Häromdagen skrev jag om Östeuropas lån från Västeuropas banker. Nu har jag plockat fram de färskaste siffrorna från BIS och gjort diagram för att illustrera hur det ligger till. Notera att siffrorna nedan endast gäller lån från banker. Det kan finnas andra långivare också, men för dem hittar jag inte lika lätt statistik.
Först en illustration av vilka östeuropeiska länder som har lånat mest. Färgerna indikerar vilka västeuropeiska länder de har lånat av. Klicka på diagrammet för att se skarpare version.Av diagrammet framgår tydligt att vi inte behöver oroa oss särskilt mycket för Västeuropas banker om Makedonien, Moldavien, Montenegro, Vitryssland, Albanien, Bosnien eller Serbien skulle drabbas av kollaps i ekonomin och valutan, eftersom deras lånevolymer är små i sammanhanget. Övriga länder däremot är potentiella hot mot Västeuropas banker. Särskilt tydligt blir det när det är ett västeuropeiskt land som står för en stor del av utlåningen till ett visst östeuropeiskt land, t.ex. Sverige till Estland, Lettland och Litauen.
Det har figurerat många jättelika siffror över Västeuropeiska bankers exponering mot Östeuropa, men summan i sammanställningen ovan är "bara" drygt 1,4 biljoner dollar, vilket torde stämma ganska bra med verkligheten.
Nu tänkte jag titta på saken från "andra hållet", dvs. uppdelat per utlånarland istället.Här ser man att Österrike ligger högst på riskskalan för östeuropeisk utlåning. Vad gäller Sverige kan man notera att lejonparten av utlåningen är till de tre baltiska staterna. Eftersom dessa tre ekonomier riskerar att följas åt, så är Sverige betydligt mer utsatt för en enskild riskfaktor.
Nu säger ju dock absoluta tal ofta inte så mycket. Om Italien lånar ut drygt 200 miljarder dollar är det en större andel av landets BNP än om Tyskland gör det. Därför jämför jag nedan bankernas utlåning till Östeuropa med ländernas BNP (tagen från CIA Factbooks beräknade BNP för 2008).
Då ser man plötsligt vilken oerhörd risk som Österrike tar! Deras banker har lånat ut omkring 64% av landets BNP enbart till Östeuropa! Det behövs inte ens någon särskilt allvarlig kris i Östeuropa för att Österrikes banker ska välta. Största låntagarländerna från Österrike är Tjeckien, Rumänien och Ungern. Åtminstone Rumänien och Ungern finns redan på problemradarn...
Med Österrikes mått tar övriga västeuropeiska länder måttliga risker gentemot Östeuropa, även om de definitivt inte är försumbara. Belgiens banker har lånat ut drygt 25% av landets BNP till Östeuropa, och svenska banker drygt 20% av vår BNP, varav det mesta till Baltikum.
Låt oss också ta en titt på vilka östeuropeiska länder som lånat mest i förhållande till BNP och som alltså tar stor risk. Detta enligt min vanliga identifikationsmekanism för potentiella problem i denna kris. Stora lån = stor problemrisk.Här kan man se att Kroatien och Estland ligger i en riskklass för sig. De har lån från utländska banker på över 120% av sin BNP. Men inte heller Lettland, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Litauen och Bulgarien är riskfaktorer som kan ignoreras (även den nominella summan av deras lån enligt det första diagrammet i artikeln spelar in i denna bedömning). Lägg därtill att BNP för flera av de östeuropeiska länderna nu sjunker snabbt, så får vi raskt betydligt högre belåningsgrader.
En del i risken är också valutarisken. En stor del av lånen från västra till östra Europa är noterade i Euro eller Schweizerfranc. Då blir det problem med betalningen när den lokala valutans värde sjunker. Tyvärr hittar jag inga siffror på hur stor del av lånen i de olika länderna som är noterade i utländsk valuta, men vi kan ju ta en titt på hur några valutor rört sig sedan slutet av augusti. Här ser man att Ukraina och Polen ligger sämst till vad gäller valutan. Ukrainas problem har vi ju hört talas om, men Polen har det varit förhållandevis tyst om i denna kris. Även Ungern, Rumänien, Ryssland och Tjeckien har drabbats av fallande valutor.
Sammanfattningsvis har alltså flera västeuropeiska länders banker tagit stora risker mot Östeuropas nu vacklande ekonomier och risken är överhängande att t.ex. en valutakollaps och/eller ekonomisk kollaps i något av riskländerna jag radat upp ovan kan fälla framförallt de österrikiska bankerna, vilket i sin tur troligen skulle ge genklang i hela euroområdet, dit ju Österrike hör. Det är som jag ser det bara en tidsfråga innan det händer något drastiskt. Exakt vad är svårt att förutsäga, men Sverige befinner sig helt klart också i riskzonen.
