statistik får jag ut vad de anser är de mest lästa inläggen totalt sett sedan juli 2009.
Vanligaste sökord är utan konkurrens olika varianter på "Flute-tankar" med 46 procent av inlänkarna från sökmotorer. Därutöver är följande sökfraser de vanligaste.
Jag önskar alla gamla och nya läsare en god fortsättning på det nya året!
I diagrammet ovan är 2008 inte relevant, då jag inte hade besöksstatistiken påslagen hela året. Det som är intressant är den kraftiga ökningen av antalet besök år 2011 jämfört med 2010 - betydligt större ökning än från 2009, trots att antalet inlägg var ungefär lika många (349 för 2011, 318 för 2010 och 355 för 2009). Nedan månadsvis statistik från Blogger.
Som ni ser en tydlig topp och besöksrekord i augusti. Låt mig gissa att det åter blir rekord när finanskrisen slår till på allvar igen och börserna går ner.
För ett år sedan presenterade jag de 23 mest lästa inläggen för 2010 års sista kvartal. För 2011 års sista två månader var de åtta mest lästa följande inlägg.
- Huspriserna faller
- Finansiellt lapptäcke
- Dags att byta bank?
- Bolånetorsk
- Framtidsyrke: reparatör
- Så ser peak oil ut
- Derivatberget större än någonsin
- Energikris - visst, men först en rejäl finanskrasch
Jag nöjer mig med gratisstatistik, så jag kan inte få ut exakt vad jag vill. Ur Bloggers egen statistik får jag ut vad de anser är de mest lästa inläggen totalt sett sedan juli 2009.
- Energikris - visst, men först en rejäl finanskrasch (juli 2011)
- Söker bostad (september 2011)
- Den globala kreditbubblan (mars 2009)
- Hur investera i global depression? (augusti 2011)
- Rossi bluffar om kall fusion (april 2011)
- FI:s bolånetak enligt bankernas önskemål (juli 2010)
- Många tjänsteyrken kommer att försvinna (september 2011)
- Huspriserna faller (november 2011)
- Hurra för Grekland! (juni 2011)
Vanligaste sökord är utan konkurrens olika varianter på "Flute-tankar" med 46 procent av inlänkarna från sökmotorer. Därutöver är följande sökfraser de vanligaste.
- bostadsbubbla
- kall fusion
- mao zedong
- hur mycket är en biljon
- pakistan
- dubai
- befolkningspyramid spanien
- befolkningspyramid sverige
- saffransblomma
- ränteläget
- jordens befolkning
- irland
- kall fusion rossi
- en biljon i siffror
- egypten karta
- hiv
- ändliga resurser
Jag önskar alla gamla och nya läsare en god fortsättning på det nya året!
2011-12-31
Ungern mot rampljuset?
Ungern fortsatte igår att klubba igenom nya lagar som av EU och USA anses leda bort från demokrati. Regerande partiet Fidesz under Viktor Orbán har inga problem att få igenom sina nya lagar, då de efter valet våren 2010 har över två tredjedels majoritet i parlamentet. Oppositionen ägnar sig istället åt att bojkotta omröstningarna och innan jul var det protester utanför parlamentet då flera oppositionspolitiker greps.
Just nu gäller det bland annat en lag som ökar regeringens inflytande över centralbankens räntesättning, vilket kan göra det svårare för Ungern att få nödlån från IMF. Ungerns statsskuld är nedgraderad till skräpstatus av kreditvärderingsinstituten. IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern och ännu finns inga planer för när de ska återupptas.
Ungern hade 2010 en statsskuld på 80 procent av BNP och budgetunderskott på drygt 4 procent av BNP. Valutan forint har fallit 15 procent mot euron under det senaste halvåret, vilket enligt Bloomberg gör den till världens svagaste valuta under denna period (uppåt=svagare i diagrammet nedan).
Forinten ligger alltså åter på nivåer mot euron som senast sågs under den akuta krisen i början av 2009. För att inte forinten ska försvagas alltför mycket höjde Ungerns centralbank nyligen styrräntan till 7 procent, från vad som redan tidigare var EU:s högsta nivå på 6,5 procent.