Intressant att notera i sammanhanget är att bankkrisen 1931 hade sitt ursprung i Österrike, där den då största banken Creditanstalt gick i konkurs i maj det året. Ska vi få en repris?
P.S. Jag rekommenderar följande två artiklar av Ambrose Evans-Pritchard på Telegraph för den som vill läsa mer om riskerna från Östeuropa:
Failure to save East Europe will lead to worldwide meltdown
Eastern European currencies crumble as fears of debt crisis grow
God jul! – särskilt alla som tjänstgör idag
4 timmar sedan
Mycket bra artikel.
SvaraRaderaStort tack!
Japp, mkt bra artikel! Tack!
SvaraRadera\PD
Bra sammanställning! Skall läsa vidare de artiklar du länkar till också.
SvaraRaderaTur att man inte är aktieägare i SEB eller Swedbank...
Som sagt, jättebra artikel. Imponerande arbete! Tack!
SvaraRaderaSnyggt jobbat !
SvaraRadera/ Old Man River
Fantastiskt bra och pedagogiskt framställt!
SvaraRaderaBättre än de s.k. affärstidningarna!
Kan bli värre för Euro länderna om man inte kan använda sedelpressen som i USA. Jag förstår nu varför Dollarn blir en safe heaven! Det första stora testet nu för Euron som gemensam valuta!
Väldigt intressant.
SvaraRaderaTack så mycket!
/Olivia
Otroligt duktigt! Tack för en mycket fint sammansatt artikel.
SvaraRaderaKommer besöka din blogg ofta.
Hälsningar från KROATIEN !
SvaraRaderaHär i Istrienhalvön vid Adriatiska kusten har våren redan kommit...
Kafeerna är dock toma men det är däremot mkt folk i VÄKSLINGSKONTORerna, de väkslar sina fiat- KUNER till en annan fiat valuta, EURON. Det pratas att KUNA skall snart devalvera....
Redan nu CHF kostar över 5 kuna ( många har bindat sina bostadslån i just CHF ) JA, JUST ! Igår skrev tidningen SLOBODNA DALMACIJA att det är flera hundra lägenheter bara i SPLIT som skall till auktion pg av problem med betalningen av lån i CHF. Fastighetsmäklare noterar 80 % fall i försäljningen av fastigheter i Januari 09.
-Österrikisk finansminister var i besök i Zagreb där han bad Kroatisk regering om hjälp... han fick BARA LEENDE ! Kroatiens statstresoren är tom ! Statsskulden 40 miljarder EUR.
Kroatien kommer snart att avsluta resan MOT SJÄVLSTÄNDIGHET som påbörjades 1990.... resultaten blir bankrot och total förslavning från internationela bankirer !
TACK OCH HEJ !
jvlarns bra inlägg!! =)
SvaraRaderajvlarns bra inlägg!! =)
SvaraRaderaHelfestligt! Tack för ett bra jobb.. Den lugnade mig lite gällande Ukraina, faktiskt!
SvaraRaderaGillar Kroatienmeddelandet också!
SvaraRaderaMycket fint jobbat
/lika anonym som nyss
Tack, mycket bra artikel!
SvaraRaderaDet man så smått funderar på i detta sammanhang är ju hur involverade är banker/försäkringsbolag med varandra genom investeringar/försäkringar i andras lån? Som vi sett så hänger de flesta ihop och faller en så sprider det sig som ringar på vattnet och fler riskerar attt dras med eller åtminstone göra förluster/avskrivningar på stora belopp.
The future will tell
Jag instämmer med övriga kommentatorer. Utmärkt inlägg!
SvaraRaderaVarmt tack!
SvaraRaderaEn relaterad, men Sverige-lokal, fråga av sannolikt intresse för allt är svenska bankers individuella utlåning. En risk-ranking av svenska banker avs. utlåning mot öst.
Detta är ett smått galen tanken, men om nu Sverige sitter i skiten tillsammans med baltstaterna, varför då inte binda dessa valutor mot svenska kronan med fast växlkurs?
SvaraRaderaNu ikväll sände SVT2 en dokumentär om finanskrisen i Baltikum. På något sätt tyckte jag att det var svårt att direkt peka ut nån direkt ansvarig. Swedbanks generösa långivningspolitik gick som hand i handske med unga letter pojkdrömmar om häftiga bilar! Wow!
SvaraRaderaOch hur det nu än går i fortsättningen var Anders Borg garanten för att ingen bank ska lida skada. De enda som lider skada i praktiken är de människor som får sina löner sänkta, blir utan jobb osv...Där är politikernas garantiutfästelser mer begränsade. Eftersom ingen bank tycks löpa nån som helst risk lär låneexesserna ta ny fart inom en inte alltför avlägsen framtid.