För att klara statsbudgeten har Orbán tagit till "icke-ortodoxa" metoder, bland annat att staten plockat 13 miljarder dollar ur privata pensionsfonder och extraskatter på industrin. Trots det har 2011 års underskott blivit betydligt högre än vad man hoppades på i budgeten. Inför 2012 förväntar sig regeringen i budgeten ett underskott på bara 2,5 procent, vilket faktiskt skulle hålla sig inom ramen för EU:s regler, men centralbanken varnade nyligen för att det troligen blir betydligt mer än så, kanske upp till 3,7 procent av BNP.
Till bland annat österrikiska bankers förskräckelse har Ungern också tvingat bankerna att ta förluster på de bolån i utländsk valuta (ofta schweizerfranc) som är vanliga i landet.
Finansmarknadernas förtroende för Ungerns regering är inte överdrivet högt, även om man fortfarande är långt från grekiska nivåer. Räntan på tioåriga ungerska statsobligationer ligger på 9,9 procent, vilket är mer än för Irland, men inte lika illa som för Portugal. Femåriga kreditswappar på Ungerns statsskuld noteras till 611 räntepunkter, att jämföra med 726 för Irland och 503 för Italien.
En positiv sak kan jag dock notera för Ungern, nämligen att de har ett visst handelsöverskott (till skillnad mot PIIGS-länderna). Att valutan försvagas kan faktiskt hjälpa till, även om det kommer att svida i plånböckerna för vanligt folk i Ungern och särskilt för alla ungrare som har bolånen i utländsk valuta.
De nya lagarna gäller inte bara ekonomin - Fidesz ser också till att cementera sin maktposition.
Just nu gäller det bland annat en lag som ökar regeringens inflytande över centralbankens räntesättning, vilket kan göra det svårare för Ungern att få nödlån från IMF. Ungerns statsskuld är nedgraderad till skräpstatus av kreditvärderingsinstituten. IMF och EU har i höstas avbrutit förhandlingarna om ytterligare nödlån till Ungern och ännu finns inga planer för när de ska återupptas.
Ungern hade 2010 en statsskuld på 80 procent av BNP och budgetunderskott på drygt 4 procent av BNP. Valutan forint har fallit 15 procent mot euron under det senaste halvåret, vilket enligt Bloomberg gör den till världens svagaste valuta under denna period (uppåt=svagare i diagrammet nedan).
Forinten ligger alltså åter på nivåer mot euron som senast sågs under den akuta krisen i början av 2009. För att inte forinten ska försvagas alltför mycket höjde Ungerns centralbank nyligen styrräntan till 7 procent, från vad som redan tidigare var EU:s högsta nivå på 6,5 procent.
För att klara statsbudgeten har Orbán tagit till "icke-ortodoxa" metoder, bland annat att staten plockat 13 miljarder dollar ur privata pensionsfonder och extraskatter på industrin. Trots det har 2011 års underskott blivit betydligt högre än vad man hoppades på i budgeten. Inför 2012 förväntar sig regeringen i budgeten ett underskott på bara 2,5 procent, vilket faktiskt skulle hålla sig inom ramen för EU:s regler, men centralbanken varnade nyligen för att det troligen blir betydligt mer än så, kanske upp till 3,7 procent av BNP.
Till bland annat österrikiska bankers förskräckelse har Ungern också tvingat bankerna att ta förluster på de bolån i utländsk valuta (ofta schweizerfranc) som är vanliga i landet.
Finansmarknadernas förtroende för Ungerns regering är inte överdrivet högt, även om man fortfarande är långt från grekiska nivåer. Räntan på tioåriga ungerska statsobligationer ligger på 9,9 procent, vilket är mer än för Irland, men inte lika illa som för Portugal. Femåriga kreditswappar på Ungerns statsskuld noteras till 611 räntepunkter, att jämföra med 726 för Irland och 503 för Italien.
En positiv sak kan jag dock notera för Ungern, nämligen att de har ett visst handelsöverskott (till skillnad mot PIIGS-länderna). Att valutan försvagas kan faktiskt hjälpa till, även om det kommer att svida i plånböckerna för vanligt folk i Ungern och särskilt för alla ungrare som har bolånen i utländsk valuta.
De nya lagarna gäller inte bara ekonomin - Fidesz ser också till att cementera sin maktposition.
Samtidigt antogs flera andra lagar som ökar Orbans och Fidesz makt. Partiet har över två tredjedelar av platserna i parlamentet vilket gör att Orban kan få igenom precis vad han vill. På nyåret träder också en ny konstitution i kraft, orkestrerad av Orban och utformad på ett sätt som gör att Fidesz kan försäkra sig om makten i många år framöver. En rad tunga poster i samhället, inklusive i organ som ska övervaka regeringen och rättsstaten, har befolkats med Fidesz-lojala. De har dessutom fått långa mandat.Denna sida av det som just nu händer i Ungern är den mest skrämmande - de ser ut att vara på taktfast marsch mot att bli en klart icke-demokratisk stat. Hur långt kan det gå innan de sparkas ut ur EU?
Parlamentet röstade också för ändrade debattregler som gör att viktiga lagar ska kunna drivas igenom på en enda dag.
Labels:
budgetunderskott,
centralbanker,
demokrati,
statsskuld,
ungern,
valutakurs
2011-12-29
Cyberkrig och lösenord
Den hackerattack mot Stratfor som jag nämnde i julhelgen sägs vara del i en större kampanj, då gruppen AntiSec nu också säger sig ha hackat sajten SpecialForces.com, men sajten själva säger att det är information från förra året som kommit ut.
Nu finns det en debatt på Pastebin, där vissa personer som säger sig representera Anonymous kritiserar attacken på Stratfor. Även andra kritiserar. Bland annat tar man mycket riktigt upp det som jag skrev i söndags att det gjort mer skada än nytta att försöka skänka pengar till välgörenhet med stulna kreditkortsnummer, då välgörenhetsorganisationerna kommer att drabbas av återbetalningskrav och ibland kanske även straffavgift. Frågan är om betalningarna till välgörenhet är en täckmantel för att dölja att en hel del pengar också slussas undan till hackarna själva. Det är inte helt otänkbart att hackare som råkar ramla på en massa kreditkortsnummer blir giriga, även om de från början hade något "ädelt" syfte. Det var dessutom för det mesta "vanligt folk" som fick sina kreditkortsnummer stulna och lösenord exponerade. Anonymous riskerar därmed att få en massa badwill mot sig.
Sen kan man fråga sig om det finns något slags spricka inom Anonymous. Det verkar så av debatten att döma. Det finns säkert många som har intresse av att splittra en sådan rörelse. Dessutom kan en sådan löst hopsatt rörelse lätt splittra sig själv, och vissa individer kan vara ute efter egna maktspel. Det ska bli intressant att se hur det hela fortskrider, särskilt som Anonymous tydligen har etablerat sig i Sverige och bland annat genomfört en cyberattack mot vårdskandalföretaget Carema.
Hackarattackerna aktualiserar två saker. För det första att använda vettiga lösenord. En snabb titt i Stratfors hackade lösenordslista ger att av 28517 lösenord var 10909 bara sex tecken eller kortare och hela 2825 var fem tecken eller kortare. 664 stycken bestod av fyra siffror och jag kan slå vad om att en hel del av dem var samma som pinkoden till kreditkortet. Vissa populära lösenord återkommer, t.ex. "stratfor" (1218 stycken) "1234" (121 stycken) "changeme" (44 stycken) "password" (104 stycken). Olika namn som "daniel", "andrea" och "charlie" är förstås också populära. Vissa har förstått att lösenord som består av bara små bokstäver är lätthackade och försöker göra dem svårare genom att lägga till siffror, men blir i alla fall hackade. "Password1" är uppenbart enkelt, men även t.ex. "25apple" kom ut i klartext. De 25 sämsta lösenorden återkommer. Det är alltså väl värt att ta en titt på exempelvis PCMags tips för säkrare lösenord.
Den andra lärdomen är för dem som driver sajter, som kan lära av Stratfors misstag.
Nu finns det en debatt på Pastebin, där vissa personer som säger sig representera Anonymous kritiserar attacken på Stratfor. Även andra kritiserar. Bland annat tar man mycket riktigt upp det som jag skrev i söndags att det gjort mer skada än nytta att försöka skänka pengar till välgörenhet med stulna kreditkortsnummer, då välgörenhetsorganisationerna kommer att drabbas av återbetalningskrav och ibland kanske även straffavgift. Frågan är om betalningarna till välgörenhet är en täckmantel för att dölja att en hel del pengar också slussas undan till hackarna själva. Det är inte helt otänkbart att hackare som råkar ramla på en massa kreditkortsnummer blir giriga, även om de från början hade något "ädelt" syfte. Det var dessutom för det mesta "vanligt folk" som fick sina kreditkortsnummer stulna och lösenord exponerade. Anonymous riskerar därmed att få en massa badwill mot sig.
Sen kan man fråga sig om det finns något slags spricka inom Anonymous. Det verkar så av debatten att döma. Det finns säkert många som har intresse av att splittra en sådan rörelse. Dessutom kan en sådan löst hopsatt rörelse lätt splittra sig själv, och vissa individer kan vara ute efter egna maktspel. Det ska bli intressant att se hur det hela fortskrider, särskilt som Anonymous tydligen har etablerat sig i Sverige och bland annat genomfört en cyberattack mot vårdskandalföretaget Carema.
Hackarattackerna aktualiserar två saker. För det första att använda vettiga lösenord. En snabb titt i Stratfors hackade lösenordslista ger att av 28517 lösenord var 10909 bara sex tecken eller kortare och hela 2825 var fem tecken eller kortare. 664 stycken bestod av fyra siffror och jag kan slå vad om att en hel del av dem var samma som pinkoden till kreditkortet. Vissa populära lösenord återkommer, t.ex. "stratfor" (1218 stycken) "1234" (121 stycken) "changeme" (44 stycken) "password" (104 stycken). Olika namn som "daniel", "andrea" och "charlie" är förstås också populära. Vissa har förstått att lösenord som består av bara små bokstäver är lätthackade och försöker göra dem svårare genom att lägga till siffror, men blir i alla fall hackade. "Password1" är uppenbart enkelt, men även t.ex. "25apple" kom ut i klartext. De 25 sämsta lösenorden återkommer. Det är alltså väl värt att ta en titt på exempelvis PCMags tips för säkrare lösenord.
Den andra lärdomen är för dem som driver sajter, som kan lära av Stratfors misstag.
- Kryptera all känslig information
- Använd inte de inbyggda krypteringsalgoritmerna, då det finns stora databaser över exempelvis knäckta MD5-lösenord
- "Salta" lösenorden
- Se över säkerheten, då mycket har hänt de senaste åren
2011-12-28
Förvirrat av SvD:s Ingerö
Idag skriver SvD:s Johan Ingerö på ledarplats om oväntade lösningar med koppling till klimatfrågan. Där skriver han följande.
Sedan kommer Ingerö in på nästa område där han visar sin okunskap.
Ingerös slutkläm är särskilt förvirrad.
Min slutsats blir att det ibland ställs väldigt låga krav på ledarartiklar i SvD.
Sedan kom den så kallade Climate-gate-skandalen. Delar av klimatforskningen visade sig vara felräknad och i vissa fall manipulerad.Som både Supermiljöbloggen och Uppsalainitiativet påpekar är detta rent fel. Forskarna som var inblandade i "Climate-gate" har enligt flera oberoende undersökningar "frikänts" vad gäller manipulation av data eller olämpligt vetenskapligt tillvägagångssätt. Tyvärr har ändå denna myt om "Climate-gate" levt kvar trots att den visat sig vara just en myt. Ingerös okunnighet ger bara haverister som The Climate Scam vatten på deras kvarn.
Sedan kommer Ingerö in på nästa område där han visar sin okunskap.
Vetenskapen har alltid löpt risken att kidnappas för politiska syften. Romklubbens teorier om befolkningexplosionen [...] borde ha behandlats som hypoteser snarare än som ovedersägliga fakta.Romklubbens rapport "Tillväxtens gränser" från 1972 är troligen en av de mest missuppfattade rapporterna någonsin. Det handlade aldrig om "ovedersägliga fakta" utan om just hypoteser baserade på simuleringar av framtiden genom datormodeller som författarna bakom rapporten gjort. Det som är mest intressant är att rapportens förutsägelser nu nästan 40 år senare visar sig stämma riktigt bra. För det man förutsade i rapporten var att världen skulle få problem med just tillväxtens gränser under början av 2000-talet. En befolkningexplosion är också just vad vi har fått. 1972 fanns det 3,8 miljarder människor på jorden - i år har vi passerat 7 miljarder!
Ingerös slutkläm är särskilt förvirrad.
Klimatproblematiken är reell, men de hittills föreslagna lösningarna behöver inte vara de bästa. Nyårslöftet för 2012 bör vara att lyssna mindre på alarmister.Vadå? Vilka alarmister anser Ingerö att vi inte ska lyssna på? Han går ju trots allt med på att klimatproblematiken är reell.
Min slutsats blir att det ibland ställs väldigt låga krav på ledarartiklar i SvD.
Bolåneökningen minskar
Idag kom november månads finansmarknadsstatistik från SCB, som inte oväntat visade att ökningstakten för hushållens lån fortsätter att dämpas och nu bara ligger på 5,3 procent i årstakt, jämfört med 5,5 procent i oktober 2011 och hela 8,4 procent i november 2010.
Det är tydligt att vi verkar ha sett lånetillväxtens topp och efter en upprekyl andra halvåret 2009 så fortsätter hushållens lånetillväxt att dämpas stadigt. Som jag skrev i våras så känns den avmattade ökningstakten som en minskad BNP-stimulans från det efterfrågetillskott som hushållens lån ger. Tittar man på BNP-siffrorna bekräftas det, ser det ut som.
Hushållens bidrag till BNP-ökningen har krympt ihop det senaste kvartalet. Det som räddar Sveriges BNP-tillväxt just nu är nettoexporten, men blir det kris i omvärlden (t.ex. eurokris) så faller den faktorn också bort.
Den främsta effekten av den sjunkande lånetillväxten syns i bostadspriserna, som nu sjunker så sakteliga, vilket jag skrev om för två veckor sedan. Det krävs en hög tillväxttakt för bolånen för att hålla igång en ökning av bostadspriserna på de höga nivåer där vi ligger idag och denna lånetillväxt har vi alltså inte nu. Jag har svårt att se att det skulle kunna bli någon trendvändning uppåt vad gäller lånetillväxten och därmed kommer vi troligen att fortsätta med sjunkande bostadspriser. Det förtjänar åter att påpekas att bostadsbubblor inte spricker plötsligt, utan det blir snarare en pyspunka under flera år.
En uppgift som emotsäger det jag skrivit ovan är att detaljhandeln oväntat ökade i november. Frågan är om det var en tillfällig effekt.
Idag meddelade Nordea att de sänker sina bolåneräntor - dock inte tremånadersräntan. Det kan därför vara intressant att återigen se på hur bolåneräntorna sett ut historiskt. Swedbank har historiska data långt bak, så jag tar dem.
En sak som slår mig i detta diagram är att hösten 2005 till hösten 2008 var räntorna så oerhört sammanpressade. Från slutet av 2008 ökade så spridningen mellan olika löptider. Den mest intressanta utvecklingen på senare tid är att tremånadersräntan stigit snabbt och att bolåneräntorna därmed har tryckts samman igen. Hösten 2008 när Riksbanken sänkte reporäntan och Riksgälden köpte upp bostadsobligationer lyckades man åter trycka ner framförallt de korta bolåneräntorna. Frågan är om man lyckas med samma trick igen. Bolåneräntorna är ju beroende av bankernas finansieringsmöjligheter. Nedan kan ni se ett diagram över femårig och tremånaders bolåneränta tillsammans med reporäntan och interbankräntan tremånaders Stibor.
Avståndet mellan tremånaders bolåneränta och tremånaders Stibor är just nu tämligen normalt (eller något högt) för lågränteperioden från 1996 och framåt. Detta trots att många idag klagar på bankernas marginaler. Det som inte är normalt är att den femåriga bolåneräntan ligger så nära tremånaders. Frågan är på vilket sätt detta kommer att räta ut sig - om de långa bolåneräntorna stiger eller de korta sjunker. Det beror bland annat på finansvärldens förtroende för de svenska bankerna på kort och lång sikt.
P.S. Jag borde också ha lagt in räntan på femåriga bostadsobligationer i det sista diagrammet, då det är de som styr bolåneräntan. Jag återkommer till det.
Det är tydligt att vi verkar ha sett lånetillväxtens topp och efter en upprekyl andra halvåret 2009 så fortsätter hushållens lånetillväxt att dämpas stadigt. Som jag skrev i våras så känns den avmattade ökningstakten som en minskad BNP-stimulans från det efterfrågetillskott som hushållens lån ger. Tittar man på BNP-siffrorna bekräftas det, ser det ut som.
Hushållens bidrag till BNP-ökningen har krympt ihop det senaste kvartalet. Det som räddar Sveriges BNP-tillväxt just nu är nettoexporten, men blir det kris i omvärlden (t.ex. eurokris) så faller den faktorn också bort.
Den främsta effekten av den sjunkande lånetillväxten syns i bostadspriserna, som nu sjunker så sakteliga, vilket jag skrev om för två veckor sedan. Det krävs en hög tillväxttakt för bolånen för att hålla igång en ökning av bostadspriserna på de höga nivåer där vi ligger idag och denna lånetillväxt har vi alltså inte nu. Jag har svårt att se att det skulle kunna bli någon trendvändning uppåt vad gäller lånetillväxten och därmed kommer vi troligen att fortsätta med sjunkande bostadspriser. Det förtjänar åter att påpekas att bostadsbubblor inte spricker plötsligt, utan det blir snarare en pyspunka under flera år.
En uppgift som emotsäger det jag skrivit ovan är att detaljhandeln oväntat ökade i november. Frågan är om det var en tillfällig effekt.
Idag meddelade Nordea att de sänker sina bolåneräntor - dock inte tremånadersräntan. Det kan därför vara intressant att återigen se på hur bolåneräntorna sett ut historiskt. Swedbank har historiska data långt bak, så jag tar dem.
En sak som slår mig i detta diagram är att hösten 2005 till hösten 2008 var räntorna så oerhört sammanpressade. Från slutet av 2008 ökade så spridningen mellan olika löptider. Den mest intressanta utvecklingen på senare tid är att tremånadersräntan stigit snabbt och att bolåneräntorna därmed har tryckts samman igen. Hösten 2008 när Riksbanken sänkte reporäntan och Riksgälden köpte upp bostadsobligationer lyckades man åter trycka ner framförallt de korta bolåneräntorna. Frågan är om man lyckas med samma trick igen. Bolåneräntorna är ju beroende av bankernas finansieringsmöjligheter. Nedan kan ni se ett diagram över femårig och tremånaders bolåneränta tillsammans med reporäntan och interbankräntan tremånaders Stibor.
Avståndet mellan tremånaders bolåneränta och tremånaders Stibor är just nu tämligen normalt (eller något högt) för lågränteperioden från 1996 och framåt. Detta trots att många idag klagar på bankernas marginaler. Det som inte är normalt är att den femåriga bolåneräntan ligger så nära tremånaders. Frågan är på vilket sätt detta kommer att räta ut sig - om de långa bolåneräntorna stiger eller de korta sjunker. Det beror bland annat på finansvärldens förtroende för de svenska bankerna på kort och lång sikt.
P.S. Jag borde också ha lagt in räntan på femåriga bostadsobligationer i det sista diagrammet, då det är de som styr bolåneräntan. Jag återkommer till det.
Labels:
bnp,
bolån,
bolåneräntor,
bostadsbubbla,
bostadspriser,
detaljhandel,
hushållskrediter,
konsumtion,
sverige
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







